Hultqvist: Sverige kan skicka militär till Ukraina, svd.se

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) är beredd att skicka svensk militär till Ukraina. ”Vår solidaritet med Ukraina måste vara väldigt tydlig hela tiden”, säger han till SR Ekot.

Förslaget om en EU-ledd träningsmission i Ukraina kommer från de baltiska länderna och får nu stöd av Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist.

– Vi ser det som en väldigt viktig del för att markera EU:s ambition att bidra till säkerheten och suveräniteten för Ukraina, säger han till Ekot.

I dagsläget kan Hultqvist inte ge några detaljer om vad en träningsmission skulle innebära rent konkret eller när den kan bli aktuell. Frågan har hamnat i rampljuset efter rysk upptrappning vid Ukrainas gräns. Det finns uppgifter om att upp emot 100 000 ryska soldater tagit sig nära gränsen mot östra Ukraina. Agerandet har lett till skarpa uttalanden från såväl EU som Nato, USA och Storbritannien. Regeringen i Kiev, med stöd av amerikanska underrättelseuppgifter varnar nu för att Ryssland förbereder en invasion av grannlandet under vintern, likt invasionen av Krim 2014.

– Just nu riktas alla blickar mot Polen och det som händer där vid gränsen. Det gör ju kanske att Ukraina för tillfället kommer mer i skymundan. Men Ukraina är alltid aktuellt, säger Peter Hultqvist. Läs artikel

Fallet Julian Assange — en historia om förföljelse

Teater Tre, Rosenlundsgatan 12
T-bana Mariatorget eller Zinkensdamm

Söndag den 21 november  •  Kl. 18:30 – 20:30   

PROGRAM
            
Ellinor Sterner, sångerska, inleder kvällen
   Nils Melzer, FN:s specielle rapportör om tortyr och
prof. i folkrätt vid universitetet i Glasgow m.m. i samtal med:
    Anne Ramberg, f.d. generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund, numera
ordförande i International Bar Association Human Rights Institute m.m.;
    Stina Oscarson, teaterdirektör, skribent och författare;
   Arne Ruth, tidigare kulturchef och mångårig chefredaktör vid Dagens Nyheter m.m.

Kom i tid! Vi öppnar kl. 18:00.
   Hjärtligt välkomna!
Stödkommittén för Julian Assange

Hviterussland kan vente seg nye EU-sanksjoner, forsvaretsforum.no

Sanksjonspakken blir den femte EU innfører siden det omstridte valget i Hviterussland i august 2020. Sanksjonene mot Belavia blir innført fordi flyselskapet skal ha transportert flyktninger og migranter fra Midtøsten til Minsk. Derfra er de fraktet videre til grensene mot EU-landene Polen, Latvia og Litauen.

Hviterusslands president Aleksandr Lukasjenko gjør angivelig dette som et svar på sanksjoner EU tidligere har innført mot hans regime. Tusenvis av mennesker er nå strandet på grensa mot Polen, som nekter å slippe dem inn. […]

Polens statsminister Mateusz Morawiecki har anklaged Russlands president Vladimir Putin for å trekke i trådene og stå bak migrantstrømmen. Men krisen er ikke i Russlands interesse, mener seniorforsker Julie Wilhelmsen.

– Lukasjenko er ikke Russlands forlengede arm, han har sitt eget prosjekt. Det som skjer nå, er ikke i Russlands interesse, sier Nupi-forskeren til NTB.

– Men Lukasjenko utnytter situasjonen og bruker en retorikk som sømløst passer inn i Russlands kritikk av Vesten og Nato. Han er en veldig uavhengig og uregjerlig spiller, sier Wilhelmsen.

Wilhelmsen mener likevel at uttalelser fra Kreml viser at konflikten på grensa mellom Hviterussland og Polen har blitt geopolitikk.

– Utenriksminister Sergej Lavrov sier at det er Vesten som har skapt flyktningstrømmen, både med sin folkerettsstridige politikk i Midtøsten og ved stadig å framstille Vesten og Europa som en slags idealmodell for mennesker å leve i, sier Wilhelmsen.

– Han sier dermed at det er legitimt å sende flyktninger inn i EU, føyer hun til.

Wilhelmsen er bekymret over retorikken fra Nato, som anklager Hviterussland for å drive hybrid krigføring mot Europa.

– Vi er vitne til en militarisering av retorikken, og dette er kjempeproblematisk. Bruken av begrepet «hybrid krigføring» innebærer at militærmakt er relevant innen nær sagt alle områder, sier hun. Läs artikel

Sverige kritiskt till att EU skapar insatsstyrka, sverigesradio.se

Idag möts EU:s utrikes- och försvarsministrar i för att diskutera en ny europeisk försvarsstrategi. Bland annat föreslås en ny europeisk snabbinsatsstyrka på upp till 5000 man.

Men Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist säger nej till en större gemensam trupp för EU.

”De EU-länder som vill ska istället bidra med styrkor till internationella insatser”, säger Hultqvist. Läs artikel

Speech by Minister for Education Mr Chan Chun Sing, at the 41st IISS-Asia Fullerton Lecture, “Singapore Amid Great Power Rivalry” ,goe.gov.sg

[…] 20. Global leadership is needed now more than ever, to:

  1. uplift the world out of the pandemic,
  2. rebuild and reorganise the disrupted global supply chains,
  3. create the assurance of access to critical supplies, including vaccines,
  4. deal with climate change, and
  5. many other pressing global challenges.
  1. There is tremendous opportunity for both the US and China to focus on these global challenges and exercise their respective leadership to win the world over.Meanwhile, the rest of the world must also understand that we have the responsibility and the agency to shape the outcome we desire.
    1. That outcome must be for the world to remain inclusive, open, and inter-connected, where we are vested in each other’s success.
    2. There are things that we can and should do, and others that we can and should avoid doing.
    1. Avoid a zero-sum mentality.
    2. It is a false dichotomy that one side must lose, for the other to win.
    3. We can send a clear message that we will act on principle, and do not wish to be corralled into taking sides.
    4. We act in accordance with our own enlightened long-term interests, which may not always align with the specific interests of either the US or China.
    5. Most countries, including those in Europe, want to be partners with both the US and China, and to grow their relationships with both.
    6. Taking sides regardless of issues and context, breeds irrelevance. And if one is irrelevant, it will almost certainly require taking sides.
    1. We should stand on the side of principles for a rules-based, inclusive, open, and connected world order.
    1. The more countries stand for, believe and act upon this, the more viable the desired outcome for all of us.
    2. This is, perhaps, the classical Prisoner’s Dilemma in Game Theory – if we don’t hang together, we hang individually. Läs talet

Climate Change and Resource Scarcities are Reshaping the World Order, nationalinterest.org

Joergen Oerstroem Moeller, former state secretary in the Royal Danish Foreign Ministry

[…] The 2021 United Nations Climate Conference (COP26) focused on predictions that climate change is likely to push billions of people into unlivable conditions. Yet it largely avoided the fact that, before such a disastrous scenario, humanity may have another existential struggle on its hands—war by nation-states fighting one another over increasingly-scarce resources. […]

In case you forgot, NATO was a military alliance designed to defend a societal system—democracy and market economy—against the Soviet Union’s authoritarianism and central planning. China has no intention whatsoever of exporting its societal system. While not a threat to NATO members, Beijing is a threat to the view that the West has the right to control global wealth, use resources as they desire, disregard others’ needs, and continue to pollute with impunity.

China is being targeted now because it has articulated a demand for a larger share of the global pie and because Beijing refuses to slide gracefully into the role allocated to it by the West. In reality, the net is cast much wider. The United States fears that EMDEs (Emerging Markets Developing Economies) may align with China in the fight for resources. America’s weakness is that these countries are closer to China on the curve of economic development and welcome China’s embrace of non-interference in their internal affairs—contrary to U.S. and EU preaching on human rights. China’s weakness is that while its wolf warrior diplomacy looks good in a domestic context, it is not conducive to winning friends. Becoming a satellite in the Chinese sphere of interest is as unappealing as colonialism was or dependence on the United States is. China is heavy-handed, but the United States mostly ignores the EMDEs.

Not surprisingly, these countries have chosen a third way: sitting on the fence and biding their time. Russia is tilting towards China; Japan towards the United States. Korea is somewhere in between. The EU is undecided. Läs artikel

 

USA-räd i Syrien kan ha dödat över 60 civila, dn.se

USA:s militär har mörklagt omständigheterna kring en flygräd i Syrien som dödade 64 kvinnor och barn 2019, rapporterar tidningen The New York Times på lördagen. Attackerna kan ha varit ett fall av krigsbrott, enligt tidningen.

De två bombanfallen nära staden Baghouz genomfördes i striderna med terrorgruppen IS i regionen, och flygräderna beordrades av amerikanska specialstyrkor.

USA:s militära centralkommando för regionen bekräftar för första gången officiellt händelsen den 18 mars 2019. Militärkommandot hävdar att insatsen var berättigad. I ett uttalande skriver militärledningen att 80 personer dödades i attackerna, varav 16 tillhörde IS. Militären säger att det inte är klarlagt om de övriga drygt 60 dödade ingick i terrorrörelsens militanta del. Läs artikel

FN-systemet och ”regelbaserad ordning” kontra folkrätt

Pål Karlsson

Vi återger här ett tal som Pål Karlsson höll på FN-dagen, den 24 oktober, då Tankarnas trädgård i samarbete med Kronoberg för fred och alliansfrihet anordnade samtal kring frågor som:
– Hur fungerar FN?
– Vilka regler ska gälla för umgänget mellan stater?
– Folkrätt eller regelbaserad ordning?
– Vad menas med ”regelbaserad internationell ordning”?

Talet publicerades ursprungligen på sajten https://tankarnastradgardvaxjo.se

FN-systemet

I FN är alla självständiga stater med – utom Vatikanstaten.

FN har sex huvudorgan: Generalförsamlingen (193 medlemsstater), Säkerhetsrådet (15 medlemmar, fem permanenta), Sekretariatet (4500 tjänstemän i New York, 50 000 i kontor över hela värden fr a i Genève), Ekonomiska och sociala rådet, Internationella domstolen samt Förvaltarskapsrådet, som i praktiken är nedlagt.

Se bild med FN-organen:  fn

I syfte att trygga ett snabbt och effektivt inskridande från Förenta Nationernas sida överlåta medlemmarna på säkerhetsrådet huvudansvaret för upprätthållande av internationell fred och säkerhet och samtycka till att säkerhetsrådet vid fullgörande av sina ur detta ansvar härrörande förpliktelser handlar å medlemmarnas vägnar.

Läs mer

FN: Ingen ljusning i Sahel, svd.se

Säkerheten och oron i Sahel minskar möjligheterna att förbättra livet för miljontals människor som lider under ständigt hot om nya terrorattacker – attacker som varje dag kräver nya dödsoffer.

Jean-Pierre Lacroix, chef för FN:s fredsbevarande insatser, varnar i FN:s säkerhetsråd om läget i regionen.

– Barn kan inte längre gå i skolan och många har inte tillgång till grundläggande sjukvård, varnade han under mötet om den specialstyrka, G5 Sahel, som Tchad, Mali, Burkina Faso, Niger och Mauretanien upprättade 2016 för att möta hotet från jihadistgrupper.

Styrkan ökar sin insats men står inför ”enorma utmaningar”, säger Lacroix, och pekar på en lång rad hinder att bemästra, från logistiska problem och politisk oro till att många som stridit i Libyen har kommit tillbaka till Sahel och ansluter sig till terrorgrupper.

– Det finns en risk att allt det som uppnåtts genom den gemensamma styrkan går förlorat, säger Lacroix. Läs artikel

Republikens president Sauli Niinistös festtal vid Kungliga krigsvetenskapsakademiens 225:e högtidssammankomst i Stockholm den 12 november 2021, presidentti.fi

Ers Kungliga Högheter, herr statsråd, ärade ledamöter och gäster,

Jag vill varmt gratulera Kungliga krigsvetenskapsakademien till dess 225-årsjubileum. Er historia är lång och ärorik. Åren som gått rymmer många krig i Europa och Norden, men lyckligtvis också långa perioder av fred. Jag ser nämligen att krigsvetenskap i bästa fall är en garant för fred.

Kompetensen i fråga om teknik, färdigheter och taktik för krigföring måste utvecklas kontinuerligt. Men krigshistorien visar att man genom strategisk kompetens och statsmannaförmåga också har kunnat förebygga och undvika konflikter, utan att göra avkall på nationella intressen. Om man måste ta till vapen har man redan misslyckats med det viktigaste.

Min tolkning är naturligtvis inte enbart akademisk eller historisk. Samma princip gäller för dagens politik i praktiken. Att värna om fred är också ett kännetecken på en framgångsrik utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Men vi kan inte bygga fred eller säkerhet på passivt önsketänkande. Det behövs en aktiv stabilitetspolitik.

När det gäller Finland har jag tidigare presenterat  fyra pelare som den aktiva stabilitetspolitiken vilar på. Den första är det nationella försvaret och säkerheten – dels höjer ett trovärdigt försvar tröskeln för ett eventuellt yttre angrepp, dels gör det oss till en mer attraktiv partner för andra. Läs talet

Veckans citat

”Most NATO countries have different perceptions of threats. Countries in the east of the bloc fear Russia, in the south they fear migration from Africa, Greece has a frozen conflict with Turkey, and Britain is in conflict with Ireland over fishing rights in the region. None of these countries have a vital interest in the confrontation with China for which they would be ready to fight. A specific exception is Lithuania, which recently sharply curtailed its relations with Beijing and is ready to open an embassy in Taiwan.

How will Article 5 of the Charter of the North Atlantic Treaty Organisation work in the fight for Taiwan’s semiconductors? The paradox of such a question pushes some NATO countries to perceive the prioritisation of China as an issue “below Article 5”. That is, these countries believe that the article is not applicable in the East Asian theatre. However, in this case, there is an even greater erosion of the meaning of NATO and its operational effectiveness. NATO might as well extend its concern to other parts of the Western Hemisphere, such as Peru, Colombia or Argentina. The main problem is that this concern should be more compelling than the inglorious military campaign in Afghanistan. ”

NATO in the Pacific: How Will Article 5 Work?

aldaiclub.com, 12 november

Finland kan aldrig stå med ryggen mot Ryssland, hbl.fi

René Nyberg, ambassadör

Rysslandshistorikern Kristian Gerner sammanfattar den ryska utrikespolitiska traditionen på ett markant sätt. Ryssland känner enbart två traditioner – Kazan eller Manchu. Man annekterar, dominerar eller trakasserar en granne. Eller man aktar ett land för likvärdigt – USA och Kina.

Ryssland har fler grannar – inalles 14 – än något annat land. Och Ryssland har problem med alla, med undantag av Finland. Grannskapet med Kina tillhör Manchu-kategorin, vilket inte utestänger problem. Ryssland har godkänt de forna sovjetrepublikernas självständighet men inte deras suveränitet, med undantag av EU- och Natomedlemmarna Estland, Lettland och Litauen, vilket dock inte utesluter trakasserier. […]

I rapporten ”Konsekvenserna av ett eventuellt finskt Natomedlemskap” från 2016 som Utrikesministeriet hade beställt talas det om ”det geopolitiska dilemma som en oförutsägbar granne innebär” för Finland. I all korthet betyder det att det inte finns någon lösning till det finska säkerhetsproblemet som Ryssland utgör. Ett dilemma är ett olösbart problem, som enbart kan hanteras men aldrig slutgiltigt lösas. Det kräver bland annat en öppen, men samtidigt förtrolig dialog med Kreml. Finland kan aldrig stå med ryggen mot Ryssland. Säkerhetspolitik är varken juridik eller ingenjörsvetenskap. Läs artikel