KAN SVERIGE LÄNGRE BEDRIVA UTRIKESPOLITIK? En kommentar av Anders Björnsson

Får Sverige ha en egen, självständig utrikespolitik? Svaret på den frågan är nej, enligt Peter Wolodarski, Dagens Nyheters chefredaktör. Med EU-medlemskapet har vi, enligt honom, avsvurit oss den rätten. ”Vårt utrikespolitiska beroende av Bryssel kan aldrig tänkas bort”, skriver han, ”oavsett vad [den svenska] regeringen försöker påskina. Lojaliteten med den gemensamma europeiska linjen är inskriven i fördrag.” (Wolodarskis artikel). Naturligtvis är detta en betydande, för att inte säga hårresande överdrift.

Läs mer

SAULI NIINISTÖ TAR TILL ORDA En redaktionell kommentar

Finlands president Sauli Niinistö har givit en stort uppslagen intervju i Dagens Nyheter (27/2) med anledning av att 75-årsminnet av finska vinterkrigets slut snart infaller och att ett svenskt statsbesök i Finland förestår.  Republikens president gör i denna intervju med Mikael Holmström ett antal markeringar rörande Finlands säkerhetspolitiska läge och framtid.

Läs mer

Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands , SOU 2015:1

I ett betänkande, Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands, SOU_2015__1, – En utökad beslutsbefogenhet för regeringen, föreslås bl.a. att bemyndigandet för regeringen att sända trupp utomlands för utbildning och övning inte begränsas till enbart fredsfrämjande verksamhet. Bemyndigandet bör enligt utredningen omfatta alla typer av utbildningar och övningar. I betänkandet berörs samarbetet med Nato, inklusive frågor om värdlandsstöd.(red.)

LÅT ALLIANSPOLITIKEN MISSLYCKAS EN GÅNG TILL! Anders Björnsson

Natos existens är ett faktum. Men historien visar att alla militära allianser är av övergående slag. Stormakter omgrupperar sig. Warszawapakten upplöste sig. Också stater som bygger på någon form av ömsesidighet kan försvinna – se Jugoslavien. Natos svaghet som militärallians är att den bygger på dominansen av en enda makt. När den makten omprioriterar, sviktar alliansen som sådan. Men visst har den visat sig seg och långlivad!

Nato uppkom ur en systemkonflikt: kalla kriget. Huvudmotståndarna i denna konflikt, Förenta staterna och Sovjetunionen, hade inte haft något militärt otalt med varandra tidigare. Både Atlantpakten och Warszawapakten kan ur detta perspektiv ses som försvarspakter; de prövades inte i en krigisk kraftmätning och själva syftet var att förhindra en. Man kan säga att de löste sin uppgift med framgång. När uppgiften var löst, upphörde behovet av dem, också enligt de ursprungliga intentionerna.

Läs mer

Förslag på närmare svensk-finskt försvarssamarbete

Sveriges och Finlands försvarsministrar kommenterade den 17 februari innehållet i en rapport ( hämta som PDF:Sverige Finland ) från ländernas försvarsmakter om förutsättningarna för att fördjupa det svensk-finska försvarssamarbetet. Sveriges och Finland har redan ett omfattande försvarssamarbete. Samarbetet sker både på bilateral nivå, liksom inom olika multilateral forum såsom Nordefco, EU, Nato och FN. Ett fördjupat försvarssamarbete ger förutsättningar att höja den operativa effekten av respektive lands försvarssatsningar. Information från regeringen.

ÖPPNINGSANFÖRANDE VID LANSERINGEN AV ALLIANSFRIHETEN.SE Anders Björnsson

Ibland föder en tanke en bok, men det kan också vara tvärtom. I det här fallet födde en bok tanken på en sajt, en nätplats. Det är den som öppnas idag. Boken heter Bevara alliansfriheten – Nej till Nato-medlemskap! Och sajten heter alliansfriheten.se. Fasthållandet vid den militära alliansfriheten och försvaret för traditionell svensk säkerhetspolitik, som har syftat till och lyckats med att hålla vårt land utanför militära och andra konfrontationer mellan stormaktsblocken under mer än 200 år, är det gemensamma för boken och för sajten.

Läs mer