Texter

Låt oss säga det utan omsvep: Den svenska regeringens politik i försvars- och säkerhetsfrågor riskerar att göra vårt land till ett naturligt förstahandsmål i ett krig mellan stormakter. Myndiga svenska regeringsföreträdare har valt sida, och detta utan mandat i allmänna val. Ett inofficiellt byte av generallinje har ägt rum. Sverige sänder ut soldater till områden där krig, eller inbördeskrig, råder. Vi tar ställning i konflikter. Det bör vi inte göra. Det gör oss sårbara. Vi är inför omvärlden ett land som står utanför alla allianser

Jag har funderar mycket på hur detta skifte har kunnat ske. Det finns ett antal komponenter.

Det tidigare stora, statsbärande partiet har traditionellt haft ett inte oväsentligt politiskt inslag av pacifism och idealism. Det kunde tidigare förenas med väpnad neutraliltet, som var detta partis generallinje från andra världskriget och framåt. När landets nationalbeväpning upphörde, med början på 1990-talet, kom en ideologisk aktivism i dess ställe – då gick det bra att förorda bruk av vapen, också för pacifister, men i främmande land. Den politiska oppositionen försvor sig åt en grumlig föreställning om historiens slut.

Läs mer

Skriften är ett inlägg i den norska försvarsdebatten. Författarna ställer sig kritiska till den bild av försvaret som det norska institutet FFI har gett på uppdrag av regeringen. Hela skriften kan laddas ned här: Utsyn-LTP-skjerm

Skriften innehåller 15 artiklar som behandlar problemställningar knutna till den nya norska Langtidsplanen.

Läs mer

I Finlands grundlag (127 §) klargörs den för landet grundläggande principiella hållningen till försvaret:

”Varje finsk medborgare är skyldig att delta i fosterlandets försvar eller att bistå försvaret på det sätt som bestäms i lag.”

Detta är en stark portalparagraf. Den inleder grundlagens kapitel om försvaret. Historiskt förankrad i finsk erfarenhet befäster den försvaret som en plikt för alla landets medborgare.

Grunden för försvaret är i Finland den allmän värnplikten. Den är kärnan i det medborgerliga försvaret av republiken. Något annat är inte heller möjligt, när man som i Finland har det nationella försvaret av territoriet i dess helhet som den riktgivande och övergripande strategin.

Läs mer

Regeringen överlämnade den 12 mars en proposition till riksdagen om svenskt militärt deltagande med 150 man (och ett tak på 250) i den franska styrkan Task Force Takuba i Mali. Truppen skall även kunna verka på Nigers territorium.

Regeringen skriver att den folkrättsliga grunden för ett svenskt deltagande i insatsen är en inbjudan från Mali att bekämpa väpnade terroristgrupper på Malis territorium. Inbjudan skickades i form av ett brev från Malis president till Sverige den 27 november 2019.

Läs mer

Från december 2019 har kriget i Irak intensifierats genom amerikanska attacker mot milisbaser i landet och attacker från miliser mot USA och därefter angrepp av demonstranter mot USA:s ambassad i Bagdad. Sedan följde USA:s avrättning av den iranske militäre ledaren Qassem Soleimani, vilket ledde till ytterligare upptrappning.

Den USA-ledda koalitionen Operation Inherent Resolves baser har flera gånger angripits av miliser med raketer. USA pekar ut Iranstödda grupper men det är inte helt klarlagt vilka som ligger bakom attackerna.

USA har i en gemensam operation med Storbritannien den 13 mars slagit tillbaka, genom en serie bombattacker över hela Irak, mot baser tillhöriga milisgruppen Kataib Hezbollah.

Läs mer

Försvarsminister Peter Hultqvist höll den 12 mars ett anförande om Sveriges säkerhetspolitik på Chatham House’s Security and Defence Conference i London.

Hultqvist har inom regeringen varit den som mest aggressivt utmålat Ryssland som ett hot mot vårt land, och han definierar oupphörligen Ryssland som en fientlig makt.

Talet var ändå anmärkningsvärt på flera sätt. Sveriges alliansfria hållning nämndes inte en enda gång. Istället underströk försvarsministern att det är relationen med USA och Nato som utgör grunden för vår försvars- och säkerhetspolitik, även om det militära samarbetet med Finland också fanns med i bilden. Detta stämmer inte med vad Sveriges regering officiellt har lagt fast.

Läs mer

I ett gemensamt uttalande den 11 mars skriver Frankrikes och Sveriges utrikesministrar bland annat om insatser i Sahel:

“The Ministers discussed the need for a coherent and active engagement on security, development and humanitarian aid in the Sahel and underlined the contribution of the ‘Coalition for the Sahel’ as a framework for strategic and political engagement with the Sahel.”

Sveriges militära deltagande i styrkan Minusma i Mali underströks om än i andra termer:

”They welcomed the close cooperation between Sweden and France regarding the Sahel. “

Minusma är en FN-styrka med mandat från FN:s säkerhetsråd att stabilisera läget i Mali. Som vi tidigare kommenterat har Minusma mer blivit en direkt stridande insats med inriktning på upprorsbekämpning. Det understryks av att Storbritannien beslutat att skicka specialstyrkor att ingå i Minusma, och britterna skall utgöra ”spjutspetsen” i styrkan.

Läs mer

Vad är en säkerhetsrisk? Vi kan för enkelhetens skulle säga: en person, en institution eller en organisation som bedöms vara en fara för rikets säkerhet och därmed fortbestånd. Det behöver inte vara någon som medvetet går främmande makt till handa. Agerandet i sig kan vara ett riskbeteende, på rent objektiv grund. Motivet bör inte vara avgörande, vare sig förmildrande eller försvårande. Det kanske inte finns något motiv alls, i alla fall inget uppgivet. Motivet kan rentav vara att främja säkerheten.

Läs mer

Sverige deltar sedan 2014 med ett skyttekompani i FN-insatsen Minusma i Mali med uppgiften att stabilisera landet, skydda civila, ge stöd till den politiska dialogen och nationell försoning, främja mänskliga rättigheter samt stödja humanitär biståndsverksamhet.

Situationen i Mali och de fem länderna i regionen Saleh beskrevs från början som en konflikt mellan terrorister och staternas regeringar. Sedan har bilden blivit mer nyanserad, och det står nu klart att striderna i hög grad har sin grund i etniska och religiösa motsättningar där vissa grupperingar delvis också utger sig för att vara jihadister.

Svenska regeringen beskriver detta något kryptiskt: ”Interkommunitära konflikter blir allt tydligare. Ett inslag i de interkommunitära konflikterna är en tilltagande friktion mellan boskapsskötare och jordbrukare i kamp om krympande naturresurser.” (Prop. 2019/20: 29)

Delvis ger detta bilden av ett inbördeskrig, vilket gör att militära insatser utifrån i värsta fall skulle kunna förvärra konflikten.

Läs mer

Det finns de som gycklar med den svenska alliansfriheten. De kallar den ”formell”. Sverige skulle alltså i grunden inte vara militärt alliansfritt. Det där gycklet påminner starkt om ett talessätt från en gången tid. Det hette att Sverige var en ”formell borgerlig demokrati”, det vill säga ingen reell demokrati. Naturligtvis kan demokratier se ut på olika sätt enligt sina konstitutioner och vara omgärdade av faktiska begränsningar, men man vet ändå om en stat bör betecknas som demokratisk eller ej. Formerna är för övrigt aldrig oväsentliga; lagar är till för att följas. På samma sätt är det med alliansfriheten. Den existerar – eller så existerar den inte.

Läs mer