Länkar

If denizens of Washington wonder at the appeal of Donald Trump’s America First rhetoric, they need look no further than the concerted effort to bring Montenegro into NATO. A Senate vote is scheduled for this afternoon.

When the transatlantic alliance was formed, it had a serious purpose: prevent Joseph Stalin’s Soviet Union from dominating Western as well as Eastern Europe. No longer…

At best, expanding to include Montenegro, the country most famous in America as the setting for the Bond movie Casino Royale, will pass largely unnoticed. Washington will waste additional aid money, though this time sent to improve a new member’s forces rather than to rebuild a former adversary. And U.S. policymakers will prove yet again that they are more interested in preening for an international audience than safeguarding Americans’ interests. That’s not much of a case for expansion…

However, the negatives are likely to be far greater. Including Montenegro in NATO is a bad idea for several reasons.

Podgorica is of no military value. The postage-stamp country spent $69 million on the military last year, a rounding error for the Pentagon’s profligate budget. With fewer citizens than in a single congressional district, Montenegro has 1,950 men under arms. The army, backed by eight—count ’em, eight!—armored personnel carriers, has 875 men in uniform. The navy deploys 350 sailors and half a dozen boats. The air force of 225 men has a few nonfunctioning training aircraft and a baker’s dozen helicopters…

However, other prospective members, such as Bosnia, Kosovo, Macedonia/FYROM and Serbia, are equally useless from a security standpoint. And the first three raise even greater political problems than the Grand Fenwick lookalike.

Even worse would be to induct Georgia and Ukraine. Both would be security black holes—almost all risk and no gain. Although they are more substantial nations than Montenegro, Tbilisi’s military remains small, and its involvement in America’s misguided wars in Afghanistan and Iraq do not justify a security guarantee against Russia. Ukraine has a larger military, but an even bigger problem: an ongoing conflict with a nuclear-armed power. Läs artikel

Republikens president Sauli Niinistö reser den 30 mars 2017 till Archangelsk för att delta i ett internationellt arktiskt forum. På forumet deltar president Niinistö i en paneldiskussion med rubriken People and the Arctic. De övriga deltagarna i panelen är Rysslands president Vladimir Putin och Islands president Guðni Thorlacius Jóhannesson. President Niinistö har dessutom ett bilateralt möte med den ryske presidenten Vladimir Putin.

Forumet The Arctic: Territory of Dialogue arrangeras nu för fjärde gången. Dess mål är att främja det internationella samarbetet och att säkerställa en hållbar utveckling i det arktiska området.

Senast hölls det av Ryssland arrangerade arktiska forumet år 2013 i Salechard. President Niinistö deltog i evenemanget även då. Läs pressmeddelande

På 60-årsdagen av det europeiska samarbetes grundande träffades EU-ledarna i Rom. Det var ett tillfälle att reflektera över historien och uppmärksamma EU:s många framgångar men framför allt att se framåt. EU-ledarna antog en förklaring om en gemensam vision för EU-samarbetet de kommande åren…

Ett starkare Europa på den globala arenan: en union som vidareutvecklar befintliga partnerskap och bygger nya, och som främjar stabilitet och välstånd i sitt omedelbara grannskap österut och söderut men även i Mellanöstern och hela Afrika och i världen i stort; en union som är beredd att ta större ansvar och bidra till att skapa en mer konkurrenskraftig och integrerad försvarsindustri; en union som är fast besluten att stärka sin gemensamma säkerhet och sitt gemensamma försvar – även i samarbete med och som komplement till Nordatlantiska fördragsorganisationen – med beaktande av nationella förhållanden och rättsliga åtaganden; en union som är engagerad i Förenta nationerna och står för ett regelbaserat multilateralt system, är stolt över sina värden och skyddar sin befolkning samt främjar fri och rättvis handel och en positiv global klimatpolitik. Läs dokumentet

Folklig oro har ofta satt avtryck i den förda politiken. Rädsla kan ­vara en nyttig drivkraft, men som den svenska rysskräckens 300-åriga historia visar kan alarmismen också bli närmast farlig.

Rädsla är en viktig kraft i det mänskliga livet. För de enskilda människorna. Men också för stater. Rädsla är den förmodligen viktigaste grunden för en försvarsmakt och också för ett rättssamhälle. Vi behöver rättssamhället för att skydda oss mot kriminalitet och vålds­ideologier. Rädsla kan alltså ge positiva resultat.

Men rädslan kan också bli för stor, och den kan vara riktad åt fel håll. Här som så ofta kan man hämta lärdom från historien. En långvarig svensk officiell fruktan har varit – och är fortfarande – rysskräcken. Den uppstod åren 1719–21, då ryska trupper härjade på den svenska Östersjökusten. Då och dessförinnan, vid Poltava 1709, avlöstes en ring­aktning för Ryssland och ryssar av en skräck. Slaget vid Narva 1700 hade förstärkt det svenska föraktet för Ryssland och dess krigsmakt. Sedan hade Karl XII:s krigståg i riktning mot Moskva syftat till att förgöra den stat som tsar Peter höll på att bygga. De ryska härjningarna efter Karl XII:s död syftade till att pressa fram en svensk fredsvilja. Läs artikel

Arbeidsgruppen som utreder framtidens landmakt i Forsvaret står igjen med fire modeller, under det utvalgsleder Aril Brandvik kaller «to overskrifter»: Dagens modell og en modell med fokus på langtrekkende våpensystemer, slik tidligere forsvarssjef Sverre Diesen argumenterer for. ..

Under oppholdet i Norge gikk McMaster sterkt i rette med Sverre Diesens vurderinger, som i betydelig grad har påvirket forsvarstankegangen i spesielt Høyre og Arbeiderpartiet de siste årene. Den amerikanske generalen har gjentatte ganger advart mot en overdreven tro på teknologi og innovative konsepter og minner stadig om at uten støvler på bakken og volum i egne landstyrker vil det være vanskelig å lykkes på slagmarken. McMaster ble i april 2014 utpekt av magasinet Time til en av verdens 100 mest innflytelsesrike mennesker. Han ble nylig utpekt som ny nasjonal sikkerhetsrådgiver i Det hvite hus. Läs artikel

Serbia’s prime minister pledged on Friday that the Balkan country will never join NATO or any other military alliance as Serbia marked the 18th anniversary of the start of NATO airstrikes that stopped its crackdown in Kosovo.

Aleksandar Vucic spoke at a ceremony near a railway bridge in southern Serbia where the Western military alliance’s missiles struck a passenger train, killing at least 28 people and injuring dozens.

”We will never be part of the alliance which killed our children, nor of any other alliance,” Vucic said. ”They wanted to destroy and humiliate small Serbia and kill its children.”

Anti-NATO sentiments run high in Serbia since the 78-day bombing in 1999 over a bloody crackdown by Serbian forces against Kosovo Albanian separatists. Serbian officials claim that more than 2,000 people were killed in the airstrikes while independent estimates put that figure at about 800, mostly soldiers and police. Läs artikel

Psyopsförbandets uppgift är att arbeta och kommunicera i informationsmiljön. Förbandet ska påverka beteenden och attityder hos människor för att nå politiska och militära mål, men även upptäcka vilseledande information och påverkansförsök från andra aktörer och motverka dessa.

Vid ett angrepp mot Sverige är Psyops en viktig förmåga, främst när det gäller att motverka propaganda och försvaga angriparens vilja till strid.

Psyopsförbandets främsta uppdrag är att genomföra psykologiska operationer. En psykologisk operation börjar med analys av informationsmiljön och målgrupperna, för att förbandet sedan tar fram budskap och produkter och sprida dessa. De produkter som tas fram kan vara allt från event, möten och samtal, till radiosändningar och tryckta produkter som affischer och flygblad.

Psyopsförbandet har även som uppgift att stödja Försvarsmakten och andra myndigheter med beslutsunderlag.

Personalen vid Psyopsförbandet utgörs av officerare, soldater och civilanställda med varierande bakgrund. Blandningen av många olika kompetenser är Psyopsförbandets signum. Läs  artikel

Regeringen beslutade den 23 mars att låta en parlamentarisk kommitté se över vilka författningsändringar som kan behöva göras för att bättre kunna värna totalförsvarets intressen på olika områden i samhället…

Översynen ska omfatta en kartläggning av det regelverk som syftar till att skydda totalförsvarsverksamhet mot yttre hot. En analys ska göras av befintligt regelverk för att se om det finns behov av författningsåtgärder vad gäller ansvarsförhållandet mellan staten, kommunerna och enskilda.

Kommittén får också i uppdrag att analysera vissa frågor som rör skyddslagen och skyddsförordningen, och bedöma om åtgärder behöver vidtas för ett ökat skydd för totalförsvaret vid överlåtelse och upplåtelse av fast egendom eller viktigare infrastruktur, som exempelvis hamnar, flygplatser och energianläggningar. Läs pressmeddelande

Läs direktivet

…De 500 milj. kronorna är givetvis ett välkommet tillägg. Det rör sig om c:a 1 promille av budgeten. Frågan är nu hur man skall se detta politiskt. En politisk viljedemonstration? Vilja men inte kunna – eller snarare kunna men inte vilja? En kraftfull icke-åtgärd? Bedömningen ligger i åskådarens öga. Denna vårbudgetjustering måste följas upp med en rejäl höjning i nästa ordinarie budget annars blir det hela ett rejält slag i luften.

Mycket oroande är att i de försvarsdiskussioner som förs så verkar ingen förstå att det brådskar att starta upp planeringen för nästa generations ytstridsfartyg. Mer om detta i min nästa blogg.

Ekonomiska nivåer i all ära men den viktiga frågan är politisk: har regeringen sådant förtroende för Försvarsmaktens förmåga att man tryggt vågar stå upp mot eventuella ryska påtryckningar idag och i morgon? Och om Sverige utsätts för våldshandlingar – kommer man att kunna se de anhöriga, som förlorat nära och kära, i vitögat och säga att ”vi har gjort vad vi kunnat?” För att inte tala om när pressen börjar fråga varför de omkomna svenska soldaterna och sjömännen inte var bättre utrustade, hade bättre skydd etcetera.

Försvarsdebatten handlar faktiskt om krig, död och förintelse samt om Sveriges överlevnad som nation. Ämnet förtjänar kanske lite mer ryggrad, allvar och ansvarstagande!
Författaren är kommendör, Directeur des études, Institut Français d’Analyse Stratégique och ledamot av KKrVA. Läs artikel

De ubehagelige sannhetene som nå åpenbarer seg om hvor dårlig stelt det er med sikring av viktige bygg og infrastruktur i Norge er bare toppen av isfjellet. Det står skremmende dårlig til med Norges sivile og militære beredskap.

Riksrevisjonens rapport som torsdag ble lekket til Dagens Næringsliv (DN) viser at hverken politiet eller Forsvaret hver for seg eller sammen er i stand til å sikre Norge på en forsvarlig måte i tilfelle en krise. Politidirektoratet har ikke etablert tilfredsstillende styring, bestemmelser eller prosedyrer for dette arbeidet i politidistriktene. Riksrevisjonen slår dessuten fast at Forsvaret og Forsvarsdepartementet «ikke i tilstrekkelig grad (har) sørget for å sette Heimevernet i stand til å sikre og beskytte objekter i henhold til instruksen». Riksrevisjonen går dermed sterkt i rette med forsvarssjefens virkelighetsbeskrivelse, som hevder at Forsvaret har alt på stell. Läs artikel

Säkerhetsskyddet av Sverige mot främmande makt stärks. En ny ”Lex Karlshamn” ska ge staten större makt och militära skyddsområden ska återinföras. Den som överlåter känslig verksamhet, som datordrift, till andra måste ha tillstånd och ska kunna straffas för bristande säkerhet.

Det framgår av direktiven till två utredningar som regeringen på torsdagen beslutade att tillsätta. Orsaken är att ökat spionage mot Sverige med ett allt sämre säkerhetspolitiskt läge som gör det nödvändigt att täppa till säkerhetsluckor…

Staten ska få ett större inflytande än i dag över kommuner och enskilda. Problemen blev aktuellt inför bygget av den ryska gasledningen Nord Stream 2 på Östersjöns botten. Regeringen var emot gasledningen och övertalade region Gotland att inte hyra ut Slite hamn till bygget. Men Karlshamns kommun trotsade staten och upplåter ett stort hamnområde för gasrören. Läs artikel

Om statsminister Stefan Löfvén skulle få frågan om vårt lands beredskap i dag för de nya hoten vi står inför skulle han tvingas svara: Vår beredskap är inte god! Det skriver flera debattörer som efterlyser beslut som leder till att Sverige på nytt får ett modernt totalförsvar…

En bok har nyss givits ut av den Svenska Krigsvetenskapsakademien där dessa frågor behandlas på djupet. Många av de frågeställningar som lyfts fram av bokens författare måste nu få en bred behandling av försvarsberedningen och så småningom av regering och riksdag.

Beslut måste snarast fattas som leder till att Sverige på nytt får ett modernt totalförsvar som beaktar vårt samhälles sårbarhet inför både nya och gamla hot. Detta är säkert vad flertalet medborgare förväntar sig att alla politiska partier är beredda att snabbt och kraftfullt arbeta för och inte töva i långbänk. Läs artikel