Riksdagsdebatt om internationell civil och militär krishantering

Den 16 november debatterade riksdagen Utrikesutskottets betänkande (2017/18:UU8), Sveriges samlade politik för internationell civil och militär krishantering.

Vi har på den här sajten tidigare kommenterat regeringens skrivelse som ligger till grund för utskottets betänkande. Beslutet om fördjupat säkerhetspolitiskt och militärt samarbete (Pesco) som omnämns i diskussionen har också kommenterats på alliansfriheten.se  Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs till handlingarna och att alla motioner i anslutning till skrivelsen avslås.

Från riksdagsdebatten:

Karin Enström (M): … Sverige har vid flera tillfällen deltagit i Natoledda insatser. De har varit värdefulla och har bidragit till fred och säkerhet. Men det finns självklart även ett värde i att i större omfattning delta i FN-ledda insatser, vilket vi alltså gör nu. Vi deltar dessutom i både civila och militära EU-ledda insatser […]

Vi delar regeringens bedömning i fråga om ökat samarbete med Nato, men vi tycker inte att detta är tillräckligt. Nato har sedan organisationen bildades varit en hörnsten i den europeiska säkerheten och borgat för en stabil utveckling i vår del av världen. En av de tre grundpelarna i Natos strategiska koncept är internationell krishantering. Nato lägger också stor tonvikt vid civil beredskap som en åtgärd mot hybridliknande hot. Nato fyller alltså en avgörande roll när det gäller den internationella krishanteringen. Att Nato gör detta är ett av skälen till att vi anser att Sverige bör bli medlem […]

Med tanke på det försämrade säkerhetsläget är frågan om ett europeiskt säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete alltmer viktigt. Vi tycker att det är bra att EU tar större ansvar, både civilt och militärt, för internationell fred och säkerhet, inte minst i närområdet. Därför stöder vi den nya ambitionsnivå som finns för den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken.

Jeff Ahl (SD): … Inom EU och här i Sveriges riksdag återfinns globalister som driver en agenda som inte är i linje med vad som är säkerhet för respektive folk i de europeiska länderna. Agendan som i stället sätts är att skapa statsliknande institutioner inom EU för att slutligen upprätta en europeisk federativ stat som är styrd av byråkrater och stora länder såsom Tyskland och Frankrike – vi andra får vackert anpassa oss. Juncker, EU:s icke folkvalda president, har satt upp som mål att EU ska ha ett gemensamt försvar. Han har till och med satt ett årtal för när han tycker att detta ska vara infört, nämligen 2025. Pesco, som delvis behandlas i betänkandet, är ett första steg mot precis det här – ett permanent strukturerat samarbete. Pesco kallas av Juncker för en sovande skönhet […]

Ni som står bakom det här menar att EU ska lösa kriser och öka Sveriges säkerhet, fast det kommer att bli precis tvärtom, vilket jag har berört. Vi kan kolla på USA och Ryssland, två länder som i stor utsträckning blandar sig i olika länder och tror sig veta bättre än de själva. Vad har resultatet blivit? Jo, kaos i Mellanöstern och kaos i Nordafrika. I Libyen deltog Sverige tyvärr aktivt. Vi var med och slog sönder ett land fullkomligt. Har vi tagit ansvar efter det? Nej. Skulle EU göra bättre ifrån sig? Antagligen inte – inte med de personer som styr EU just nu. Pesco är det första steget mot ett gemensamt EU-försvar […]

Lösningen återfinns inom FN och i samtal med våra nordiska grannländer i första hand. Det är genom FN och på FN:s mandat vi ska genomföra civila och militära krishanteringsuppdrag. Det är till exempel i försvarsförbund med Finland som vi kan hantera de hot som vi har att hantera i vår egen närregion. Självklart ska Sverige också ha ett ökat och fördjupat samarbete med övriga nordiska länder.

Kerstin Lundgren (C): … Skrivelsen anger att Sveriges nationella säkerhet bygger på militär alliansfrihet. Om detta råder oenighet i denna kammare. Det är Centerpartiets bedömning likväl som Alliansens samlade bedömning att den militära alliansfriheten i dag skapar osäkerhet för oss själva och för omvärlden. Sverige har många bilaterala avtal – lapp på lapp men ingen söm. Natomedlemskapet utgör i grunden säkerhet inte bara för Sverige utan också för alla de länder som vi säger att vi ska bygga säkerhet tillsammans med. De har valt Nato, alla utom Finland […] Centerpartiet säger nej till en EU-armé. Däremot säger vi ja till samarbete också i EU när det gäller försvar därför att vi vet att det bygger vår gemensamma säkerhet.

Allan Widman (L): Det är också viktigt att framhålla att i den tid av oro som vi nu lever i, där vi inte längre enbart sysselsätter oss med krishantering i annat land utan också funderar över vårt eget nationella försvar och vår nationella säkerhet, betyder Natomedlemskapet otroligt mycket. Precis som det står i reservation 5 finns det ingen annan enskild åtgärd som kan vidtas för svenskt vidkommande som ger en sådan förstärkning av vår nationella säkerhet.

Sofia Damm (KD): När det gäller Nato delar vi regeringens bedömning om ökat samarbete med Nato. Men vi anser att det inte är tillräckligt. Nato har sedan organisationen bildades 1949 varit en hörnsten i den europeiska säkerheten. Nato utgår från FN-stadgans artikel 51 om varje lands rätt till enskilt eller kollektivt självförsvar vid ett väpnat angrepp från ett annat land. Nato kan erbjuda den säkerhet vi inte själva klarar av att bygga upp. Genom Nato kan vi också tillföra länder som behöver det vår egen kompetens, samtidigt som vi kan ta emot hjälp i de situationer där vi saknar resurser […]

Europeiska unionen är den viktigaste säkerhetspolitiska arenan. EU har breda möjligheter att bygga säkerhet med hjälp av såväl diplomati, medling och konfliktförebyggande som förtroendeskapande åtgärder samt nationell civil, polisiär och militär förmåga. När det gäller den militära förmågan står EU för närvarande inför ett viktigt skede i och med nya steg mot ett närmare mellanstatligt samarbete. EU:s framtida försvar debatterade vi i denna kammare förra veckan. Inom kort kommer också Pesco att debatteras. Därför väljer jag att inte fördjupa mig om det samarbetet nu.

Kenneth G. Forslund (S): Grunden för allt vårt deltagande, och det har alltid varit viktigt för svensk del, är att det ska finnas ett stöd i folkrätten. Det är något som också måste prägla allt vårt deltagande i framtida insatser, och det är någonting som vi är noga med att pröva här i riksdagen varje gång vi fattar beslut i riksdagen om att Sverige ska delta i internationella insatser. En av de första och viktigaste frågorna då är: Vilket stöd finns det i folkrätten för den här insatsen? […]

Att Sverige skulle vara en del av Nato, en del av en organisation som baserar sin strategiska planering på vissa medlemsstaters innehav av kärnvapen – där går gränsen för min del. Detta sagt bara för att kort bemöta fortsättningen på det som Allan Widman var inne på, det vill säga hur man kan stå så nära Nato utan att vilja gå med i Nato. Där går gränsen för mig […]

Jag reser runt mycket i den socialdemokratiska partiorganisationen i landet, och det finns en stark uppfattning genom hela det socialdemokratiska partiet från medlemmarna ända upp till statsministern att Sverige inte ska gå med i Nato. Det är inte ett socialdemokratiskt önskemål. Det finns inte någon antydan till någon kommande svängning i Natofrågan för Socialdemokraternas del.

Pernilla Stålhammar (MP): … Vi måste jobba mer med frågor om mänsklig säkerhet. Där har FN använt instrumentet responsibility to protect. Det kan användas när stater inte kan gå in och skydda sin egen befolkning utan snarare motverkar det arbetet, till exempel al-Asad i Syrien. I FN ska man kunna besluta om att det internationella samfundet har en skyldighet att gå in och skydda befolkningen i det landet. De frågorna behöver vi jobba mer med internationellt […]