Propagandakriget mellan Nato och Ryssland, Lars-Gunnar Liljestrand kommenterar Katarina Tracz och Frivärld

I Göteborgs-Posten skriver Katarina Tracz en gästkrönika där hon tar uppgifter om ryska övningar till intäkt för att Sverige hotas militärt och att vi därför måste gå med i Nato. Det hon stödjer sig på har inte kommit från några sanningsvittnen.

Uppgifterna i Dagens Nyheter om flera ryska kränkningar av svenskt luftrum som Mikael Holmström gjorde till en alarmistisk artikel desavouerades i samma tidning med en faktaruta där det framgick att under 2014 kränktes svenskt luftrum tolv gånger, varav en gång av Ryssland och vidare: “Hittills under 2015 har luftrummet kränkts nio gånger, ingen gång av ryskt flyg.”

Läs merPropagandakriget mellan Nato och Ryssland, Lars-Gunnar Liljestrand kommenterar Katarina Tracz och Frivärld

FN-systemet värt att slå vakt om, Lars-Gunnar Liljestrand kommenterar Inger Östedahl

Professorn i folkrätt Inger Österdahl skriver i Upsala Nya Tidning (19/7) att det faktum att Säkerhetsrådet inte kunde enas om att fördöma Srebrenica som ett folkmord var en moralisk kollaps:

”Inte nog med att FN som hade soldater på plats misslyckades med att förhindra folkmordet i Srebrenica. Nu misslyckas FN också på grund av Rysslands veto med att återupprätta förtroendet för sig självt som pålitlig partner i den världsomspännande kampen mot det grövsta av alla människorättsbrott.”

Läs merFN-systemet värt att slå vakt om, Lars-Gunnar Liljestrand kommenterar Inger Östedahl

Förhandling når mer än misstro, Olof Kleberg i Västerbottens-Kuriren

I dagarna är det nämligen 40 år sedan som Europas efterkrigsgränser slogs fast. Det skedde just i Helsingfors 1975, då USA, Sovjet och ett 30-tal europeiska stater enades om att inga gränser fick ändras med våld. Man enades också om att säkerhet inte bara skapas med vapen utan främst genom samarbete och skydd för mänskliga rättigheter. Men förra året bröt Ryssland Europas efterkrigsstabilitet och gränsernas okränkbarhet. Landet annekterade Krim och stöder nu aktivt ett uppror i östra Ukraina. Som svar har EU svartlistat ledande ryska företrädare.

När nu parlamentarikerna inom organisationen OSSE, bildad på grundval av Helsingforsprinciperna, skulle träffas schabblade Finland till sitt eget värdskap. Rysslands företrädare vägrades visum på grund av EU-sanktionerna – trots att OSSE är en bredare organisation. Landets president Niinistö var påtagligt irriterad över sin regerings beslut. Läs artikel

Den möjliga neutraliteten, Anders Björnsson

Mats Wiklund skriver på www.uppgang.com :” Nu är det 2015 och Stefan Löfven har stängt dörren till Nato. Frågan om konsekvenserna av ett svenskt medlemskap tillåts inte ens att utredas. De borgerliga partiernas önskemål avfärdas bryskt. Istället borde statsministern likt sin företrädare Ingvar Carlsson förbereda både parti och nation på en omsvängning i en central politisk fråga. Läs artikel

Anders Björnsson kommenterar under rubriken:  Den möjliga neutraliteten

Det påstås ibland i den politiska debatten att den svenska neutralitetspolitiken dog med landets EU-inträde 1995. ”Neutraliteten avskaffades”, skriver Robert Sandberg i en ledare, som annars är kritisk till svensk Nato-anslutning (Sydöstran 9/7). Men det stämmer inte. Det som dog var den politiska viljan inom den styrande eliten att hävda neutraliteten i ett läge av krig och kris. Som politisk linje finns neutralitetsoptionen kvar bland de människor som bor i Sverige.

Läs merDen möjliga neutraliteten, Anders Björnsson

Amerikanska prioriteringar i Fjärran Östern, rapport från FOI om den amerikanska säkerhetspolitiken

Denna studie analyserar USA:s säkerhetspolitik i Asien och Stillahavsområdet,
inklusive landets strategiska prioriteringar, genom att granska den pågående
amerikanska återbalanseringen till regionen med särskilt fokus på förändringen av USA:s allianssystem, med dess fem bilaterala försvarsallianser.
I sin egenskap av den främsta stormakten i Asien och Stillahavsområdet har USA stärkt sin globala ställning. Mot bakgrund av att flera säkerhetspolitiska problem varit bestående sedan det kalla kriget, såsom Taiwanfrågan och Koreafrågan, är det kanske inte förvånande att USA:s övergripande strategiska prioriteringar i regionen består.  Rapporten kan laddas ned

Oro att finskt-svenskt försvarssamarbete uteblir, Arbetarbladet (Finland)

En god utrikespolitik och ett bra eget förvar var alla eniga om. Åsikterna gick däremot isär om militärallianser och försvarssatsningar. Dessa frågor ventilerades på Folktingets paneldebatt ”Sverige, Norden eller EU – vilken försvarspolitisk allians har vi år 2025?”. MTV3 profilen Peter Nyman fungerade som debattledare.

SFP-ordföranden Carl Haglund inledde med att påminna om att all säkerhetspolitik alltid måste utgå från det egna landets försvar. Han vill se mera resurser till försvaret för att upprätthålla ett trovärdigt försvar i internationell standard. Enligt honom borde man också fortsätta försöka få till ett försvarssamarbete med Sverige.

-Flera opinionsmätningar visar tydligt att det bland finska folket finns ett starkt och tydligt förtroende för ett försvarssamarbete mellan Finland och Sverige, menar Haglund. Läs artikel

Försvarsministern om samarbeten, hot och alliansfrihet

Försvarsminister Peter Hultqvist besvarade den 16 juli en fråga om på vad han baserade sitt ställningstagande att Sverige säkerhetspolitiskt gynnas av att stå utanför Nato. I sitt svar nämner Hultqvist det värdlandsavtal med Nato som riksdagen ska ta ställning till nästa år (han framhåller i svaret att ”I kris- eller krigstid skapas handlingsfrihet” genom avtalet). Han noterar att ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt. När det gäller olika försvarssamarbeten understryker han att samarbetet med Finland ”har en särställning då det också omfattar planering bortom fredstida förhållanden.” I ett par avslutande formuleringar framhåller han handlingsfriheten som en viktig faktor för svensk säkerhet: ”Den svenska säkerhetspolitiken bidrar till att skapa fred och stabilitet i vår del av Europa, men ger också handlingsfrihet i kris eller ofred. Basen för detta förhållningssätt är den militära alliansfriheten.”

Läs hela svaret här.

Ska vi lita på stormakter? Rolf Andersson kommenterar Bo Hugemark

Bo Hugemark, en ivrig anhängare av svenskt Nato-medlemskap, skriver uppgivet under rubriken ”Putins våldsmonopol” på Kungl. Krigsvetenskapsakademiens försvarsblogg . Bakgrunden är konflikten i Ukraina. Både USA och Ryssland intervenerade i det landets interna angelägenheter. Men Ryssland gick längre och bröt mot FN-stadgans våldsförbud.

Läs merSka vi lita på stormakter? Rolf Andersson kommenterar Bo Hugemark

Olämplig utredare av Afghanistaninsats, Johan Örjes ledarskribent i LT

Inom Nato sågs angreppet på USA som ett angrepp på hela alliansen enligt paragraf fem i Nato-stadgan.

Förenta Nationernas säkerhetsråd antog ett antal resolutioner.I Afghanistan skyddade Talibanregimen Usama bin Ladin och hans terroristnätverk.Oppositionen till Talibanerna, som ses som den internationellt legitima regeringen, begärde internationell hjälp.Genom en massiv insats trängdes Talibanerna undan från Kabul, men striderna fortsatte. Från 2002 deltar Sverige i den internationella militära insatsen. Men det svenska engagemanget är betydligt bredare än de militära insatserna och går betydligt längre tillbaka än till 2001.Det starka svenska engagemanget i Afghanistan träcker sig tillbaka åtminstone till den sovjetiska ockupationen av Afghanistan.Det var också då om Svenska Afghanistankommittén bildades.När regeringen nu beslutat sig för att utvärdera den samlade svenska insatsen i Afghanistan 2002–2014 är det därför ingen lätt uppgift. Det är väl också därför som arbetet med att ta fram utredningsdirektiven pågått i över ett halvår i regeringskansliet. Läs ledaren

Erkki Tuomiojas tal för socialistiska och socialdemokratiska representanter på OSSE-mötet

I samband med det parlamentariska OSSE-mötet i Helsingfors nyligen, dit ryska delegater på grund av rådande sanktioner mot Ryssland inte fick tillträde, höll Finlands före detta utrikesminister Erkki Tuomioja ett anförande inför de inbjudna socialistiska och socialdemokratiska representanterna. Tuomioja har publicerat detta på sin egen blogg.

Läs merErkki Tuomiojas tal för socialistiska och socialdemokratiska representanter på OSSE-mötet

Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd

Värdlandsavtalet

Försvarsdepartementet har nu lagt fram promemorian Samförståndsavtal med Nato om värdlandsavtal (Ds 2015:39). I promemorian behandlas bland annat det samförståndsavtal som regeringen träffat med Nato om värdlandsstöd (”Värdlandsavtalet”)” samt de författningsändringar som är nödvändiga för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser enligt avtalet. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016. Avtalet ska dessförinnan läggas fram för riksdagen för ställningstagande. samforstandsavtal-med-nato-om-vardlandsstod-ds-2015_39