Texter

”De senaste decenniernas erfarenhet visar att stormakter starkt tvekar inför att föra kriga på marken. Det kräver helt andra ledtider och risker än att använda sina ofta överlägsna fjärrstridskrafter. Med hänsyn till landets storlek framstår markstridskrafterna i Sverige som närmast anorektiska. Hur man än räknar har vi till exempel dubbelt så många stridsflygplan som vi har artilleripjäser. Det är en helt unik mix. Inget är mer krigsavhållande än att återuppbygga en armé som står i rimlig proportion både till den yta som ska försvaras och våra övriga stridskrafter.”

Allan Widman (L) i Framtidens försvar utgiven av Folk och Försvar 23 maj.

Den svenska så kallade solidaritetsförklaringen från 2009 är, om den tas på allvar, en krigsförklaring. Därför blir den heller inte tagen på allvar, om vi bortser från några oförbätterliga hökars hojt. Dess enda eller huvudsakliga ändamål synes vara att i officiella sammanhang undvika att termen neutralitet kommer till bruk, det vill säga att vilseföra en folkopinion som alltjämt omfattar neutralitetsdoktrinen. Solidaritetsklausulen i EU:s Lissabonfördrag från samma år förefaller fungera på likartat sätt, nämligen att inbilla unionsstaternas invånare att de omfattas av ömsesidig hjälp i situationer av kris eller krig. Erfarenheter från coronapandemin tydliggör att sådana ”utfästelser” måste ses som ett skämt eller möjligen hån. När det gäller, gäller de inte.

För svensk del tillkom dessa deklarationer av föga bindande karaktär, samtidigt som totalförsvaret avvecklades, det militära försvaret avstod från uppgiften att möta en invasion för att övergå till den självpåtagna missionen att sättas in på främmande mark och den allmänna värnplikten skrotades. Landets utrikesminister lämnade huvudstaden så fort han hann och reste jorden runt med det ena budskapet efter det andra, som om Sverige saknade en kompetent diplomatkår, medan människor for i stora skaror till vårt land, en följd av den fria invandringens regim. Globaliseringseufori rådde. Hans Roslings alla kurvor pekade åt rätt håll. Svenska banker erövrade Baltikum, inte alltid med snygga metoder. Det enda fläcken på kartan var Ryssland. EU red ut den internationella finanskrisen med blotta förskräckelsen.

Läs mer

Flera medier rapporterar om hur svenska flygvapnet har deltagit i en övning, där amerikanska bombplan leds över Nordsjön och svenskt territorium upp till Nordnorge.

Dagens Nyheter meddelade idag (21/5) om övningen:

”I övningen samverkade Sveriges och USA:s flygvapen för att understödja svensk trupp på marken. Den inleddes med att två strategiska bombplan, B1-B Lancer, startade från sin hemmabas i Syd-Dakota i norra USA. På onsdagsmorgonen möttes de över den svenska västkusten av fyra Gripen-plan.” Svenska flygstridsledare skall sedan ha väglett bombplanen mot en spelad fiende i ett målområde i nordöstra Vänern.

Övningen är märklig. Amerikanska strategiska bombplan lyfter från en bas i Syd-Dakota för att bomba en fiende som tagit sig in på svenskt territorium. Även tankning i luften av JAS-planen från ett medföljande amerikanskt tankflyg övades.

Övningen kan knappast ses som bara ett tänkt kollektivt självförsvar utan snarare som en del i USA:s strategiska planering för en möjlig konfrontation med Ryssland i Arktis och Norska havet.

Läs mer

Regeringen vill skjuta på satsningarna att bygga upp försvaret, men den politiska oppositionen kräver att överenskommelsen om Försvarsberedningens förslag skall uppfyllas.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet (19/5) hänvisar försvarsminister Peter Hultqvist bland annat till att coronakrisen och kostnaderna som följer i dess spår gör att man vill skjuta upp delar av de överenskomna satsningarna. Han försäkrar att också markstyrkorna skall utökas, även om det kommer senare än vad man tidigare sagt:

”Antalet värnpliktiga ska öka till 8 000 per år. Antalet förband i framför allt armén ska utökas och funktioner för logistik och ledning ska förstärkas.”

Läs mer

Generalmajor Karlis Neretnieks tillhör intelligentian inom den svenska generalskåren. Han besitter gedigna språkkunskaper och är väl förtrogen med militärhistorien. Ingen har bestritt hans förmåga att tänka strategiskt. Med släktrötter i Lettland erbjöds han en gång en hög befattning inom den lettiska krigsmakten men avböjde. Istället blev han rektor för den svenska Försvarshögskolan, efter att tidigare ha varit chef för Gotlands regemente, P 18. Hans intellektuella integritet kan inte ifrågasättas, och han har varit i delo med försvarsdepartementet. Han är, i synnerhet efter pensioneringen från Försvarsmakten, en skrivande officer.

Läs mer

Hey guys, not that this is a contest, but you have missed one tiny detail. The contribution of my country to this great victory: the sacrifice of 27 m Russians in some of the blodiest battles  of the war.

Alexey Navalny på Twitter

On May 8 1945, America and Great Britain had victory over the Nazis!

”America´s spirit will always win. In the end that´s what happens”

The White House på Twitter

Sovjetunionen var det land som åsamkades störst skador, mänskliga och materiella, under andra världskriget. Det rättfärdigar på intet sätt de sovjetiska härskarnas förtryckspolitik när kriget var över.

Det rättfärdigade inte deportationerna av mängder av invånare i de annekterade baltiska staterna, personer som misstänktes ha samarbetat med Hitlertyskland. De hade kunnat sättas i omskolningsläger på hemmaplan, som man gjorde i Väst. Politiken var dessutom kontraproduktiv, eftersom den skapade gäng av gerillakrigare (”skogsbröder”), vad som idag skulle kallas terrorister, i randområdena.

Läs mer

Tysklands nederlag i andra världskriget blev totalt. Under fyrtiofem år skulle det vara en ockuperad nation. DDR:s anslutning till Förbundsrepubliken blev en helt igenom fredlig historia. Först efter den tyska ”återföreningen” sågs krig igen på europeisk mark, på Balkan. När andra världskrigets strider var över i Europa, fortsatte de under några månader i Asien. Sedan kom kolonialkrigen och de gamla imperiernas fall, en utdragen process med följdverkningar in i vår egen tid.

Krossandet av Hitlerriket är en milstolpe i Europas historia, utan motsvarighet i förfluten tid. Efter de allierades seger återupprättades inte den gamla ordningen: kontinenten styckades mitt itu. Två militärallianser uppstod: Atlantpakten först, 1949, Warszawapakten efter Västtyskland inträde i Nato, 1955. Den senare upphörde efter en generation, den förra blev kvar. Terrorbalansen hade skapat stabilitet, om också temporär. Den efterträddes av kamp mot terrorister och separatister och krig för att åstadkomma regimförändringar.

Det finns nästan ingenting att vinna på krig. De har också blivit färre, i världsmåttstock, med krigen i Korea och Indokina som ruskiga parenteser. En orättfärdig fred kan vara att föredra framför krig utan hämningar. Kriget 1939–45 skördade långt fler offer än alla lägren före, under och efter. Det var erövringståget som utlöste det nazistiska utrotningsmaskineriet. Kommunismen kostade färre människoliv än den sovjetiska heroismen. Krigsförbrytelser begicks överallt. Krig förstör kulturvärden som under fredliga förhållanden är möjliga att rädda.

Läs mer

Regeringen har gett direktiv till översyn av bestämmelser som Försvarets radioanstalt (FRA) tillämpar vid myndighetens internationella samarbete inom försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamheten. Syftet med uppdraget är enligt direktivet att säkerställa att FRA kan bedriva ett internationellt samarbete på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, och med tillbörlig hänsyn till enskildas personliga integritet.

Läs mer

Professor Bettina Rentz utgår i sin bok Russia’s Military Revival (Wiley 2018) från ett uttalande av USA:s tidigare försvarsminister Leon Panetta: “Putin’s main interest is to try and restore the old Soviet Union. I mean, that’s what drives him”; och ett annat från Natos förre generalsekreterare, Anders Fogh Rasmussen: “we should hold no illusions about Moscow’s intentions […] The clash is not only taking place in our shared neighbourhood. Moscow clearly aims to undermine the liberal international order and Western unity that has served us well since the end of World War II.”

Läs mer

För ungefär trettio år sedan, när det så kallade kalla kriget tog slut, ett krig utan synbar segrare, och därför fick man upphöja abstrakta principer som demokrati och marknadsekonomi till segrare och andra abstrakta principer som diktatur och planekonomi som förlorare, förklarades nationalstaten död och totalt antikverad. Andra entiteter – regioner, unioner, stadsstater – skulle nu ta över, kartor ritas om. Detta segerrus och dessa utopier var en ideologisk bakgrundsfaktor till fosterlandsförsvarets bantning och avveckling i många av de hybrisdrabbade ”segrarmakterna”. Universella värden hade vunnit på snöda materiella intressenas bekostnad. Globalisering skulle förena eliter i olika delar av världen. Fred i vår tid var på modet. För vanliga människor, ”small people” som en svensk industrialist skulle komma att uttrycka sig, blev det försumligt billigt att resa till exotiska länder. Statliga åtaganden privatiserades. Aktiekurser sköt i höjden. Den nya, digitala ekonomin var gränslös.

Läs mer