Margot Wallström, utrikesminister, inledde konferensen Folk och försvar i Sälen. Hon berättade bland annat att hon kommer att bjuda in syriska kvinnor till Stockholm för att ge dem en röst i fredsförhandlingarna. Dessutom markerade hon tydligt motstånd mot ett svenskt Natomedlemskap, då hon menar att det inte skulle bidra till avspänning. Men störst uppmärksamhet fick en idé om återinförd värnplikt, med jämställdhet och frivillighet som riktlinjer.– Jag tillhör dem som välkomnar att en moderniserad, jämställd version av värnplikten återinförs, med både militära och civila delar. Tänk om vi i höstas hade haft civila i beredskap att kalla in, till Migrationsverket, asylboenden och för att agera vägvisare, säger hon. Läs artikel
Månad: januari 2016
De som vill kriga i österled, Per Blomquist
Häpnadsväckande men bra att de 25 förespråkarna för anslutning till Nato tagit i på DN-debatt (7/1). Innehållet är hämtat från den krigshetsande debattboken Till bröders hjälp, med Bo Hugemark som redaktör och Karlis Neretnieks som författare ett av kapitlen. Budskapet är att Sverige och Nato tillsammans måste planer för anfall mot Baltikum där Ryssland antagits ha stört ordningen. Militärsakligt är boken usel – men nu kan det öppet redovisas på vilket sätt medborgarna vilseleds!
DN bidrar därmed till att Kungl. Krigsvetenskapsakademiens dåliga budskap sprids till allmänheten – något som jag och några ledamöter ville skona akademien ifrån genom att för något år sedan uppvakta presidiet och dåvarande ordföranden i avdelning 1, generalmajor Karlis Neretnieks, för att be akademien att lägga bokens budskap åt sidan.
Utrikesminister Margot Wallströms tal på Folk och Försvars rikskonferens
Mr. President, ärade nuvarande och före detta ambassadörer, kära deltagare, Gratulationer till Folk och Försvar för 70 år av framgångsrik diskussion och debatt.För ett land som vårt är utrikespolitiken på många sätt den främsta försvarslinjen. Det är genom en aktiv utrikespolitik – med samarbete, diplomati, militära insatser och förtroendeskapande åtgärder – som vi bidrar till säkerhet tillsammans med andra.I torsdags kom jag hem från en resa till Mali. Försvarsministern och jag mötte de 250 svenskar som där bidrar till säkerhet och skydd för civilbefolkningen. Det är vårt största truppbidrag till en pågående FN-insats, MINUSMA, och ligger i linje med Sveriges engagemang för fred och utveckling i Afrika. Det är ett underrättelsekompani som är mycket uppskattat. Vi har sänt dessa män och kvinnor i farans väg, till ett land med stora säkerhets-, politiska och miljömässiga utmaningar. Läs talet
Stoppa vapenindustrin! Robert Sundberg Dala-Demokraten
Folk och Försvar i Sälen inleddes på söndagen. Där möts samhällets toppar. De bildar ett kotteri med mer gemensamt med varandra än med övriga samhället. Försvarsindustrin är stark i kotteriet och gynnar sina, snarare än Sveriges, intressen
Det är dags för årliga konferensen Folk och Försvar i Sälen. Syftet med Folk och Försvar har varit att förena det svenska samhället. Det är bra. Men risken är att de som möts i Sälen har mer gemensamt med varandra än med övriga samhället.
Risken är hög att de utvecklar ett kotteri, ett etablissemang. Ett etablissemang medger sällan att det utgör ett sådant. Visst finns avvikande åsikter bland de som möts i Sälen. Men det finns en mittfåra och röster utanför den marginaliseras lätt. Mittfårans placering kan variera lite grann. Men karaktären av beständighet är framträdande. Läs ledaren
Vi förstår Finlands rädsla, utrikesminister Margot Wallström, svenska.yle.fi
I Sverige förstår man Finlands rädsla för att Sverige skulle välja en annan linje i försvarspolitiken, säger Sveriges utrikesminister Margot Wallström.
Wallström svarade på Yle Nyheters fråga på en presskonferens tidigare i dag, om varför den svenska och den finska regeringen valde att gå ut med ett gemensamt uttalande för alliansfrihet i en debattartikel i dag.
– Jag har själv under mitt senaste Finlandsbesök kunnat konstatera att det finns en rädsla i Finland över att Sverige plötsligt skulle ta ett beslut utan att konsultera eller samarbeta med Finland. Och det är väldigt viktigt att vi säger att vi jobbar nära varandra, att vi samarbetar nära kring de här frågorna och att vi ska försöka hålla en gemensam linje så långt det är möjligt, säger Wallström. Läs artikel
Rädsla i Finland för svenskt Natobeslut, utrikesminister Margot Wallström i Hufvudstadsbladet
Det finns en rädsla i Finland för att Sverige skulle besluta om ett Natomedlemskap utan att samarbeta med Finland, säger Sveriges utrikesminister Margot Wallström. Men Sveriges säkerhetspolitiska linje står fast menar hon. – Ett svenskt Natomedlemskap skulle inte leda till avspänning i vårt närområde och det är det som mest av allt behövs….Hon menar att ett Natomedlemskap och ett meddelande att ”man plötsligt avbryter den militära alliansfriheten skulle innebära ’tvära kast’ som inte skulle göra gott för tryggheten i Östersjöområdet”.
Folk och Försvar , lobbygrupper istället för folkrörelser
Folk och Försvars årliga Sälen-konferens brukas utlösa hybris bland landets försvars- och säkerhetspolitiska förståsigpåare. 2016 års är inget undantag. De rättänkande har mobiliserats, och flera prominenta röster som hade kunnat utgöra en kontrapunkt i kören har uteslutits från närvaro i Sälen. Folk och Försvars folkrörelsekaraktär är faktiskt allvarligt hotad. Organisationen riskerar att reducera sig till en lobbygrupp, en av spjutspetsarna i Nato-propagandan för svenskt medlemskap.
Svenskarna mot Nato-medlemskap, Sören Sommelius
Svenska folket vill inte att Sverige ska gå med i Nato, enligt en i Dagens Nyheter redovisad opinionsundersökning utförd av Ipsos. Opinionsläget är stabilt och mot 50 procent som vill att Sverige ska stå utanför Nato står endast 34 procent Natoanhängare, med 16 procent osäkra. De borgerliga partiledarna är militant för Natomedlemskap, utan mycket till argumentering. Värst är liberalernas Jan Björklund. Men bland de liberala väljarna är man inte alls lika tvärsäker. 45 procent är för, 41 procent mot.
Webbsidan för ”Bevara alliansfriheten. Nej till Natomedlemskap”, kommenterar opinionsundersökningen och konstaterar att opinionsläget både är tydligt och stabilt över tid. Läs artikel
Sju av tio vill ha allmän värnplikt, Aftonbladet
SÄLEN. Kravet på att allmän värnplikt återinförs blir allt starkare. Nästan sju av tio svenskar vill att reformen blir av, visar en undersökning från Aftonbladet/Inizio.
– I diskussionen har det framförts argument för allmän värnplikt som tycks ha vunnit allmänhetens gillande, säger Karin Nelsson på Inizio.
Animerad kortfilm om Sverige och Nato
Nu släpper Natoutredningen en informationsvideo som berör förhållandet mellan Sverige och Nato år 2015. Här finner ni den.
Publicerat i Natoutredningen
Legitimt är inte detsamma som lagligt, Lars-Gunnar Liljestrand i UNT
Professorn i folkrätt vid Uppsala universitet Inger Österdahl vill att Sverige skall gå i krig för Frankrike i Mellanöstern. Hon avfärdar regeringens argument att det råder en folkrättslig gråzon när det gäller militära insatser att stödja Frankrike. I stället presenterar hon en palett av vad hon menar vara folkrättsliga grunder som regeringen skulle kunna använda.
Samtliga hennes förslag kan dock ifrågasättas.
EU:s solidaritetsklausul som Frankrike åberopat säger visserligen att medlemsländerna skall agera, men militär insats stipulerar inte klausulen för alliansfria stater som Sverige.
Österdahl skriver att självförsvarsrätten gäller mot storskalig terrorism och att det blivit accepterat av ”tongivande länder” efter attentaten 11 september. Det var en omfattande debatt mellan FN:s medlemsstater under åren 2001 och 2005 om FN-stadgans våldsförbud skulle kunna kringgås genom att självförsvarsrätten utsträcktes till att gälla militära försvarsåtgärder mot terrorism och om humanitär intervention skulle utgöra skäl till militärt angrepp på en annan stat. Frågorna avgjordes av FN:s medlemsstater vid Generalförsamlingens Wold Summit 2005. Läs artikel
”Vår alliansfrihet bidrar till stabilitet i norra Europa”, Juha Sipilä, Finlands statsminister Stefan Löfven, Sveriges statsminister
Tydligare än någonsin står det klart hur beroende våra länder – Finland och Sverige – och våra medborgare är av utvecklingen i vår omvärld. Flyktingkrisen är just nu det mest påtagliga. Kriget i Syrien, påfrestningarna i Irak, osäkerheten i Afghanistan samt i flera länder i Afrika har lett miljontals människor på flykt, många av dem till Europa. Och Sverige och Finland hör till de EU-länder som på sistone har tagit emot flest asylsökande per capita.
Dåden i Paris är upprörande belägg för att kampen mot den internationella terrorismen måste stärkas. Både i Finland och i Sverige har vi fått skärpa vår beredskap inför möjliga hot och händelser också i våra länder. Assadregimens brutala bombningar av civila fortsätter att kräva otaliga människoliv, samtidigt som även Isils barbariska övergrepp fortgår.
Finlands president påpekade i sitt nyårstal att det vore logiskt, att vi vidareutvecklar också det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet.
I vårt eget närområde har säkerhetsläget försämrats, genom Rysslands oacceptabla handlingar mot Ukraina och den olagliga annekteringen av Krim. Den militära aktiviteten i och kring Östersjön har ökat. Läs artikel