Källor: Nato vill ha svensk armétrupp på 5 000 soldater, dn.se

[…] Vid hot på Nordkalotten blir Sveriges roll att vara ”staging area”, på svenska ett uppmarschområde.

– I uppmarschområdet kommer man att förflytta Natoförband, organisera svenska förband och föra fram logistik till fronten, förklarar en Natokälla för DN.

Denna Natokälla liksom andra med kunskap om Natos strategi som DN talat med säger att Sverige behöver ställa en fullt utrustad armébrigad till Natos förfogande. Brigaden ska omfatta 5 000 officerare och soldater med stridsvagnar, stridsfordon, artilleri och underhållsresurser. […]

Enligt riksdagens försvarsbeslut 2020 ska Sverige ha tre armébrigader med stridsvagnar, i Skövde, Boden och Revinge i Skåne. Att det blir brigaden i Boden som öronmärks för Nato är mest sannolikt. Men upprustningen av brigaderna går långsamt och är inte klar förrän någon gång efter år 2030. Det är alldeles för sent för Natos planering. Läs artikel

Group Statement: Protecting Nuclear Arms Control Is a Global Imperative, apln.network

As G7 Heads meet this week in Hiroshima, over 250 figures from 50 countries in Europe, North America, Asia and the Pacific have endorsed a joint statement released by the Asia-Pacific Leadership Network (APLN) and the European Leadership Network (ELN). Former prime ministers, defence ministers, foreign ministers, senior military figures, diplomats and others warn that nuclear arms control must not be allowed to fall victim to geopolitical competition and issue a call for action.

The following statement calls on Russia and the United States to pursue a successor framework to the nuclear arms reduction treaty, New START, before its expiration in 2026, and for all states to reaffirm commitments not to test nuclear weapons and make concerted efforts toward the entry-into-force of the Comprehensive Nuclear Test Ban Treaty (CTBT). […]

The world badly needs more nuclear arms control, not less.

As security policy leaders from 50 countries in Europe, North America, Asia and the Pacific, we call on the leaders of Russia, the United States, China, France, and the United Kingdom to ensure that nuclear arms control will not be made yet another victim of geopolitical competition.

These five leaders, in January last year, declared the reduction of strategic risks and the avoidance of war between nuclear-weapon states to be their foremost responsibilities and that a nuclear war can never be won and must never be fought. In November 2022, G20 leaders (including the United States, Russia, China, France, the United Kingdom, and India) collectively agreed that the use or threat of use of nuclear weapons is inadmissible.

Yet United States-Russia strategic stability talks are in limbo and the New START treaty, which has played an indispensable role in ensuring reciprocal security, is now in question. As the only existing nuclear arms control agreement between the United States and Russia, the world’s two largest nuclear-armed countries, the treaty’s collapse or expiration without a replacement would threaten a destabilising arms race. Läs uttalandet

Undertecknare från Sverige:

  • Dr Hans Blix, former Minister of Foreign Affairs and former Director General of the International Atomic Energy Agency (IAEA) (ELN)

  • Ingvar Carlsson, former Prime Minister (ELN)

  • Rolf Ekéus, former Chairman of UN  Special Commission on Iraq, Chairman of SIPRI, Stockholm International Peace Research Institute (ELN)

  • Sven Hirdman, former Ambassador to Russia, former Deputy Minister of Defence

  • Henrik Salander, former Ambassador for Disarmament, member Swedish Academy of War Sciences (ELN)

  • Annika Soder, former state secretary for foreign affairs, Sweden, and chair of the European Institute of Peace

ÖB om stödet: ”Kan inte gå hur långt som helst”, expressen.se

Sverige har inget att skämmas över när det handlar om att donera vapen, stridsfordon och försvarsmateriel till Ukraina.

– Mitt intryck är att vi per capita ligger väldigt väl till och att vi har tagit ett stort ansvar, har överstelöjtnant Joakim Paasikivi nyligen sagt till Expressen.

I en intervju med SvD får ÖB Micael Bydén frågan om Sverige har mer att skicka.

– Det är en fråga om huruvida man är beredd att ta risk på vissa områden. Vi fick en rätt omfattande uppgift där vi i november lämnade in ett underlag om vad vi kunde lämna ifrån oss och en beskrivning av vad det skulle innebära. Allt som fanns i det underlaget har vi nu faktiskt lämnat ifrån oss, säger Bydén till tidningen.

Försvarsminister Pål Jonson (M) har tidigare slagit fast att leveranserna till Ukraina påverkar Försvarsmaktens operativa förmåga och tillväxt.

ÖB uppger att det löpande görs bedömningar om vad som kan avvaras.

– Men vi kan inte gå hur långt som helst. Mitt ansvar är att kunna ta hand om säkerheten och försvaret av det här landet – att stå emot ett väpnat angrepp. Då måste vi nationellt ha tillräckligt mycket resurser. Då blir det en avvägning i risk, säger Bydén, som hänvisar till riksdag och regering för beslut om det går över det risktagande han är beredd att ta, till SvD.

Samtidigt har Försvarsmakten en historisk satsning framför sig: Att fördubbla krigsorganisationen till över 120 000 personer fram till 2035. Läs artikel

Sverige och Nato

Sven Hirdman

Debattinlägg i Malmö 20 maj 2023

Den socialdemokratiska regeringen beslöt den 15 maj 2022 att Sverige skulle ansöka om medlemskap i Nato.  Med stöd av de borgerliga partierna inlämnades en formell ansökan till Nato den 18 maj 2022.

Jag anser att detta svenska beslut var förhastat och i sak felaktigt. Det borde ha övervägts grundligare, förslagsvis genom en särskild parlamentarisk utredning. Att en rådgivande folkomröstning inte har hållits i denna för Sverige så avgörande fråga är anmärkningsvärt, när man betänker folkomröstningarna om medlemskap i EU 1994 och om införande av Euro-valutan 2003.

Som jag förstår det motiverades det svenska beslutet av följande skäl:

  1. En förståelig upprördhet över Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 och fruktan för att detta kunde betyda att Ryssland även skulle komma att militärt hota Sverige.
  2. En påverkan av den finska statsledningens bestämda avsikt att söka medlemskap i Nato och vilja att få med Sverige på detta.
  3. Valtaktiska skäl från det socialdemokratiska partiets sida att inte låta de borgerliga partierna få driva Nato-medlemskapsfrågan mot Socialdemokraterna inför riksdagsvalet i september 2022.

Enligt min mening var dessa skäl otillräckliga:

Läs mer

Nytt radaranlegg i Ringerike: – Skal være Natos øyne i nord, nrk.no

– Radaranlegget på Gyrihaugen blir det første anlegget i Norges nye radarkjede, sier Ylva Sneve, prosjektleder i Forsvarsbygg.

Det er Stortinget som har vedtatt at dagens radaranlegg skal erstattes av ny teknologi for å møte fremtidens utfordringer. Anlegget er planlagt ferdigstilt høsten 2025.

– Forsvarsbygg skal bygge totalt åtte nye radaranlegg over hele landet. De nye radaranleggene vil bidra til å styrke Norges forsvarsevne, og være Natos øyne i nord, forklarer Sneve. Läs artikel

USA roser Danmark for øget overvågning i Arktis, helsingordagblad.dk

Danmark vil sætte en stor radar op på Færøerne og have droner, der skal overvåge luftrum over Grønland.

Det er velkendt, at der er store huller i den danske overvågning af Arktis, hvor flere store lande har strategiske interesser.

Danmark får dog ros af USA for den øgede overvågning, som blev aftalt tidligere på året om blandt andet en stor radar, der skal opstilles på Færøerne, og droner, som skal overvåge luftrummet over Grønland. Den amerikanske udenrigsminister, Antony Blinken, er glad for initiativet.

– Danmark tager et skridt frem med investeringen på omkring 1,5 milliarder kroner, siger han på et pressemøde mandag i København under et besøg. […]

Den øgede overvågning skal opdage russiske fly, der flyver over Færøerne og Grønland og finde russiske ubåde i de arktiske farvande.

Rigsfællesskabets råderet over dele af Arktis gør Danmark til en endnu vigtigere allieret. Det bliver i dele af diplomatiet betegnet som Grønlands-kortet. […]

Blinken sætter pris på den danske indsats og kommer ikke ind på, om han gerne så en øget indsats, hvilket flere forskere har spekuleret i.

– Vi sætter meget pris på den rolle, som Danmark spiller ved at hjælpe med at gøre det. Og det er en af de ting, som vi ser på sammen frem mod Nato-mødet om en måned, siger Antony Blinken. Läs artikel

Den russiske Nordflåten øver hyppig i Barentshavet og Kvitsjøen, highnorthnews.com

Denne uka trener den russiske Nordflåtens destroyer Admiral Usjakov på skarpskyting i Barentshavet – og antiubåtskipet Onega øver på ubåtjakt i Kvitsjøen. Med dette har flåten gjennomført 11 mindre øvinger så langt i mai.

I starten av mai meldte Forsvaret at det framover forventer både stor alliert og russisk maritim aktivitet i norske nærområder – da blant annet i lys av hektisk alliert øvingsvirksomhet, som marineøvingen Formidable Shield. Øvingsaktiviteten til den russiske Nordflåtens marinefartøy kan også sies å være hektisk. Så langt denne måneden har det russiske forsvarsministeriet meldt om 11 mindre øvinger i havområdene i nord […]

I april gjennomførte Nordflåten også flere øvelser med marinestyrker og flystyrker. På tampen av samme måned ble også en gruppe russiske strategiske bombefly, jagerfly og tankfly identifisert i internasjonalt luftrom utenfor Finnmarkskysten. Läs artikel

Will U.S. send Ukraine F-16 fighter jets? NATO ambassador says not ’right now’, ctvnews.ca

The United States’ ambassador to NATO says it is ”entirely” up to other countries to decide whether they want to supply Ukraine with F-16 fighter jets, but it’s not something the Americans have plans to do ”right now.”

Amid news that the U.S. will be supporting an international effort to train Ukrainian pilots on U.S.-made F-16 fighter jets, the United States’ ambassador to NATO says the U.S. ”right now” has no plans to provide Ukraine with jets.

In an interview with CTV’s Question Period host Vassy Kapelos airing on Sunday, Julianne Smith said that while U.S. President Joe Biden has ”been pretty clear” that at the moment the U.S. is not in a position to send F-16s, ”each country can take its own sovereign decision on the assistance that it wants to provide.” Läs artikel

US and NATO troops execute combined exercise to expand Battle Group in Poland, army.mil

 U.S. Army Europe and Africa’s V Corps and NATO’s Multinational Corps Northeast, along with allies and partners, will conduct exercise Griffin Shock May 8 – 26, 2023, at Bemowo Piskie Training Area, in Northeastern Poland.

Griffin Shock is an exercise designed to demonstrate how the United States as a framework nation can rapidly reinforce the NATO battle group in Poland and expand its size from a battalion to a brigade-sized element as required. Exercising this scenario supports NATO deterrence initiatives and the new NATO Force Model, which allies agreed to during the 2022 NATO Summit in Madrid. Läs artikel

Stora kliv framåt för nya divisionsstaben under Aurora 23, officerstidningen.se

[…] Hittills är det brigaden från Skaraborgs regemente, P 4, som är någorlunda komplett. Runt 4 300 individer från 2:a brigaden deltar i Aurora 23. Brigaderna på Norrbottens regemente, I 19, och Södra skånska regementet, P 7, är under uppbyggnad.

– Dessa brigader är med och övar som så kallade kaderstaber. 7:e brigadstaben är grupperade som en stab och leder arbetet från ett ledningsfordon, men de har inga förband med sig. En grupp från 19:e brigaden från Boden är också med, de har inte heller förband med sig och har inte en komplett stab, säger Rickard Johansson. […]

Divisionen har ett nära samarbete med den amerikanska 5:e armékåren, som har sitt Europahögkvarter i Polen. Under det gångna året har divisionsledningen och kåren genomfört flera övningar tillsammans.

– Syftet är att inhämta kunskap och erfarenheter från US Army. Samarbetet fortsätter med en växande insikt om vad divisionsförmåga innebär och hur vi från ett svenskt perspektiv kan anpassa de inhämtade erfarenheterna till våra förutsättningar och behov, säger Rickard Johansson. Läs artikel

Nytt artillerisystem till amfibieförbanden, forsvarsmakten.se

Åtta sjörörliga artilleriplattformar med granatkastare kommer snart till amfibieförbanden i Stockholm och Göteborg.  Soldaterna kommer då kunna ge artilleriunderstöd från sjön, istället för att behöva gå iland för att skjuta indirekt eld.

Försvarets materielverk (FMV) har nyligen skrivit kontrakt med Swede Ship Marine AB om åtta sjörörliga artilleriplattformar med stabiliserande granatkastare. Leverans av utbildningssystem sker 2026-2027 och leverans av plattformarna är planerad till 2027-2028.

Amfibieförbanden får då förmågan att kunna skjuta indirekt eld med god precision under framryckning till sjöss.
– Plattformarna ger en kraftigt ökad möjlighet att ge eldunderstöd till kustnära förband inom mark- och sjöstridskrafterna, säger Claes Westergren, produktionsansvarig chef vid FMV.

Den sjörörliga komponenten är avgörande för att i en stridssituation snabbt kunna förflytta sig till en annan plats och ge nytt eldunderstöd. Med handburna granatkastare kan en omgruppering på ett par kilometer ta flera timmar att genomföra, medan de nya artilleriplattformarna kommer kunna förflytta sig och vara skjutklara på ett fåtal minuter. Det innebär ett mycket välbehövligt övertag på slagfältet. Läs pressmeddelande

 

Ett farväl till krigen

Intervju med Hans Blix om möjligheterna till en fredlig framtid.

Jag börjar med att fråga om just kriget i Ukraina. Hur kommer det sig att Putin inledde detta krig?

  • Jadet är något många funderar över idag. Till att börja med tror jag att om Putin hade vetat att det skulle se ut som det gör idag, hade han nog aldrig givit sig in i Ukraina. Detta krig är ett vansinne – och det är därför jag kallar det för ett undantag.
  • Den ryska regimen är just nu försiktig med att företa sig något som skulle kunna eskalera kriget. Ett än mer massivt stöd från omvärlden skulle kanske kunna avsluta kriget fortare, men den risk som finns för ett vidgat horisontellt krig gör att alla iakttar viss försiktighet i sina insatser. Med horisontellt krig menas stridande förband på marken.
  • Idag spekulerar många i att Kina i skuggan av Rysslands krig i Ukraina kommer att ”passa på” att ge sig på Taiwan. Men Kina har nu studerat hur omvärlden har hanterat Putin. Kina är nog alltför intresserat av att fortsätta sin ekonomiska expansion i världen för att starta ett krig. Men man kan aldrig vara säker. Ett misstag eller ett tekniskt fel kan bidra till att även de dras in i kriget. Avslutningsvis, som svar på din fråga: Att Putin drog igång krig mot Ukraina var en felbedömning av honom. Läs intervjun