Peter Hultqvist och Finlandsdoktrinen, unt.e

Men ibland ser man att en enskild politiker ges en avgörande roll.

När Peter Hultqvist trädde till som försvarsminister ställdes han inför krav som Rysslands upprustning och aggressiva politik skapade. Samtidigt var han låst av det socialdemokratiska partiets Nato-motstånd. Det hela förvärrades av en ovillig finansminister och en utrikesminister vars feministiska utrikespolitik inte omfamnade idén om mer pengar till försvaret. Han måste alltså finna en lösning som var godtagbar för partiet, men också få stöd i regeringen. Den lösning han valde har sin förklaring i hans egen familjebakgrund. Hans mor kom som krigsbarn till Sverige när Stalin anföll Finland och han har flera släktingar på andra sidan Bottenviken. Det betyder att Hultqvist från barnsben lärt sig förstå de lidanden ett krig innebär. Men även att ett litet land med stark vilja och en portion tur kan försvara sin frihet. Hans bakgrund skapar sannolikt även en realistisk syn på Ryssland under Putin.

Från dag ett torgförde han behovet av en svensk-finsk samverkan…

Hultqvists Finlandsdoktrin var således född i ett storstrategiskt sammanhang och de flesta frågorna fick sina svar. Det som var omöjligt med Nato gick alltså an med USA. Tystnaden inom socialdemokratin var djup. Så kom Donald Trump och vår säkerhetspolitiska trygghet försvann över natt. Trots utfästelser från den nye amerikanske försvarsministern bör vi begrunda det vi nu har upplevt. Vår säkerhet kan aldrig göras beroende av att en stormakt uppfyller sina löften. Varje dag i många år framåt måste vi målmedvetet sätta vårt försvar på fötter igen. Först då kan vi påverka att USA eller Nato i sina operationsplaner tar hänsyn till svenska intressen runt Östersjön. Läs artikel

Hot på hot, Anders Björnsson

Hotar Ryssland Sverige? Det tycks Sveriges utrikesminister Margot Wallström anse. Hon hetsar upp tonläget. Den ryske presidenten Vladimir Putin har sagt:

”Om Sverige går med i Nato kommer det självklart att ha en negativ effekt på våra bilaterala relationer. För oss betyder det att Nato expanderar mot våra gränser till och med från svenskt territorium. Vi skulle behöva överväga vad som är ett lämpligt svar på det, eftersom det är ytterligare ett hot mot Ryssland.” (Aftonbladet 1/6.) Putin menar alltså att ett svenskt Nato-medlemskap skulle vara ett hot mot Ryssland. När han uttrycker den uppfattningen förklarar Margot Wallström att detta utgör ett hot mot Sverige. Hotar Sverige därmed Ryssland?

”Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) anser att Ryssland inte ska lägga sig i svensk politik”, heter det i Aftonbladet. Logiken borde bjuda att Sverige inte lägger sig i rysk politik. Men Sverige gör det. Sverige har ofta gjort det. Sveriges officiella företrädare har mer än en gång haft synpunkter på den politik som den ryska regeringen bedriver och hur det ryska samhället ser ut.

Det borde den inte ha gjort. Sådant kan straffa sig.

Läs merHot på hot, Anders Björnsson

Lars Ingelstam: Rysslands folk är inte våra fiender! Dagens Arena

Vägen till ökad säkerhet och goda relationer mellan samhällen och folk går via samarbete.En helt rimlig tanke är att vi ganska direkt satsar 1000 till 2000 miljoner över statsbudgeten för grannsamarbete som kan bidra till tillit och samförstånd mellan Sveriges och Rysslands folk, skriver forskaren och författaren Lars Ingelstam…

För att skapa fred och »vänskapliga förbindelser mellan folken« (FN-stadgans ord) räcker det inte med militär avskräckning. Diplomatin är nödvändig, men har begränsade möjligheter. Självklart är det inte så att om vi visar oss allmänt bussiga mot det ryska folket så kommer Putins hjärta att vekna och »säkerhetsläget« snabbt förbättras.

Däremot är samarbete nödvändigt om vi ska nå en europeisk säkerhetsordning, vilket alla säger sig eftersträva. Någon gång måste man börja.

Så skedde i Norden: inget krig mellan oss på 203 år. Så skedde också i västra Europa: inget krig på 72 år (varav 65 med EKSG, EC, EU). Det kommer bättre tider, och vi kan göra en hel del för att driva på. Det är en grannlaga men inte omöjlig uppgift. Läs artikel

 

President Sauli Niinistös tal vid de nordiska statschefernas besök den 1 juni 2017, presidentti.fi

…När vi nu firar Finlands hundra självständiga år är det på sin plats att uttrycka nationens yttersta tacksamhet för att de nordiska länderna stått vid vår sida både i vått och torrt. Det känns mycket värdefullt att kunna fira vår hundraåriga självständighet tillsammans med hela den nordiska familjen…

Förhållandet mellan Sverige och Finland är mycket intensivt – och då avser jag inte bara hockeymatcher. Samarbetet mellan Finland och Sverige karaktäriseras av omfattande kontaktnätverk på individnivå. Över en halv miljon sverigefinländare och Finlands svenskspråkiga minoritet har en viktig roll som brobyggare.

I dag är Finland och Sverige ekonomiskt djupare integrerade än någonsin. Vårt EU-medlemskap har ytterligare fördjupat integrationen. Vårt samarbete i EU-sammanhang bör nu med beslutsamhet ytterligare stärkas. I säkerhets- och försvarspolitiska frågor har Finland och Sverige närmat sig varandra mycket under de senaste åren. Numera är samarbetet intensivare och mer omfattande än någonsin tidigare. Tillsammans är vi starkare. Läs talet

Losskastning för Baltops, forsvarsmakten.se

De svenska fartygen har kastat loss och är på väg mot marinövningen Baltops. Första anhalt blir Polen och Stettin, där de sista mötena ska hållas innan övningen börjar på söndag.

Övningen Baltops, som i år leds av Naval Striking and Support Forces Nato, har genomförts sedan 1971 och bygger förtroendeskapande relationer samt övar samarbetet mellan de deltagande nationerna. Sverige och Finland deltar som partnerländer till Nato. I år är det 26:e gången som Sverige deltar. Sverige deltar med korvetter och minröjningsfartyg ur Tredje och Fjärde sjöstridsflottiljen, ubåt från Första ubåtsflottiljen samt logistikstöd från bland annat Marinbasen…

Sammanfattningsvis ökar deltagandet i Baltops Sveriges förmåga inom bland annat internationell samverkan, interoperabilitet, ytstrid, luftförsvar, ubåtsjakt, minröjning, ubåtsverksamhet och hantering av asymmetriska hot. Baltops genomförs mellan den 4-16 juni och äger rum till sjöss i södra och mellersta Östersjön. Amfibieoperationer genomförs i Lettland, Tyskland och Polen. Läs  pressmeddelande

Wallström: Ryssland ska inte hota oss, sydsvenskan.se

– Ryssland ska avstå från att hota oss, säger utrikesminister Margot Wallström (S) om att president Vladimir Putin sagt att Moskva behöver fundera på ett lämpligt svar om Sverige går med i försvarsalliansen Nato.

– Vi väljer självständigt vår utrikes- och säkerhetspolitik. Vår linje är klar sedan lång tid tillbaka, och den här regeringen har varit väldigt tydlig sedan vi tog makten att vi är militärt alliansfria, vi satsar på samarbeten och vi rustar upp vårt eget försvar. Det är den linje som vi fortsatt kommer att hålla, säger Wallström till TT…

Enligt Putin skulle ett svenskt Nato-medlemskap få “negativa konsekvenser” för kontakterna mellan Sverige och Ryssland. Läs artikel

Utredning om Norges försvarsmakt

I Norge pågår en stor debatt om det nationella försvaret. Regeringen har aviserat neddragningar av markstyrkorna, både den reguljära armén och hemvärnet. Flera partier kräver dock satsning på det nationella försvaret.

Regeringen gav i november 2016 direktiv till en utredning om de framtida markstyrkorna (länk). Utredningen skall vara klar före utgången av 2017.

Av direktiven framgår att Norge också fortsättningsvis skall förlita sig på hjälp från Nato vid ett  angrepp på landet och att de egna styrkorna skall ha beredskap att delta i Nato-operationer i andra länder: ”Norge skall bidra till Natos kollektiva förvarsuppdrag.”

Målsättningen är inte att klara förvaret av landet med egna krafter, ”det militära försvaret av Norge skall främst ske som en del i en gemensam allierad insats. ”Norska förvarets uppgift är att ta upp kampen till dess allierade hinner komma till hjälp. Incidenter och kriser skall kunna hanteras av det nationella försvaret. Försvarsmakten skall kunna sättas in i strid för att möta ett angrepp på en punkt och i övriga landet ha en viss närvaro.

”Den allmänna värnplikten ligger fast”, står det i direktivet. Det betyder som i Sverige: ett yrkesförsvar kompletterat med ett fåtal pliktuttagna.

Sedan direktiven skrevs förra året har debatten rasat om det nationella försvaret, och det återstår att se om Stortinget kommer att kräva ökade marktrupper för det egna landets försvar eller om man går på linjen att krympa markförsvaret och fortsatt satsa på flyg och flotta enligt Natos behov.

Statsministerns upplysning om förändringarna i den utrikes- och säkerhetspolitiska samt i den EU-politiska omvärlden, valtioneuvosto.fi

…Säkerhetsläget i Europa har inte förändrats nämnvärt sedan förra sommaren. Situationen på Krim och i östra Ukraina har inte blivit bättre. Det står klart hur en lösning kunde se ut – ett fullföljande av Minskavtalet och respekt för Ukrainas territoriella integritet – men vi har inte sett några framsteg i den riktningen. Därför fortsätter också EU:s sanktionspolitik.

Samtidigt är det viktigt att föra en bilateral dialog med Ryssland. Ingen är betjänt av att vi tiger om problemen…

EU-medlemskapet är en central säkerhetspolitisk lösning för Finland. Dess betydelse framhävs i osäkra tider. Riksdagen slog fast mycket tydliga riktlinjer i fråga om EU:s säkerhetsgarantier för knappt tio år sedan…

Samarbetet mellan Finland och Sverige framskred även under det gångna året väl. Vi håller tät kontakt på olika nivåer, såväl politiskt som tjänstemän emellan. Försvarssamarbetet har framskridit enligt planerna. Vi har tillsammans uppnått en särställning som partner till Nato, och vi deltar i organisationens diskussioner om Östersjöregionen. Ett bra exempel på det är Finlands initiativ för att öka luftfartssäkerheten över Östersjön, vilket även har främjat dialogen mellan Nato och Ryssland…

Varje medlemsstat måste bära sitt ansvar. Finland deltar aktivt i detta arbete. Avsikten är dels att villiga och kapabla medlemsländer kommer överens om ett fördjupat inbördes samarbete i fråga om resurser genom ett så kallat strukturerat samarbete, dels att överväga ett gemensamt utvecklande av nationella försvarskapaciteter, att inrätta en egen militärstab för utbildningsinsatser ‒ som en preliminär fas ‒ och att förbättra EU:s funktionsförmåga inom krishantering…

Vi befinner oss i ett brytningsskede i historien. Typiskt för sådana brytningsskeden är att många internationella spelregler inte längre fungerar på samma sätt som förr eller att de inte respekteras. Brytningsskeden pågår inte heller för evigt, utan de upphör oundvikligen i och med att man fastställer gemensamma spelregler eller bygger nytt. Därför bör man aldrig i historiens brytningsskeden ge upp hoppet.

Finland är inte heller i detta brytningsskede en passiv åskådare, utan en aktiv påverkare. Det är viktigt att vi genom en aktiv utrikes- och säkerhetspolitik ger vårt bidrag till att bygga en stabilare, säkrare och rättvisare värld. Läs talet