[…] I dag ska Sveriges fortsatta militära insatser i Mali debatteras i riksdagen. Enligt förslagen ska Sverige fortsätta i MINUSMA ännu ett år. Dessutom ska en exitstrategi för den svenska insatsen tas fram. Takuba-insatsen i stort avslutas under första kvartalet – kvar blir 20 soldater till slutet av året.

Att Sverige går mot militär avveckling i Mali är bra. Men det är hög tid att regeringen också redogör för sin Malipolitik i övrigt. En dyrköpt läxa från Afghanistan är att när kartan inte stämmer med verkligheten ska kartan ritas om, inte de bistra realiteterna ignoreras.

Har regeringen någonplan B när demokratin vi kom för att stötta på obestämd tid, nu är satt ur spel? Hur ser våra och EU-kollektivets åtgärder ut för att enligt ECOWAS begäran pressa på för val? Eller rullar vårt engagemang på oaktat utvecklingen?

Oredan i Mali ställer inga lätta frågor – men regeringen borde svara på om och hur det vi gör i Mali alltjämt är relevant. Att fortsätta göra samma sak men hoppas på andra resultat är, som bekant, Einsteins definition av dårskap. Läs artikel

Norge åpnet sin ambassade i hovedstaden Bamako i 2017 og har også ansvar for Mauritania, Burkina Faso, Niger og Tsjad. I januar bestemte Forsvarsdepartementet at vi skulle ha en forsvarsattache ved ambassaden for å kunne gi et tidsriktig bilde av spesielt de militære aktørene i regionen og samtidig være en militærrådgiver for ambassaden.

Jeg har nå vært forsvarsattache i Bamako i snart 10 måneder og jeg begynner å få et grep om Mali som nasjon, aktørbilde og hvilke utfordringer man står overfor. […]

Norge venter ennå i skrivende stund på «tillatelse» fra maliske myndigheter om aksept for det norske bidraget. Det er frustrende som forsvarsaatche og oppleve den særdeles trege saksgangen, eller motvilje mot å respondere på slike hendvendelser fra malisk side, men Norge er ikke den eneste nasjonen som opplever dette. Läs krönikan

After nine years deployed in Mali, France is organising a drawdown, with troops preparing to leave the last of three bases in the far north of the insurgency-hit and poverty-wracked country. […]

French President Emmanuel Macron announced a major drawdown of French troops in June and is hoping other EU forces will step up to support what he sees as an essential counter-terror mission keeping Europe safe.

”We were around 5,000 soldiers in the Sahel in summer 2021. We will be around 3,000 in summer 2022,” said General Laurent Michon, who commands the French military mission in the Sahel known as Barkhane.

New reductions are expected by 2023. […]

But Paris also faces increasing difficulties on the ground including with local people who resent the presence of soldiers from the former colonial power, as well as new regimes in partner countries. Protests that were once isolated to urban centres have spread to rural areas, fanned by social media and anger at the ever-worsening violence, as well as highly-publicised incidents of troops mistakenly killing civilians.

In November, protesters in Burkina Faso and Niger hampered a large French military supply convoy travelling from Ivory Coast to Mali. Some threw stones and held signs saying ”Down with France”. Ligger på sajten

The European Commission has proposed a new regulation that will provide it with tools to counteract economic coercion from third countries with measures such as tariffs and imports restrictions.

En avgjørende periode i livet til tidligere statsminister Kåre Willoch, som sovnet stille inn 6. desember, kan ha vært tiden som tysklandsbrigadist. Til tross for Willochs innholdsrike 93 leveår, må opplevelsene i et krigsherjet Tyskland ha stått sterkt i minnet livet igjennom.

Willoch som under krigen måtte flykte til Sverige på grunn av faren og brødrenes motstandsarbeid, ble innrullert i Forsvaret i 1948. Her ble han en del av brigade 482, den fjerde kontingenten av Tysklandsbrigaden. Siden husket han ikke om et valg hadde vært mulig, om han kunne ha takket nei til utenlandstjenesten, men slo samtidig fast: «Dersom jeg hadde hatt noe valg, hadde jeg sagt ja til Tysklandsbrigaden.»

Tysklandsbrigaden besto av norske soldater som i årene 1947 til våren 1953 deltok i okkupasjonen av Tyskland i britisk sone. Til sammen var nesten 50 000 nordmenn en del av brigaden. De reiste fra det befridde Norge for å vokte freden i fiendens land. Deres innsats er anerkjent som pionérvirksomhet når det gjelder Forsvarets fredsoppdrag i utlandet. Läs minnesrunan

Vi återpublicerar här ett tidigare inlägg från 2019 om Kåre Willoch med anledning av hans bortgång. Utgivarna

Tidligere statsminister Kåre Willoch mener sanksjonsregimet mot Russland må ha en utløpsdato. Han ønsker en realistisk tilnærming til Russland.

– Sanksjonene mot Russland var aldri ment å være permanente. Før eller siden må spørsmålet om å oppheve dem komme opp. Man blir ikke «pro-russisk» av å mene det, sier Kåre Willoch, tidligere statsminister for Høyre.[…]

– Hvorfor er ikke sanksjoner et egnet verktøy for å straffe Russland?

– Hvordan ønsker vi forholdet til Russland skal være om ti, tjue og tretti år? Jeg ser få fordeler for Vesten på lengre sikt av et fattig Russland. Rike land har lettere for å føre fredelig utenrikspolitikk. Dårlig økonomi legger til rette for sterkt autoritære ledere. Katastrofal økonomisk situasjon banet vei for bolsjevikene i Russland og nazistene i Tyskland, sier Willoch.

Han frykter Vestens linje presser fram en økonomisk allianse mellom stormaktene Russland og Kina.

– Jeg ønsker meg en realistisk tilnærming. Det er ikke i vår interesse å drive Russland i armene på Kina. De er uenige om mye, men nå ser vi tydelige tegn på at de nærmer seg hverandre.[…]

– Russland kan bare føre utenrikspolitikk ut ifra hvordan de ser verden. Nato-land har drevet svært mye innblanding i andre lands indre forhold. Krigen i Libya og den andre Irak-krigen skjedde begge uten folkerettslig mandat. Jeg kan ikke se at Putin blander seg mer i andre land enn Trump. Man må ikke bli overrasket om de trekker noen andre konklusjoner enn oss. Läs artikel

Bara några dagar efter talibanernas intåg i Kabul kom hårda uttalanden från politiker i Sverige såväl som i andra länder. Inte en krona skulle gå till talibanerna. Allt internationellt stöd till den afghanska staten ströps över en natt, i enlighet med USA:s och FN:s säkerhetsråds sanktioner mot talibanerna. Det inkluderade 1,5 miljarder dollar som nu är låsta i Världsbankens Afghanistan Reconstruction Trust Fund (ARTF). Dessutom blockerades den afghanska centralbankens reserver till ett värde av nästan 10 miljarder dollar av USA och afghanska banker är isolerade från det internationella finansiella systemet.

Ungefär 75 procent av Afghanistans statsbudget, inklusive sjukvården, finansierades tidigare direkt av internationellt bistånd. Det plötsliga avbrottet gjorde att hundratusentals anställda i den offentliga sektorn stod utan lön: lärare, läkare och barnmorskor såväl som sophämtare, soldater och byråkrater. Många miljoner fler människor som var beroende av deras inkomster kastades omedelbart in i akut fattigdom. […]

Sveriges nya regering har ett ansvar att hejda den katastrofala efterbörden av en 20 år lång militärinsats där Sverige deltog och som avslutades utan förutsättningar för stabilitet i landet. I sin programförklaring lovade den nytillträdda biståndsministern, Matilda Ernkrans, att stå upp för kvinnor och flickors rättigheter. Det är nu dags att sätta ord till handling och försvara kvinnors rättigheter i Sveriges främsta biståndsland. Läs artikel

Sweden pledged to boost its assistance to the forces of the PKK terrorist group’s Syrian offshoot, the YPG-dominated SDF, in Syria to $376 million in 2023, the Swedish foreign minister said Sunday.

After holding a meeting with Ilham Ahmed, one of the ringleaders of the YPG, Linde and her delegation discussed Sweden’s financial assistance to the terrorist group, which has reached $210 million and the plan to increase this number to $376 million in 2023.

“Appreciate sincere discussion with SDC’s Ilham Ahmad on the situation in northeastern Syria. Sweden remains active partner,” Linde said. […]

The SDF is a rebranded version of the PKK’s Syrian wing the YPG and with which the United States has partnered under the pretext of fighting Daesh. Läs artikel

The announcement by Mikheev – the head of the state arms export consortium – that Russia and India have agreed to stop using the US dollar in their mutual transactions not only shields Russia’s supply of S-400 missiles to India from potential sanctions, but presumably signals the first in a series of skirmishes in a currency war for control of international financial flows, in which China, and to a lesser extent the European Central Bank, are also taking positions and which seems inevitable.

These moves should not come as a surprise to anyone, given that the US dollar, more than a currency, is the vehicle around which US global commercial, security and cultural affairs revolve, to the extent that there has been a direct cardinality between America’s global financial and military leadership over the last 100 years, but especially since the time of Richard Nixon’s presidency. Läs artikel

De F-35-jaktplan som Finland skaffar har de egenskaper som behövs för att försvara Finland på 2030-talet, säger Försvarsmaktens kommendör Timo Kivinen. Enligt honom kommer planen att fylla samma roll som dagens Hornetplan. Försvarsmaktens kommendör Timo Kivinen intervjuades i Yles Morgonettan på lördagen. Där fick han frågan om Finland med planköpet får sådana vapentyper som landet hittills inte har haft. Svaren är rätt torftiga.

– Dagens Hornetplan kan operera från luften mot mål på marken och från luften mot mål i luften så på den punkten blir det ingen förändring, sade Kivinen.

Han poängterar att beslut om eventuell ytterligare bestyckning av planen fattas senare.

– Jaktplanspaketet är dimensionerat så att hela Finland kan försvaras, det är det som är avsikten med det, tillägger han.

Kivinen ser i alla fall inget militärt hot mot Finland just nu.

– Det finns militär potential i vår omgivning, men den förvandlas till ett hot först när någon beslutar sig för att ta den i användning, formulerar han sig.

Inte heller konflikten kring Ukraina utgör något direkt hot mot Finland, enligt Försvarsmaktens kommendör Timo Kivinen.

– Det finns ingen sådan verksamhet i vårt närområde som ger orsak till oro.

På frågan hur det påverkar Finland ifall Ukrainakonflikten leder till att Ryssland genomför en militär attack, lyder svaret:

– Vi anpassar alltid vår verksamhet enligt rådande omständigheter. Läs intervjun

USA kommer visserligen inte att stötta Ukraina militärt om Ryssland invaderar – men man kommer att skicka mer trupper till Natoländerna i området. Det förklarade USA:s president Joe Biden vid en pressträff på lördagskvällen, svensk tid.

”Vi kommer att känna oss tvingade att skicka mer trupp från USA och Nato till den östra flanken,” sa Joe Biden, och förklarade att USA har ett ”heligt ansvar” framförallt att skydda de så kallade B-9-ländedrna mot rysk aggression.

Men förutom den militära uppladdningen kommer de ekonomiska konsekvenserna för Ryssland att bli ”förödande” om de ger sig på Ukraina, något som Joe Biden sa att han gjort helt klart för Rysslands president Putin. Läs artikel