Sju saker alla borde veta om externt stöd i inbördeskrig, Niklas Karlén, manskligsakerhet.se

Kommentar: Niklas Karlén ( se artikel nedan) anför sju argument varför stater inte skall blanda sig i inbördeskrig i en annan stat. Det är alla goda argument  som visar att inblandning , oftast rör det sig om stormakters interventioner, snarast förvärrar konflikten i landet.

Men den avgörande och principiella kritiken av inblandning tas inte upp i artikeln. Det gäller folkrätten. Det är inte tillåtet för en utomstående stat att gå in  i en annan stat och försöka påverka utgången av en intern konflikt.  Ytterst handlar det om varje stats  suveränitet och rätt att  utan yttre påverkan  bestämma styrelsen i landet. På senare år  har det blivit allt vanligare att stormakter ( och allierade i olika koalitioner) hänvisar till att de ingriper i  en intern konflikt på begäran av en sittande regering. Det gäller i Afghanistan och Irak. På den här sajten har vi kommenterat detta i flera artiklar(  Afghanistan, Irak , Syrien). En stat har emellertid alltid rätt till kollektivt självförsvar, dvs. rätt att ta emot militärt bistånd från en annan stat om landet utsätts för väpnat angrepp från en stat.

 

Sju saker alla borde veta om externt stöd i inbördeskrig, Niklas Karlén:

Det har blivit allt vanligare att stater blandar sig i andra staters interna konflikter. Forskningsresultat visar dock att externt stöd i inbördeskrig kan få negativa konsekvenser, skriver Niklas Karlén, doktorand i freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet.

Det pågående inbördeskriget i Syrien karaktäriseras ofta som ett proxykrig med en hög grad av internationell inblandning. Medan framförallt USA, Turkiet, Saudiarabien och Qatar tränar och utrustar den väpnade oppositionen så stödjer Ryssland och Iran den sittande regimen.

Syrien är inte unikt, utan forskning visar att direkt statlig inblandning i inrikespolitiska konflikter på någon av de stridande parternas sida har blivit allt vanligare sedan andra världskrigets slut. De pågående konflikterna i Demokratiska Republiken Kongo, Ukraina, Jemen, Sydsudan, Irak och Afghanistan utgör andra nutida exempel där vi ser hur utomstående stater aktivt stödjer rebellgrupper eller regering. Läs artikel

Öns fasta försvar kom med färjan, helagotland.se

I går rullade 18:e stridsgruppen av färjan från Oskarshamn. Efter en uppvisningsmanöver genom stan rullade de söderut, in bakom avspärrningarna på Tofta skjutfält.

Med cirkulerande stridsflygplan över hamnen och nyfikna blickar från många medpassagerare rullade i går eftermiddag ett stort antal stridsfordon 90 i land. Skyttekompaniet hade på morgonen lämnat Skövde och transporterade hit med färjan från Oskarshamn blir soldaterna historiska som öns första fasta försvar på mer än tio år.

– Det känns jätteroligt att den här dagen äntligen har kommit. ÖB fattade sitt beslut i september och några av oss har varit på plats sedan i oktober, säger Therese Fagerstedt, kommunikationsansvarig för Försvarsmakten på Gotland.

Totalt ingår 160 man i den 18:e stridsgruppen på Gotland. Hur många soldater, och antalet fordon, som kom med Destination Gotlands ordinarie färja vill Försvarsmakten inte avslöja. Läs artikel

”Säkerhetsrådsplatsen svider i oppositionens ögon”, Margot Wallström (S) och Peter Hultqvist (S), DN Debatt

SLUTREPLIK DN Debatt 20/6. I en substanslös replik framför den borgerliga oppositionen kritik mot regeringen på ett ytterst rutinmässigt sätt. För att ha politisk trovärdighet krävs mer från oppositionen än att bara i allmänna ordalag upprepa ståndpunkten att regeringen inte gör tillräckligt. I verkligheten har regeringen, med hänsyn till det förändrade säkerhetsläget, tydligt flyttat fram positionerna jämfört med under den förra regeringens åtta år vid makten, skriver Margot Wallström (S) och Peter Hultqvist (S).

Att Sveriges plats i FN:s säkerhetsråd svider i oppositionens ögon är begripligt, men att ta det som intäkt för låga ambitioner i det europeiska samarbetet är direkt falskt, vilket gång på gång har bevisats…

Oppositionens kritik handlar som alltid om att den här regeringen inte vill söka medlemskap i Nato. På den här punkten är vi mycket tydliga: Sverige ska förbli militärt alliansfritt. Att oppositionen med sådan kraft driver frågan om Natomedlemskap ter sig som märkligt när man betänker att de under åtta långa regeringsår aldrig ansökte om Natomedlemskap. Regeringens linje med en stärk transatlantisk länk och ett aktivt partnerskap med Nato är en betydligt mer framgångsrik väg att hantera de säkerhetspolitiska balanserna. Läs artikel

Peter Hultqvist: ”Rysslandsamarbete finns inte på kartan”, Aktuellt i politiken

Det är tidig morgon och försvarsminister Peter Hultqvist är på väg i luften till en stor nordisk flygövning, ACE 17. För AiP berättar han om varför det svensk-finska samarbetet är viktigt, hur hans besök i Washington gick och varför ett militärt samarbete med Ryssland ”inte finns på kartan”…

Den här dagen är han på väg till den internationella flygövningen Arctic Challenge Exercise 2017, förkortat ACE 17. Den genomförs vartannat år av Sverige, Finland och Norge tillsammans och årets övning är den tredje i ordningen. Finland är övningsledare och ansvarig. Nästa gång, 2019, sitter Sverige vid styrspakarna…

Skulle Sverige gå med i Nato skulle det påverka spänningsläget i vår del av Europa och det skulle också sätta stark press på Finland, menar han.

– Det är det bästa för Sverige att arbeta utifrån en militärt alliansfri position tillsammans med andra på bilateral nivå för att skapa säkerhet, men också för att gradera upp vår militära förmåga. Jag har förklarat den svenska ståndpunkten i internationella sammanhang och för våra samarbetspartners och möter full respekt för den, konstaterar försvarsministern innan det är dags för Saab 340 att smyga ner på landningsbanan…

…mötet med James Mattis, amerikanska försvarsministern:

– Vi skrev ett avtal i fem punkter med den förra administrationen och signalerna från dem nu har varit väldigt tydliga om att vi jobbar vidare som tidigare planerat. Det blir inga förändringar i och med den nya administrationen. Den försvarspolitiska relationen till USA är stabil.

…Ryssland:

– Vi har inga militära relationer med Ryssland, det är helt uteslutet. Det bygger på att de har annekterat Krim och på den press de baltiska staterna upplever från rysk sida. Vi har försvarsattachéer i Ryssland och de har i Sverige, men ett militärt samarbete finns inte på kartan. Läs artikel

Klar til kamp i kveld? Odin Johannessen, generalmajor, hærsjef, kavaleriklubben.no

Landmaktutredningen forteller oss at de økonomiske rammene ikke kan levere den landmakten

Hæren representerer vårt bredeste og dypeste ekspertmiljø på landmakt, og en betydelig del av kamperfaringen nasjonen besitter. Som sjef for Hæren, og som Forsvarssjefens landmilitære rådgiver, er det min oppgave å dele mitt syn i den offentlige diskusjonen om Hæren og Heimevernet.

For at Norge skal kunne løse militære utfordringer i hele konfliktspekteret, er vi avhengig av en riktig balanse mellom luft-, sjø-, cyber- og landmakt. Norge vil alltid være avhengig av allierte, men det handler om grad av avhengighet og på hvilken måte. En troverdig, norsk, landmilitær evne er avgjørende i dette perspektivet.

Dersom de økonomiske rammene for utviklingen av landmakten blir stående, fører de til en de facto nedprioritering av Hæren og Heimevernet, og en dreining bort fra et balansert forsvar. Vi får da et forsvar med en svakere landkomponent, der tilstedeværelse, kontroll og evne til å møte en motstander også på bakken svekkes. Dette reduserer vår nasjonale handlefrihet, Forsvarets krigsforebyggende effekt og kan fremtvinge spenningsøkende tiltak hos potensielle motstandere. Läs artikel

Ryskt stridsflygplan tvingade svenskt plan vända, svenska.yle.fi

Ett ryskt stridsflygplan flög för en vecka sedan mycket nära ett svenskt signalspaningsplan. Nu visar det sig att den ryska piloten flög så nära att svenskarna av säkerhetsskäl tvingades vända, skriver Dagens Nyheter.

Det svenska Gulfstreamplanet hade en påslagen transponder och DN har kunnat följa dess väg från basen Malmen utanför Linköping.

Planet flög ut över Östersjön där det lade sig i en rutinmässig så kallad spaningsslinga på internationellt vatten utanför den ryska enklaven Kaliningrad. Plötsligt avbröts spaningsslingan, av allt att döma när det ryska planet kom nära, och Gulfstreamplanet svängde nordväst mot Sverige.

– Av flygsäkerhetsskäl avbröt vi vår flygning och återvände hem till basen, säger den svenska Försvarsmaktens presschef Philip Simon till tidningen. Läs  artikel

Trygghet eller säkerhet, Jan Wickbom

Staten är skild från kyrkan – sekularisering. Sveriges statsskick skall helt bygga på demokrati (folkvälde). Detta har visat sig inte alltid fungera tillfredsställande bland annat vad gäller värnplikten.

Plikt

I stället för den vid sekulariseringen undanskuffade religionen tillgreps filosofiska argument för plikt. Denna filosofi torde kunna sammanfattas i två meningar: *Egoistisk plikt – ingrip om någon skadar ens anhöriga, eller *Nationell plikt – laglydnad, civilisering.

Men den förhärskande demokratin styr inte med filosofiska argument utan med materialistiska. Demokratin kan då bli teknokratisk, i värsta fall som Hitlers och Eisenhowers demokratier som hade säkerhet som mål; eller i bästa fall humanistisk som Mannerheims demokrati med försvar och trygghet som mål.

Läs merTrygghet eller säkerhet, Jan Wickbom

Vapenexport – demokratiexport?

Restriktionerna kring svensk vapenexport är besynnerliga. Exporten motiveras med behovet av en inhemsk vapenindustri. Det är ett legitimt behov. Den svenska staten kan inte stödköpa all militär utrustning som tillverkas i landet. Samtidigt står denna industrigren för en betydande del av svensk forskning och utveckling. Av politiska skäl (alliansfriheten) bör vi inte vara helt i händerna på utländska leverantörer.

Till de regler som ska styra och begränsa den svenska vapenexporten – att den inte får gå till länder som befinner sig i inre eller yttre krig, i krigsfara eller till länder med grova och omfattande brott mot mänskliga rättigheterna – läggs nu, enligt ett förslag som är framförhandlat mellan regering och fyra oppositionspartier, ett demokratikriterium. Det kommer med nödvändighet att bli luddigt: när upphör ett land att vara demokratiskt, och i vilket ögonblick upptas det i demokratiernas krets?

En allvarligare invändning är att den svenska hållningen i praktiken skulle göra det svårare för vissa länder att försvara sig själva genom att svenska företag inte får erbjuda sina produkter till dem. Man kan säga att andra kommer in och fyller ut bilden, men vad är då vunnet för den som önskar villkora försäljning av vapen med att mottagarländer ska ha en viss ”demokratisk status”? Har inte varje land, oavsett styresform, rätt att förfoga över en försvarsmakt – det vill säga också sådana som inte kan producera all teknik och all materiel själva?

Sverige som en liten, alliansfri stat bör tänka nog över de generella konsekvenserna av en sådan policy.

 

I antologin Försvaret främst (2015) tar ambassadör Sven Hirdman upp frågan om svensk vapenexport ur ett principiellt perspektiv. Vi återger här hans kapitel i boken.

Realistiska regler för krigsmaterielexporten , av Sven Hirdman

Sverige har haft en krigsmaterielindustri sedan 1600-talet. Den behövdes för vår krigföring fram till 1800-talet. Inför det hotande andra världskriget byggde Sverige upp en ansenlig modern försvarsindustri, som gav oss nästan självförsörjningskapacitet under det kalla kriget. Sverige var det enda landet utanför stormaktskretsen som tillverkade kvalicerade strids‚ygplan, ubå- tar, robotar med mera. Det var ett starkt stöd under epoken av väpnad svensk neutralitetspolitik. Läs kapitlet

I samband med försvarsminister Niinistös besök i Europa ska undertecknas samarbetsdokument med Tyskland och med Storbritannien, valtioneuvosto.fi

Försvarsminister Jussi Niinistö reser denna vecka till Bulgarien, Belgien och Sverige…

Torsdagen den 29 juni deltar minister Niinistö i Bryssel i en arbetslunch som är avsedd för Natos medlemsstater, Finlands och Sveriges försvarsministrar samt Europeiska unionens höga representant Federica Mogherini. Niinistö deltar också i Reslolute Support Mission -mötet till vilket förutom Natos medlemsstater även företrädare de länder som deltar i Afghanistan-operationen har inbjudits.

I samband med mötena i Bryssel för Finland och Tyskland också bilaterala diskussioner. Finlands och Tysklands försvarsministrar ska underteckna ett dokument för ramarrangemang som gäller försvarssamarbete (Framework Arrangement). Samtidigt ska ministrarna också underteckna en avsiktsförklaring om deltagande i ramstatsgruppens verksamhet som leds av Tyskland (Framework Nation Concept).

Fredagen den 30 juni reser försvarsminister Niinistö vidare till Stockholm. Vid mötet med Finlands, Sveriges och Storbritanniens försvarsministrar ska minister Niinistö underteckna ett anslutningsdokument som gäller Finlands deltagande i verksamheten i styrkan Joint Expeditionary Force (JEF) som leds av Storbritannien. Läs pressmeddelande

Ännu ett steg bort från den militära alliansfriheten”, Malin Björk (V) och Stig Henriksson (V), DN Debatt

REPLIK DN Debatt 20/6. Att svenska regeringen sagt ja till EU:s försvarsbygge är ett historiskt misstag. Starka krafter inom EU arbetar nu för att militarisera unionen. Det är långt ifrån Olof Palmes tankar om en gemensam säkerhet som i första hand bygger på minskade spänningar via diplomati och förhandlingar, skriver Malin Björk (V) och Stig Henriksson (V)…

Att svenska regeringen sagt ja till EU:s försvarsbygge är ett historiskt misstag. Starka krafter inom EU arbetar för att militarisera unionen. Bakom detta står framförallt federalisterna i EU, som vill bygga ett militariserat Europas förenta stater. För dem var införandet av den gemensamma valutan euron en viktig framgång. Nu är det gemensamma försvaret den nya centrala delen i deras byggnadsplan av en EU-supermakt…

Att regeringen säger ja till detta är ännu ett steg bort från den militära alliansfriheten. Och det sker utan hörande av folkmeningen eller allmän debatt. Så lättvindigt kan man inte hantera beslut som kan vara historiskt avgörande. Läs debattartikel

Skärpta regler för vapenexporten, regeringen.se

Regeringen överlämnar på torsdag en remiss till Lagrådet med en rad skärpningar i exportkontrollen av krigsmateriel. Lagrådsremissen genomför i stort den överenskommelse som gjordes i den s.k. KEX-utredningen från 2015.

Förslaget innebär att mottagarlandets demokratiska status ska utgöra ett centralt villkor för tillståndsprövningen. Ju sämre den demokratiska statusen är desto mindre utrymme för att tillstånd ska beviljas. Om det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i mottagarens demokratiska status utgör det hinder för beviljande av tillstånd. I tillståndsprövningen ska också beaktas om exporten motverkar en hållbar utveckling i mottagarlandet. Dessutom klargörs principerna för följdleveranser och internationella samarbeten. Ett brett parlamentariskt stöd gör att reglerna ska ses som långsiktiga. Näringslivet ges därmed förutsägbara villkor för lång tid framåt när det gäller svensk export. Läs pressmeddelandet

Vapenexport säkrar Sveriges försvar, Erik Thyselius, ledare, nt.se

På torsdag ska regeringen överlämna en remiss till Lagrådet som skärper kraven på svensk vapenexport. Insynen och transparensen kring vapenaffärer kommer att bli bättre med de nya reglerna, menar justitieminister Morgan Johansson (S). Det mest framträdande i remissen är det omdiskuterade demokratikriteriet, som syftar till att Sverige inte ska exportera vapen till länder ”med grava brister i den demokratiska statusen”.

“Olika länder har olika system och kan befinna sig på olika delar av skalan. Det här måste vi ta ställning till i de enskilda fallen”, sade justitieministern till SR (26/6) och menade att praxis kommer utvecklas ”efter hand”. Den exakta gränsdragningen för när ett land kan komma att bedömas som tillräckligt odemokratisk förblir därmed fortfarande höljt i dunkel. Klart är att Sverige kommer att bli första land i världen att införa ett demokratikriterium för vapenexport. Det kan komma att innebära stora problem för näringslivet, då kriteriet kan göra Sverige mindre intressant som samarbetspartner för vapenleverantörer i andra länder. Utbyte av viktig kompetens och teknik kan försvåras eller i värsta fall bli omöjligt.

Eftersom svensk säkerhetspolitik bygger på (en visserligen ihålig) militär alliansfrihet är det extra viktigt att villkoren för vår inhemska vapenindustri är gynnsamma. Om vi överhuvudtaget ska ha möjlighet att försvara oss själva vid en konflikt förutsätter det därmed att svensk försvarsindustri tillåts exportera till andra länder. Läs ledaren

Regeringens pressmeddelande om förslaget till skärpta krav på svensk vapenexport.