Putin names United States among threats in new Russian security strategy, Reuters 2 januari

MOSCOW A new appraisal names the United States as one of the threats to Russia’s national security for the first time, a sign of how relations with the west have deteriorated in recent years.

The document, “About the Strategy of National Security of Russian Federation”, was signed by President Vladimir Putin on New Year’s Eve. It replaces a 2009 version, endorsed by then- President Dmitry Medvedev, the current prime minister, which mentioned neither the United States not NATO. It says Russia has managed to heighten its role in solving global problems and international conflicts. That heightened role has caused a reaction by the West, it says.

“The strengthening of Russia happens against the background of new threats to the national security, which has complex and interrelated nature,” the document says. Läs artikel

Om kriget kommer, recension av Benny Holmberg i Tidningen Kulturen av boken Försvaret främst

Det kan anslås som riktmärke för denna antologi att redaktören Anders Björnson rubricerar sitt bidrag ‘Allianser en black om foten’. Då får vi debattens upplägg renodlat. Ska Sverige ingå i allianser av militärt samarbete eller ska vi stå utanför? Man kan säga att innehållet i antologin tippar åt det alliansfria hållet för ett självförsvar i görligaste mån. Björnson påpekar i sammanhanget att inga allianser har förhindrat krig och att de oftast upplöses innan kriget brutit ut, eller rent av upplöses av det.

Vi kan inleda med Björnsons deklaration: “Att allianser innebär långsiktigt osäkra åtaganden faller tillbaka på det historiska förhållandet att makter som etablerar dem har sina uppgångs- och nedgångsfaser”. Underförstått att med allianser medföljer destabiliserande vågrörelser angående säkerhetspolitisk trygghet och långsiktigt förtroende. Och vidare enligt Björnson:

“Ur ett historiskt perspektiv kan man se att militära allianser skapar fiendebilder och leder över i föreställningen om kriget som den ultimata konfliktlösaren”

Det är en av de kritiska utgångspunkterna. Är ett ‘alliansberoende’ fiendeskapande? Som att vi kan bli bombmål, utsättas för bestraffningsåtgärder ‘i andra led’ att vi räknas in i ett fiendeläger i någon konflikt vi inte är engagerade i. Frågeställningens balans i denna antologi väger alltså mellan två teser. Huruvida Sverige skall utgå från alliansmedverkan (exempelvis Nato) och lita på militär hjälp i kristider eller motsatsen att hävda vår alliansfrihet med satsning på det egna försvaret i tanken att av egen kraft åstadkomma så stor avskräckningseffekt som möjligt eller åtminstone göra mesta möjliga kaos för fienden vid anfall. Övervägande delen texter talar för ett alliansfritt, rustat och försvarsdugligt Sverige. Läs recensionen

Starkt stöd att införa värnplikt för båda könen, Dagens Nyheter 4 januari

Sju av tio svenskar vill återinföra värnplikten, visar en mätning av DN/Ipsos. Hela 87 procent anser att plikten i så fall ska gälla både kvinnor och män.

– Det finns ett stort folkligt engagemang för idén om värnplikt, säger David Ahlin, opinionschef på Ipsos.

För snart sex år sedan, 2010, avskaffades värnplikten för att ersättas av ett yrkesförsvar. Men det nya systemet med hel- och deltidsanställda soldater haltar betänkligt. I dag saknas 7.500 soldater, sjömän och gruppbefäl, vilket motsvarar halva krigsorganisationen. Läs artikel

Nato-inträde skulle motverka avspänning, intervju med Hans Blix

Han har varit folkpartistisk -utrikesminister och chef för FN:s vapeninspektörer. NU har fikat med Hans Blix och pratat om militära interventioner, Nato-medlemskap och kärnkraft.

Hans Blix tar emot i sin lägenhet. Han är vid 87 års ålder fortfarande upptagen med många skiftande uppdrag. Veckan innan har han varit i London för ett möte med Tjernobylfondens givarländer. Fonden, som han är ordförande för, arbetar med att bygga en säkrare inkapsling av den havererade reaktorn som ska kunna hålla fram till det blir möjligt att demontera den och sanera radioaktiviteten.

– Att vara pensionär innebär inte att vara sysslolös. Tvärtom, det är svårt att få tiden att räcka till.

Du har lång erfarenhet av -internationell politik och -diplomati och har uttryckt -skepsis mot bland annat USA:s roll som världspolis, inte minst mot -invasionen av Irak, varför?

– Hur pass meningsfulla är interventioner? Det är få som ifrågasätter lagligheten i att USA gick in i Afghanistan, i alla fall gör inte jag det. Det fanns ett säkerhetsrådsbeslut för det. Men var det så klokt? Var det så klokt att gå vidare för att avsätta regimen i Irak? Hela den här serien av händelser, Afghanistan, Irak, Libyen, Syrien, har lett till ganska stora dubier om hur rimligt det är. Det går att gå in och skapa anarki, men inte demokrati. Läs intervjun

Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands: regeringens förslag, Rolf Andersson

Vi har på alliansfriheten.se redovisat betänkandet Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands (SOU 2015:1) och Juridiska fakultetens vid Lunds universitet kritiska synpunkter på utredningens förslag.

Bakgrunden till betänkandet är att enligt regeringsformen 15 kap. 16 § får regeringen sända svensk väpnad styrka utomlands för till exempel övningsverksamhet om det är medgett i lag som anger förutsättningarna för åtgärden.

Utredningen följs nu upp av regeringen i en lagrådsremiss. Regeringen föreslår att lagen (1994:588) om utbildning för fredsfrämjande verksamhet ändras så att regeringen ges fria händer att sända väpnad trupp utomlands för allt slags övningsverksamhet. Den nuvarande begränsningen i regeringens beslutsbefogenhet till övningar för fredsfrämjande verksamhet ska alltså enligt förslaget tas bort. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016.

Läs merDeltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands: regeringens förslag, Rolf Andersson

Hultqvist vill se ett starkare militärt Sverige, intervju i Dalarnas Tidning

I en intervju i DT säger försvarsminister Peter Hultqvist att han vill ha ett bredare och starkare nationellt försvar. Det är bra att han förklarar sig vilja fokusera mer på försvaret av Sverige. När det gäller hur detta ska åstadkommas är han emellertid inte särskilt tydlig.

Han framhåller med rätta att de farhågor som kom till uttryck när värnplikten avskaffades har besannats. Hultqvist talar om att det eventuellt kan bli aktuellt med någon form av återinförd värnplikt, men att det står klart att det inte kan bli som tidigare svensk värnplikt. Frågan är under utredning och det finns all anledning för värnpliktsförsvarets vänner att följa den utredningen observant.

Samarbete med Nato ska enligt Hultqvist inte förväxlas med Natomedlemskap. Det är inte aktuellt. Det är bra att regeringens linje bekräftas. Men när det gäller beslut som behövs för att fortsätta stärka Sveriges säkerhet tar han upp att det bland annat handlar om värdlandsavtalet med Nato. Avtalet handlar enligt Hultqvist inte om att vi ska tvingas husera några Nato-baser eller kärnvapen i Sverige. Allt kommer bottna i egna svenska beslut. Det vi vill med avtalet är att underlätta övningsverksamheten med Nato – som i sin tur stärker vårt eget försvar och säkerhet enligt Hultqvist. Som torde ha framgått för den som följer alliansfriheten.se delar vi inte bedömningen att avtalet stärker Sveriges säkerhet. Läs intervjun

Särintresse, Mats Björkenfeldt

Försvaret är ett särintresse, sade före detta statsminister Fredrik Reinfeldt (M) i januari 2013. Han synes ha menat att försvaret endast var av intresse för anställda inom försvaret. Det uttalandet av Reinfeldt har han fått äta upp. Den mest välskrivna kritiken kommer från professorn och tidigare rektorn för Uppsala universitets Stig Strömholm, som i sin senaste bok, Resonerande katalog (Atlantis, 2014) skriver följande på sidan 138: ” Att alla kostade på försvaret en dos politisk retorik var en hövlighetsbetygelse som tydde på att man inte var helt säker i sin likgiltighet, men det var en mager tröst. Dock hade ingen ännu understått sig att beteckna den en av statens båda främsta uppgifter som ett ’särintresse’.”

Läs merSärintresse, Mats Björkenfeldt

Värnplikten skulle inte ha slopats!

Björn von Sydow, Tage G Peterson, Björn Körlof, Stig Larsson, Lars Ivar Hising och Stig Strömholm skrev en gemensam artikel i Svenska Dagbladet sedan riksdagen med ytterst tunn övervikt beslutat att avskaffa värnplikten. Författarna argumenterar insiktsfullt och förutseende mot det fatala beslutet som varit mycket skadligt för svensk försvarsförmåga:

Den etappvisa avvecklingen av värnplikten kan visa sig bli ett av det mest okloka beslut som det svenska försvaret – och därmed Sverige som helhet – drabbats av i modern tid. Det står nämligen fullt klart att man driver ett högt spel om vårt lands framtida säkerhet, då man utan seriös analys och utan sedvanligt remissförfarande gör sig av med det tveklöst mest kostnads- och rekryteringseffektiva bemanningssystem som finns. Samtidigt hugger man av försvarets rötter i folkgemenskapen, något som i århundranden utgjort försvarets värdefullaste tillgång. Upphävandet av pliktbegreppet är en tydlig signal från beslutande myndigheter att försvaret av det egna landet inte längre är en självklar skyldighet. Läs artikeln

Republikens president Sauli Niinistös nyårstal 1.1.2016

“Den skärpta internationella stämningen har också märkts i vår närhet. I Östersjöområdet har både Rysslands och Natos militära närvaro ökat.

I mitt tal i fjol konstaterade jag, att Finland bedriver en aktiv stabilitetspolitik. Centralt med tanke på vår utrikespolitik är vårt förhållande till Sverige och Ryssland, att vi är en del av Norden samt samarbetet både inom Europeiska unionen och med Natoländerna. Utgångspunkterna för stabilitetspolitiken inom Östersjöområdet är relativt goda. Staterna ställer inga territoriella krav på varandra och det interna politiska läget i staterna är stabilt. Det finns alltså ingen härd som skulle blossa upp av sig själv, även om de mer omfattande spänningarna märks också här.

Finland och Sverige är Natos särskilda partner. Vi utövar tillsammans ett allt tätare militärt samarbete som fungerar bra, och som värdesätts i bägge länderna. Vi kan dock göra mer.

Finland och Sverige är dessutom båda länder som inte hör till någon militär allians. Tillsammans har vi starka band till både väst och öst, och detta ger oss en särställning. Det skapar också möjligheter till ett betydande arbete för att främja säkerheten och stabiliteten i Nordeuropa. Det vore logiskt, att vi vidareutvecklade också det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet. Det ligger i båda ländernas intresse att sträva efter att främja den samarbetsbaserade säkerheten, som också innefattar en strävan efter att utveckla åtgärder som väcker förtroendet”. Läs talet

Nyårstalet beskrivs som klart och modigt, kommentarer till president Niinistös nyårstal

Talet ansågs vara en strukturerad analys av de frågor som väcker känslor bland medborgarna, det vill säga invandring, säkerhet och ekonomi. Den utrikes- och säkerhetspolitiska delen av talet tolkades däremot olika.

Historieprofessor Henrik Meinander vid Helsingfors universitet anser att presidenten i sitt tal underströk Finlands alliansfrihet i samma grad som under tidigare år. Meinander sade att presidenten inte försökte förneka eller förminska Nato-samarbetet utan att han i stället konstaterade att samarbetet framskrider väl.

Chefen för Åbo universitets center för riksdagsforskning, Markku Jokisipilä, tolkar talet så att presidenten förankrade Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska linje till Sverige och att talet inte innehöll något budskap om ett behov att ansöka om medlemskap i Nato.

– Det intressanta var ordningen i vilken han nämnde Finlands utrikespolitiskt centrala partner och aktörer: först Sverige, sedan Ryssland, sedan Norden och först efter det EU och till sist Nato, sade Jokisipilä. Läs kommentarerna

Värnplikten behövs för vår försvarsförmåga men den fyller också andra viktiga funktioner i samhället, Magnus Henreksson, Anders Wall, Mårten Torson Lindberg, Peder Johnson

Sverige avskaffade för drygt fem år sedan värnplikten i fredstid. Magnus Henreksson, Anders Wall, Mårten Torson Lindberg och Peder Johnson ifrågasatte det beslutet i ett inlägg i Svenska Dagbladet. De framhåller att det historiska riksdagsbeslutet fattades med bara tre rösters majoritet och utan att ha föregåtts av en ingående offentlig debatt om vad vi vill med vårt försvar. De konstaterar att konsekvenserna ger anledning till oro, inte bara för försvarets personalförsörjning utan även när det gäller försvarets sammanhållande och socialiserande funktion. Inlägget ger perspektiv och de frågeställningar de tar upp är minst lika aktuella idag. Samlat ger de mycket starka skäl för att återinföra allmän värnplikt. Läs artikel

Ingen svensk anti-amerikanism, Anders Björnsson

Den svenska anti-amerikanismen är ett hjärnspöke. Inom den ekonomiska och politiska eliten har det funnits en begeistring i det amerikanska, mycket tydligt så efter andra världskriget. Bland vanligt folk var Amerika löftenas land, inte minst hos dissidenter och förföljda. Friheten att tänka fel där var större än någon annanstans, förutsatt att man inte var negerslav eller ursprungsinvånare förstås. Slavarnas ättlingar har det ännu inte lätt. Men det är förvisso sant att de i konstitutionen nedskrivna rättigheterna har sjunkit ned i folkdjupen.

Emigrationen över Atlanten fördjupade sympatierna för Amerika, särskilt det största landet på den kontinenten. Trots slavsystemet kunde Förenta staterna länge uppfattas som en antikolonial kraft, även om en folkligt baserad imperialistisk rörelse drevs igång i början av 1900-talet, med Theodor Roosevelt som förgrundsgestalt. Men USA:s imperium var av nytt slag, informellt och till en början utan militär närvaro på särskilt många platser. En isolationistisk strömning inom amerikansk politik lyckades periodvis hålla tillbaka utlandsengagemanget.

Läs merIngen svensk anti-amerikanism, Anders Björnsson