[…] Björn Söder har frågat försvarsministern vad som sker om riksdagen säger nej till att förlänga mandatet för utlandsinsatser och Sverige som en följd av detta beslut har väpnad trupp utomlands utan riksdagens mandat, och vilka konsekvenser detta skulle få juridiskt, ekonomiskt, säkerhetsmässigt med mera. Frågan har överlämnats till mig.

Av 15 kap. 16 § regeringsformen följer att riksdagens medgivande krävs för att en svensk väpnad styrka ska kunna sändas till ett annat land om det inte finns en skyldighet att fullgöra en internationell förpliktelse som riksdagen har godkänt eller ett medgivande i lag. För det fall riksdagen inte skulle förlänga en insats för vilken riksdagens medgivande krävs skulle den juridiska konsekvensen vara att svensk väpnad styrka inte längre skulle kunna delta i insatsen i fråga. Avveckling av insatsen skulle inledas och genomföras under ordnade former, vilket skulle medföra ekonomiska konsekvenser. Vissa kortsiktiga säkerhetsmässiga konsekvenser för den väpnade styrkan i fält kan aktualiseras under avvecklingen. Läs hela svaret 

Frågan om Sveriges säkerhetspolitiska samarbete med USA och Nato har varit grunden för utredningen om kärnvapenförbud som lades fram 18 januari av ambassadör Lars-Erik Lundin. Sammanfattningsvis skriver han:

”Det kan förutses att ett tillträde till konventionen leder till att det nuvarande samarbetet med Nato och bilateralt med Natomedlemmar kommer att stagnera.” Och vidare ”Konsekvenserna för dessa samarbeten av ett tillträde kan förutses bli mycket negativa.” Hans slutsats blir att ”Sverige varken bör tillträda eller underteckna konventionen i dess nuvarande form”.

Utredaren anger inga skarpa säkerhetspolitiska eller juridiska skäl för slutsatsen. Några internationella avtal eller folkrättsliga avtal eller lagar finns inte som skulle hindra Sverige att skriva på. Läs artikel

​– Et sjøforsvar uten korvetter vil redusere vår evne til å være til stede, sier kontreadmiral Nils Andreas Stensønes.

[…] – Frykter du at Russland også skal fylle vakuum i norske havområder?

– Vi må ikke la det være vakuum i norske havområder.

– Ville en russisk handling i et slikt vakuum vært tilstrekkelig til å utløse artikkel fem – at Nato kommer Norge til unnsetning?

– Om artikkel fem utløses eller ikke, avhenger av hvordan man opptrer. Det vi skal gjøre – og det gjør vi gjennom Kystvakten – er å være forutsigbare og rettferdige i våre havområder. Vi skal styrke respekten for havretten. Så er det Marinen sammen med resten av Forsvaret og allierte som skal gjøre alternativet veldig lite attraktivt. Å bruke makt må være så kostbart at man velger å forholde seg til regelbaserte systemer i stedet. Vi har egentlig to oppgaver. Å forsterke dagens regelbaserte system og å bidra til avskrekking. Läs artikel

Bygg en troverdig hær. Erstatt fregatten KNM Helge Ingstad. Kjøp egne tankfly. Disse og flere andre krav stiller NATO i Europa nå til Norge. […]

– Det NATO er bekymret for, er Forsvarets manglende utholdenhet, noe som ble dokumentert under øvelsen Trident Juncture i Norge sist høst. Det meste av det Norge hadde (av militær kapasitet, red.anm.) gikk med til å motta NATO-forsterkninger. Vi hadde lite igjen til å slåss med. Vi er nødt til å bli mer robuste, vise troverdighet utad og også gi befolkningen en trygghet. Läs artikel

Armén övar lokalförsvar I Kymmenedalen, Lappland, Birkaland, Norra Österbotten, Satakunta, Nyland och Egentliga Finland under tiden 25.2–8.3.2019. I övningarna deltar sammanlagt 3 400 beväringar, reservister och till stampersonalen hörande militärer samt dessutom cirka 500 fordon. I centrum för övningarna står utmanande övervaknings- och skyddsuppgifter samt myndighetssamarbete. Läs artikel

Ett stärkt svenskt nationellt försvar tillsammans med ett försvarsförbund med Finland skulle välkomnas av både Nato och Ryssland och därmed stabilisera hela vår region.

De moderata företrädarna Wallmark och Ask hävdar i sin replik att Moderaterna menar att det inte handlar om antingen eller. Man vill att Sverige både ska satsa på det nationella försvaret och ansöka om Natomedlemskap. […]

Att hävda att ett svenskt Natomedlemskap ”skulle stärka fred och säkerhet i vårt närområde” är en dålig analys. Det skulle i stället rubba hela det geostrategiska och geopolitiska läget eftersom ett svenskt medlemskap med all sannolikhet skulle leda till ett finskt medlemskap och därmed göra Östersjön till ett Natoinnanhav. Det skulle givetvis leda till uppenbara motreaktioner från rysk sida och därmed i stället öka spänningarna. Läs artikel

[…] President Niinistö noted that the recent developments have consequences beyond the treaty itself. “What concerns me the most is the notion that international treaties are dismantled without even thinking of an alternative to replace them. If we end up in a situation where diplomacy no longer works, we will all have a big problem in our hands. Are we now witnessing the end of diplomacy? Without diplomacy, there is no dialogue. It makes things difficult, not knowing what the other side is thinking,” the president said to the Finnish media after the discussion. Läs artikel

Er det tenkelig at et sterkt norsk forsvar oppleves mindre truende for Russland, ved at Norge fikser sine sikkerhetsutfordringer selv, uten behov for kontinuerlig NATO-tilstedeværelse? […]

Styrket militært samarbeid innebærer at Norge, som NATOs øyne og ører i nord, skal bidra med strategisk etterretning og mottak av allierte, samt bidra tungt som del av alliansens operasjoner i utlandet. Norge leverer dette i dag, det er av høy kvalitet og ettertraktet i NATO. Den politiske ambisjonen med denne retningen kan derimot betegnes som heller laber, med liten vilje til å sette voldsmakt bak ord. Ordene til general Otto Ruge fra aprildagene 1940, ´seier i militær forstand var ikke det vesentlige, men å holde statsmakten og hæren intakt inntil alliert hjelp kom til landet´ er fortsatt valide. […]

Russland ruster opp i et langt raskere tempo enn Norge, de føler seg ikke truet av Norge, de føler seg truet av USA. Er det tenkelig at et sterkt norsk forsvar oppleves mindre truende for Russland, ved at Norge fikser sine sikkerhetsutfordringer selv uten behov for kontinuerlig NATO-tilstedeværelse? Läs artikel

NATO setter spørsmålstegn ved størrelsen på det norske forsvaret. Det opplyser Norges øverste militære representant i alliansen.

Viseadmiral Ketil Olsen er sjef for Militærmisjonen i Brussel, som er Norges militære kontaktpunkt i NATO-alliansen. […]

– NATO stiller krav til alle medlemslandene. Hver og en må sørge for at de er i stand til å forsvare sin egen nasjon. NATO vurderer dette ut ifra en byrdefordeling og ser på hva nasjonen trenger selv, og hva alliansen trenger av kapasiteter inn i fellesskapet, forteller Olsen. […]

Forsvaret må kunne stille med en mekanisert brigade: Hæren må i større grad kunne levere både internasjonalt og nasjonalt samtidig.

– Fregatten må erstattes: Antiubåtkrigføring er viktig for alliansen, herunder maritime patruljefly, som er bestilt.

– Tankfly må skaffes for å støtte F-35: NATO mener Norge bør ha egne tankfly.

– Ubåter: NATO setter spørsmålstegn ved om fire nye ubåter er nok.

– Korvetter: NATO peker på at korvettene, som er tenkt utfaset i 2025, er en etterspurt kapasitet. […]

– Hvis vi har et troverdig forsvar, er det mye større sannsynlighet for at andre stiller opp for oss om vi trenger det. Dette handler om hva vi signaliserer inn i alliansen. Läs artikel

[…] Number one for the first time since the end of the Cold War we are now facing a nuclear threat.  A threat of a nuclear conflict. And I am naturally referring to the developments in relation to nuclear weapons and long-range missiles by the Democratic People’s Republic of Korea: a development made in total contradiction to the will of the international community and in clear violation of several resolutions of the Security Council.

It is important to note that the unity that the Security Council has been able to demonstrate the will of the international community and has been able to put through sanctions a very meaningful pressure over North Korea, and that pressure in my opinion is absolutely essential to be maintained.

But the pressure also creates the opportunity for diplomatic engagement aiming at the denuclearization of the Korean peninsula;  a denuclearization that I believe we all want to be peaceful and within the framework of a regional security framework.

It is true that in recent weeks we witness an improvement in Korean relations. […]

If one looks at Syria, after the hopes created by the de-escalation that has reduced the conflict in several areas of the country, the truth is that we are now seeing a reignition of that same conflict in Idlib and in eastern Ghouta, with dramatic humanitarian consequences.  We have seen the Turkish operation in Afrin.  We have seen chemical weapons again reappearing.  We see risks of fragmentation of the country. […]

We are totally committed to relaunch the Geneva process, finding a political solution for Syria – the intra-Syrian dialogue in Geneva – now that in Sochi,  it was possible – and I have to pay tribute to the Russian Federation on this – to fully abide by the engagements that were taken and to guarantee that Sochi was not a parallel process, but on the contrary, was reaffirming the role of Geneva, and channeling into Geneva the results of what was decided there, fully in line with Security Council resolution 2254. Läs talet