I Finland väcker ett förslag om att stoppa ryssar från att kunna få turistvisum debatt.
Ställföreträdande statsministern Aki Lindén ställer sig bakom förslaget
Vd:n för turism- och restaurangförbundet i Finland menar att det vore spiken i kistan för vissa företag som verkar vid östra gränsen och från Rysslands håll hotar man med motåtgärder, rapporterar tidningen Helsingin Sanomat. Läs artikel
EU-länderna kom under tisdagen överens om att skära ner på användningen av naturgas med 15 procent under den kommande hösten och vintern. Beslutet fattades vid energiministrarnas möte i Bryssel.
– Beslutet fattades med mycket stor enhällighet och det finns en stor solidaritet i frågan, säger näringsminister Mika Lintilä (C) som representerade Finland vid mötet.
Ungern var det enda EU-landet som motsatte sig förslaget.
Tidigare har också Spanien riktat kritik mot planerna, men Lintilä är nöjd över att alla stora EU-länder nu ställde sig bakom sparmålet.
Genom beslutet ska varje medlemsland sänka sin gasförbrukning med 15 procent under tiden från den första augusti till den sista mars 2023. Som utgångspunkt för sänkningen gäller gasförbrukningen under de senaste fem åren. Sparandet av gas ska visserligen göras på frivillig väg, men om det uppstår stora problem i den europeiska gasförsörjningen finns en möjlighet att fatta beslut om bindande sparmål. Läs artikel
Efter de två världskrigen önskade segrarna skipa ”rättvisa”. Vid Versaillesfreden 1919 blev det en” karthagisk fred”, som många i Tyskland under Weimar-tiden ansåg vara allt annat än rättvis.
Även efter det andra världskriget önskade segrarna rättvisa, något den engelske juristen Philippe Sand skildrar på ett fint sätt i Vägen till Nürnberg (Albert Bonniers Förlag, 2016).
Den amerikanske juristen Telford Taylor, som var en av åklagarna i Nürnberg, ger sin mästerliga skildring av rättegången i The Anatomy of the Nuremberg Trials (Bloomsbury, 1993).
Nyligen fick vi en skildring av processen ur ett sovjetiskt perspektiv av Francine Hirsch, Soviet Judgment at Nuremberg (Oxford University Press, 2020). Här framgår att den sovjetiske folkrättsjuristen Aron Trainins, Andrej Vysjinskijs skyddsling, hade stor betydelse för utvecklingen av begreppet “brott mot freden”.
Francine Hirsch skriver att de som förberedde Nürnbergrättegången citerade tidigare internationella fördrag, inklusive Kellogg-Briand-pakten . De noterade också att den polsk-brittiske juridikprofessorn Hersch Lauterpacht, som får ett eget kapitel i Philippe Sands bok, och USA:s krigsminister Henry L. Stimson båda hade i olika sammanhang hänvisat till idén om olagliga krig.
[…] Gotland är ett militärstrategiskt viktigt område i Östersjön. För den som vill skapa eller motverka ett direkt hot mot svenskt och finskt fastland samt mot de baltiska länderna, är kontrollen över Gotland avgörande. Därför är det nödvändigt att fortsätta förstärka den militära närvaron på Gotland. Dagens nivå räcker inte.
I övre Norrland är det av stor vikt att se över hur försvaret av nordkalotten ska kunna förstärkas samt hur den militära förmågan och närvaron skulle kunna stärkas, till exempel i form av särskilda gränsjägarförband. Här finns ett samarbete med Norge och Finland som är under utveckling. Ambitionen är att i ökad utsträckning ta gemensamt ansvar för säkerheten i den nordliga regionen.
Samma sak gäller för området som sträcker sig från Oslo, svensk västkust ned till de danska sunden och inloppet till Östersjön. Här är det av vikt att såväl sjö- som luftstridskrafter finns närvarande och att ett gemensamt ansvarstagande finns planerat från Norge, Danmark och Sverige.
Andra strategiska områden som Försvarsmakten har att beakta är:
Behovet av att stärka armén genom en förstärkt brigadförmåga. Att uthålligt kunna föra strid på land är en nödvändig kompetens. Sverige är ett stort land där krigsorganisationens omfattning måste öka och försvarsstrukturerna förstärkas på ett sådant sätt att de uthålligt både kan försvara vårt land och kunna slå tillbaka ett fientligt angrepp. Brigader där kombinerade vapen kan verka i ett sammanhållet system är en viktig komponent i detta. Det handlar också om att förstärka fristående förband som jägar-, infanteri- och funktionsförband. […]
Även om Sverige tillsammans med Finland ansökt om Nato-medlemskap måste vi fortsätta stärka det nationella försvaret. Det är tydliggjort i Nato-stadgans artikel 3 att varje medlemsstat ska kunna både motstå ett väpnat angrepp och kunna försvara det egna territoriet. Läs artikel
En iransk fängelsetjänsteman har nyligen dömts för folkrättsbrott i Stockholms tingsrätt. Med tanke på mängden vittnen tycks han ha tagit del i en lång rad kränkningar och verkställanden av dödsstraff. Låt vara att han förmodligen inte själv tycks ha fattat de dömande besluten. Han har varit en aktiv medlöpare till den mordiska regimen i Iran.
Det är enkelt att känna avsky. Därför vill jag gärna sympatisera med det fällande domslutet och det mycket hårda straffet. Men å andra sidan finns det anledning till tvekan. Den landsflyktige professorn em vid Stockholms universitet, Said Mahmoudi, uttrycker i SR själv bekymmer över att tingsrätten tagit sig domsrätt. Som folkrättsexpert menar han att det inte alls är säker att gällande konventioner ger svenska domstolar en rätt att döma i utländska konflikter av detta slag. Alltså inte ens med stöd i svensk lag (som i så fall strider mot folkrätten).
Enligt min mening måste man acceptera – och hylla – internationella domstolar som världens stater själva enats om som domare i internationella ärenden. En helt annan sak är att Sverige som nation själv griper rätten att döma i tvister av ett slag som klart ligger utanför nationens sedvanliga kompetens i straffrättsliga mål. Hur ska en svensk tingsrätt korrekt kunna bedöma vad som egentligen hänt vid iranska fängelser? Är inte risken stor att vittnena vid domstolen huvudsakligen kommer från ena sidan, dvs från anhöriga till dömda och dödade fångar? Även processer i en diktatur måste handläggas med öppenhet för motsidan, den iranska regimen, som inte getts möjlighet att få sin inställning framförd fullt ut.
Enligt min mening är straffrätten normalt en nationell fråga – med undantag som sagt för fall med tydligt stöd i folkrätten – varför svenska staten och dess domstolar tyvärr riskerar att inte vara rätt forum. Vad som sker i Iran – lagligt eller olagligt – bedöms normalt bäst på plats och med hänsyn till nationell lagstiftning där brottet inträffat. Läs artikel
Det ryska gasmonopolet Gazprom meddelar att man från onsdag drar ned på sina gasleveranser via gasledningen Nord Stream 1 till 33 miljoner kubikmeter om dagen – motsvarande omkring 20 procent av ledningens kapacitet.
In an exclusive and wide-ranging interview with TRT, Türkiye’s President Erdogan warns against undermining Black Sea grain deal, reminds Nordic countries of security guarantees, and slams US for PKK/YPG support. […]
Türkiye will not compromise on the issue of terrorism, Erdogan said, reiterating that Ankara expects ”concrete steps” from NATO and hopes Sweden and Finland would end supporting terror groups such as PKK, PYD/YPG and FETO.
”Concession from Türkiye should not be expected on Sweden, Finland’s NATO bids unless Ankara’s security concerns are met,” he added.
”PKK, YPG/PYD and FETO will not be supported. This is our red line. Nobody should expect us to make compromises about that,” Erdogan said. Läs intervjun
Rocket artillery systems from a number of NATO members have practised synchronising their fire during Dynamic Front 2022, a US-hosted artillery live-fire exercise held in Germany.
NATO say here that during the exercise, Multiple-Launch Rocket Systems (MLRS) from Slovakia, the United Kingdom and the United States were used to perform fire missions under the command of a multinational higher headquarters, played this year by the UK-led Allied Rapid Reaction Corps (ARRC). […]
Additionally, Joint Terminal Attack Controllers (JTACs) from NATO invitee Finland worked alongside JTACS from the Czech Republic and Spain to direct the artillery fire while also calling in simulated air strikes from the US Air Force fighters.” Läs artikel
The European Union needs a new strategy on the war in Ukraine as sanctions against Moscow have not worked, Hungarian Prime Minister Viktor Orban said on Saturday.
”A new strategy is needed which should focus peace talks and drafting a good peace proposal…instead of winning the war,” Orban said in a speech in Romania.
Orban, reelected for a fourth consecutive term in April, reiterated that Hungary – a NATO member – would stay out of the war in neighbouring Ukraine. He is facing his toughest challenge since taking power in 2010, with inflation in double digits, a weak forint and EU funds still held up amid a dispute with Brussels over democratic standards.
Orban has said before that Hungary is unwilling to support EU embargoes or limitations on Russian gas imports as that would undermine its economy, which is about 85% reliant on Russian gas imports.
He said in his speech that the Western strategy on Ukraine has been built on four pillars – that Ukraine can win a war against Russia with NATO weapons, that sanctions would weaken Russia and destabilise its leadership, that sanctions would hurt Russia more than Europe, and that the world would line up in support of Europe.
Orban said this strategy has failed as governments in Europe are collapsing ”like dominoes”, energy prices have surged and a new strategy was needed now. Läs artikel
Despite repeated assurances from President Biden and other Western leaders that “the toughest economic sanctions in history” would cripple Russia’s economy and starve its war machine, that hasn’t happened. Russia’s current account, which measures global trade in goods and services, was strong in the second quarter of this year when its trade surplus rose to a record $70.1 billion. The ruble, too, has exhibited remarkable resiliency, ranking as the strongest performing currency so far this year, rising to its highest level against the euro since 2015 and making major gains against the dollar.
What accounts for Putin’s bulging coffers? The simple answer: high commodity prices and Russia’s continued ability to export oil, gas, grain, and even gold to non-Western countries. Läs artikel
Den s.k. ”Nato debatten” har varit pinsam från första början. De som är emot anslutningen har till mest bråkat inbördes och inte lyckats dölja att en hel del av ”fredsrörelserna” har en tveksam inställning till Rysslands imperialism.
Analyserna har varit föråldrade. De enda på nejsidan som lyckats med något är de aktivister som rättmätigt har problem med Turkiets inflytande över Sverige. Hur långt kommer regeringen gå för att blidka sultanen i Ankara?
Som det ser ut just nu kommer Peter Hultqvist att offras. Vi avsätter alltså vår försvarsminister för att kunna gå med i Nato. […]
Krigshotet framställs som akut när Ryssland i realiteten är helt uppbunden i Ukraina. Något som borde skapa tid för strategiska överväganden. Särskilt när vår egen grundlag och yttrandefrihet utmanas.
Det är ju den vi vill skydda.
Jag saknar försvarsperspektivet. Tanken om ett folkförsvar är djupt förankrat medborgarna. Nu ställer vi om hela vår försvarsmakt utan att ens reflektera över innehållet.
Några frågeställningar: Till vilken grad kan vi fortfarande bestämma över vårt nationella försvar? Hur många arbeten skapar Nato försvaret? Kan vi anpassa detta Nato försvar för att t.ex. rädda arbeten, investera i inlandet, bygga infrastruktur? Vilken politisk makt har vi för att se till så att Nato försvaret säkerställer civilförsvarets tillgångar, skyddsrum, försvarsmaterial, sjukvård?
Vi kommer aldrig få tillbaka invasionsförsvaret, men vilka lärdomar kan vi dra? Anslutningen till Nato saknar fortfarande en risk och konsekvensanalys. […]
Effekten blir att Nato framstår som en übervariant av försvarsmakt. Låga kostnader. Mycket pang pang. Det är en barnslig inställning till militära frågor.
Fokus borde vara på ett långsiktigt territoriellt försvar baserat på hela samhällets styrkor – det innebär också en skattediskussion om hur vi ska finansiera totalförsvaret. Läs ledaren
Greece has recently been deliberately eroding terms and conditions of the Lausanne Peace Treaty, Türkiye’s President Recep Tayyip Erdogan said on Sunday. President Erdogan made the remarks in a video message on the 99th anniversary of Lausanne Peace Treaty.
”The terms and conditions of Lausanne Peace Treaty, particularly rights of Turkish minority, have recently been deliberately eroded by Greece,” he said.
”It is not possible for our country to accept this situation, which is incompatible with the principle of good neighbourly relations and loyalty to the treaty,” he added.
Türkiye solidifies its active position in regional and global issues as it takes firm step towards 2023, the 100th anniversary of Lausanne Peace Treaty and foundation of the Republic of Türkiye, he added. The treaty was signed on July 24, 1923 after the Turkish victory in the War of Independence.
The Spokesperson of the Turkish Ministry of Foreign Affairs also slammed Greece for its discriminatory policies against Turkish minority in the country. Sharing facts about the Turkish minority in Western Thrace, Tanju Bilgic in a tweet he said: No kindergartens; no schools for children under 9; only 2 high schools; insufficient buildings; old textbooks. Läs artikel