Kapprustningen i norr saknas i svensk debatt

Lars-Gunnar Liljestrand

Ryssland har enligt NRK (Norsk Rikskringkasting) påbörjat den största ubåtsoperationen sedan sovjettiden. Området för operationen är Norska havet, Barents hav och Nordatlanten.

Tio ubåtar deltar, varav åtta är atomdrivna.

Säkerhetspolitiska bedömare menar att det inte handlar om en övning utan om en operation för att demonstrera den ryska militära styrkan och visa att man med missiler från ubåtar kan nå USA.

Norska statsvetaren vid Norsk Utenrikspolitisk Institutt Julie Wilhelmsen menar att operationen är en del av ett eskalerande övningsmönster som man sett sedan 2014. Hon varnar för konsekvenserna av den norska politiken att alltmer stödja sig på USA och tillåta permanenta baser för USA i Nordnorge:

”Man må ta inn over seg at det å invitere amerikanerne inn for å fylle tomrommet kanskje ender med at vi får mindre sikkerhet fordi vi blir landet mellom de to stormaktene, sier Wilhelmsen.” (Verldens Gang 30/10)

Läs mer

Sverige och omvärlden

Sven Hirdman

i ett komplicerat världsläge är det viktigare än någonsin att Sverige har en genomtänkt och trovärdig säkerhetspolitik som bidrar till att hålla oss utanför krig och minskar spänningsnivån i Europa. En sådan säkerhetspolitik måste baseras på en grundlig analys och inte enbart på dagsaktuella värderingar.

Världsläget

Världen av idag präglas av motstridiga tendenser. De viktigaste förefaller mig vara följande: Den snabba teknikutvecklingen som slår igenom i globaliseringen. Alla hinner inte med i denna utveckling, och motsättningar uppstår mellan olika generationer och grupper. Den israeliske historikern Yuval Harari diskuterar detta i sina böcker och ser för sig en framtid av en härskande supergrupp av homus deus och den stora massan av människor, som egentligen inte behövs i produktionen. Man behöver inte gå så långt som till Harari för att inse att globaliseringen skapar problem och svikna förväntningar, samtidigt som den har bidragit till att lyfta många människor ur fattigdom och gett dem ett bättre liv. Hela artikeln finns här:Sverige och omvärlden

Anm: Artikeln är publicerad i Krigsvetenskapsakademins Tidskrift Nr 3 2019 och publiceras på denna sajt med författarens tillstånd

Att tvivla på dagens sanningar

Anders Björnsson

Inbördeskrig är de grymmaste av alla krig. Där dödas inte bara fiender, också vänner dödar varandra. Amerikanska inbördeskriget, finska inbördeskriget, spanska inbördeskriget. Fronterna är sällan klara, några krigets lagar respekteras ej, finns ej. Det är inte nation mot nation, inte religion mot religion, inte heller klass mot klass. Det är närmast som ett familjedrama: närstående, grannar blir de första offren. Det som ligger bortom bergen existerar inte, rättvisa existerar inte.

Det är en oförrätternas marknad, missförstånd uppförstoras, man hämnas för nyligen utkrävda hämnder. Nog för att det kan finnas ett mål för all sådan blodsspillan, men målet är sällan fred och aldrig samsyn, alltid utplåning, man vill komma över en annans tova. Sådan är brodermordets logik. Medan kriget stater emellan inte i första hand handlar om territorium utan om härskande, makten över den som kuvas. Nationalsocialismen var unik därigenom att den krigade både för erövring och för utplåning. Den grep och behöll makten genom vad som var ett inbördeskrig.

Läs mer

Skarpskyttarna – början till en svensk folkrörelse

Anders Björnsson

”Ett folk måste vara övat i vapen. Varje medborgare är född en fäderneslandets försvarare. Istället för fjorton dagars övning en gång för alla, vilken nu för tiden utgör varje ynglings krigiska utbildning, måste införas ett allmänt soldatliv, hela folket bildas till en stående armé.”[1]

Så skrev representanten i bondeståndet J. J. Rutberg i en motion till 1823 års riksdag. Uttalandet ingår i en liberalt progressiv politisk tradition. Upplysningsförfattare som Rousseau betraktade folkbeväpning som en medborgerlig plikt hos fria nationer. Den stora franska revolutionen gjorde allmän värnplikt till en politisk grundsats i jämbredd med principerna om folksuveränitet och nationellt oberoende. Under 1800-talet skulle det ena efter det andra av Europas länder överge de gamla furstehärarna och införa ett system med värnpliktsarméer. Men i Sverige dröjde det ända till 1901, innan försvaret kom att vila på den allmänna värnpliktens grund.

Läs mer

Kritisk folkrätt

Mats Björkenfeldt

En av samtidens främste folkrättslärda, professor Olivier Corten, har tillsammans med tre kolleger vid universitetet i Bryssel, skrivit en högst angelägen bok: Olivier Corten, François Dubuisson, Vaios Koutroulis, Anne Lagerwall, A Critical Introduction to International Law (Editions de L’ Universitet de Bruxelles 2019).

Den som är intresserad av hur stater bildas, hur gränser skapas eller bestäms av Internationella domstolen i Haag bör genast konsultera denna bok. Detsamma gäller om man är nyfiken på till exempel hur internationella organisationer, som Förenta Nationerna, fungerar. Men för denna sajts vidkommande är ändå kapitlet om folkrätt och krig det mest angelägna.

Läs mer

Låt oss satsa på freden

Thage G. Peterson

Bästa fredsvänner i Skövde!

Världens viktigaste fråga idag är freden. Och mänsklighetens överlevnad.

Vi säger ibland att världen är tokig. Idag är det verkligen berättigat att åberopa denna fras. Världen är mer galen och ond än på länge. Vad som pågått och sker i norra Syrien är inget annat än ett uttryck för en ond värld. Medan vi i kväll sitter trygga här i Sankta Helena kyrka i Skövde så sker en slakt av människor i norra Syrien och förföljelser av människor på flykt från en hemsk verklighet. Barnens förtvivlade gråt, deras rop på hjälp gör oss förtvivlade, desperata och upprörda över världssamfundets oförmåga att åstadkomma fred.

Läs mer

Några ord om svensk säkerhetspolitik

Sven Hirdman

Det viktigaste målet för Sveriges säkerhetspolitik är att bevara freden. Vi har lyckats med detta i över 200 år på basis av en klok politik men också till följd av gynnsamma omständigheter.

För närvarade upplever vi en spänd säkerhetssituation i Europa på grund av svåra motsättningar mellan USA/Nato/EU å ena sidan, Ryssland å andra sidan. Detta tar sig uttryck i kraftig upprustning med framtagande av nya vapensystem, även nukleära, och avancerade militära övningar med sikte på att kunna utkämpa ett krig mot den potentielle huvudmotståndaren. Frambasering sker av arméförband och missilsystem nära motståndarens gränser, i vår region nära Ryssland.

Motiveringen för USA:s och Natos militära aktiviteter är att man säger sig frukta ett ryskt angrepp på mindre, sårbara medlemsstater i Nato och/eller EU. I klartext handlar det om de baltiska staterna och Polen, men i Sverige talas det även om att Sverige och Finland skulle kunna utsättas för sådana oprovocerade ryska anfall.

Läs mer

Ryssland deltar i uppdelningen av Syrien

Utgivarna

Den 22 oktober gjorde Ryssland en överenskommelse med Turkiet om att skapa en tre mil bred zon på syriskt territorium längs gränsen mot Turkiet.

Enligt det 10-punktsprogram som finns i ett Memorandum of Understanding (MoU) mellan de två staterna skall alla kurdiska styrkor dras bort från zonen. Ryssland och Turkiet förbinder sig att vidta ”alla nödvändiga åtgärder” som krävs för att hindra infiltration av ”terroristelement”.

Uppgörelsen innebär att en del av Syriens territorium skiljs av och övertas av Turkiet och Ryssland, vilket är en grov kränkning av Syriens territoriella integritet och något som inte kan döljas av de till intet förpliktande fraserna i  MoU. Där skriver Ryssland och Turkiet att de är angelägna (concerned) om att bevara Syriens territoriella integritet.

Syriens regering har svarat genom ett skarpt fördömande av alla försök att kränka landets territoriella integritet.

Läs mer

FN har brett och starkt stöd!

Rolf Andersson

Vi börjar närma oss FN-dagen, den 24 oktober, dagen då FN-stadgan trädde i kraft för snart 75 år sedan. Förenta nationerna är en organisation som det ständigt står strid om och som angrips från alla möjliga håll. Ibland direkt illasinnat, ibland bara ogenomtänkt eller av rent oförstånd. Men FN har ett gediget stöd från en helt överväldigande majoritet av världens stater. De inser att utan FN, med sina fel och brister, vore de helt utlämnade till stormaktspolitikens ständiga kollisioner, som lätt drar in vilket land som helst i sitt garn. Och i dagens stormaktspolitik, med flera motverkande block, fungerar FN alltjämt som en spänningsdämpande institution som öppnar för diplomati.

Läs mer

Defensivt försvar

Per Blomquist

2:e styresmannen i Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Jörgen F. Ericsson, uttrycker förvåning i Östgöta Correspondenten (18/9) över att ”skribenter med militär förståelse hävdar att försvaret bäst kan avhålla en angripare från anfall eller slå en angripare genom att bestå av en mängd små pansrade förband och jägartrupper utrustade med handeldvapen spridda över Sverige”.

Jörgen F. Ericssons förvåning skulle kunna lämnas utan kommentar med tanke på den brist på kunskap han har vad gäller jägarstrid som han förmodar ska genomföras med ”handeldvapen” och syfta till att ”slå en angripare”. Som tidigare planeringschef inom Försvarsmakten och 2:e styresman i akademien måste han dock bemötas.

Läs mer

Fortsatt svensk trupp i Irak innebär fortsatt deltagande i stormaktspelet i Mellanöstern

Utgivarna

Regeringen har nu överlämnat en ny proposition (2019/20:28) till riksdagen om fortsatt svensk trupp i Irak.

Sverige skall delta med trupp i den USA-ledda koalitionen Operation Inherent Resolve (OIR). Då regeringen nu åter begär beslut om svenska soldater i Irak, innebär det att Sverige framgent blir en del i den bredare konflikten i Mellanöstern som nu hamnat i ett nytt än mer intensivt skede genom Turkiets angrepp i norra Syrien. Kopplingen till Syrien är uppenbar och ytterst farlig.

Läs mer

Vietnamkriget och svensk diplomatihistoria

Sven Hirdman

I ett gediget verk på över 600 sidor har professorn i militärhistoria vid Försvarshögskolan Gunnar Åselius skildrat Vietnamkriget och hur det tedde sig från ett svenskt perspektiv, i vilket svenska diplomater var aktiva aktörer. Boken ansluter delvis till hans 2007 utkomna verk Krigen under det kalla kriget, där Vietnam förekommer i olika sammanhang.

Som Gunnar Åselius framhåller i sitt förord har han ett starkt intresse och engagemang i Vietnamfrågan inte minst därför att han har släktanknytning till Sydvietnam. Detta har inte på minsta sätt påverkat hans objektivitet som, vilket notapparaten och litteraturförteckningen vittnar om, grundar sig på ett långvarigt studium av alla tillgängliga utländska, inklusive vietnamesiska, och svenska källor. Häri ingår rapporteringen från svenska diplomater från 1954 till 1975.

Boken ger å ena sidan en grundlig redovisning av Vietnamkonfliktens historiska bakgrund och utveckling fram till 1980-talet, å andra sidan en skildring av hur konflikten uppfattats av den svenska regeringen och utrikesförvaltningen och hur svenska statsråd och diplomater har agerat.

Läs mer