Länkar

Høyres Øyvind Halleraker mener at «HV ikke er en stridende kapasitet», og at selv 100.000 mann ikke er «egnet til å skremme». Nå møter han nå kraftig motbør…

Altså… Dette er helt grunnleggende. Heimevernet består av soldater i uniform. De er bevæpnet, i en del tilfeller med maskingevær, panservernvåpen eller skarpskyttergevær. De har det norske flagget på uniformen. En kjerneoppgave er å stå for territorialforsvaret av Norge. Selvsagt er de stridende, sier Geir Hågen Karlsen…

Flere eksperter har den siste tiden foreslått å gå i motsatt retning når det gjelder Heimevernet: Både Robert Mood, Karlsen selv og forsker ved sjøkrigsskolen, Ståle Ulriksen, ser for seg et bedre trent HV med tyngre våpen og mer ansvar.

Felles for dem er at de trekker de helt motsatte konklusjonene av Høyre. Et svakt trent HV med mangler i kampkraften er et argument for å styrke våpengrenen, ikke for å legge ned, sier flere.

– Hvis vi skulle kvitte oss med alt i Forsvaret som mangler trening, vedlikehold og utstyr – da ville vi ikke ha så mye igjen. Vi har et fantastisk grunnlag i Heimevernet, det må vi bygge videre på, sier Geir Hågen Karlsen…

Karlsen er imidlertid klart av den mening at et sterkt Heimevern kan ha stor betydning.

– Hvis vi ser historisk på det, så er veltrente og vel bevæpnede militser eller lignende organisasjoner kanskje det som skremmer Russland mest. De har svært dårlige erfaringer med slike grupper i Kaukasus, Tsjetsjenia, Baltikum og Syria. Også i de krigene Vesten har vært involvert i, har vi stått overfor grupper med høy kampvilje og god lokalkunnskap. De har ofte spilt en stor rolle, sier Karlsen, og legger til:

– I Ukraina er det min oppfatning at frivillige grupper berget landet fra et potensielt militært sammenbrudd. Det ukrainske forsvaret var nedkjørt og i dårlig forfatning. Dette understreker betydningen av å ha mange soldater som er til stede, og er villige til å sloss. Läs artikel

Det er 25 år siden Kåre Willoch (H) ledet den forrige forsvarskommisjonen (1990–1992), som tok for seg den nye verdensordenen etter Sovjetunionens kollaps. – Det er på tide med en ny. Denne gangen en forsvars-, sikkerhets- og beredskapskommisjon med et vidt mandat, mener pensjonert generalløytnant Robert Mood…

Mood mener en slik kommisjon må ha et bredt mandat.

– Vi må se forsvar, samfunnssikkerhet og beredskap i sammenheng på en ny måte, og vi må finne ut hva vi egentlig skal forsvare – i utvidet betydning. Kampen for våre verdier og vår humanitet er like viktig, og kanskje mer påtrengende, enn en mulig kamp for geografi.

– Det er lenge siden forrige forsvarskommisjon, så det er på tide med en ny. Denne gangen en forsvars-, sikkerhets- og beredskapskommisjon med et vidt mandat, mener Mood. Läs artikel

För att upprätthålla hög förmåga uppdateras Jas 39-systemet regelbundet. Uppgraderingen MS20, Materielsystem 20, innehåller både nya vapen, sambandsfunktioner, radarfunktioner och diverse förbättringar i gränssnittet mellan piloten och flygplanet.
– Den senaste uppgraderingen av Jas 39 Gripen C/D innebär ett rejält kapacitetslyft för flygvapnet och blir därmed strategiskt viktig för hela Försvarsmakten och försvaret av Sverige, säger insatschef Jan Thörnqvist…

Två helt nya vapenssystem har tillförts. Ett är den nya radarjaktroboten Meteor som kan nå mål på långa avstånd, mer än 100 km bort. Genom att samverka med olika sensorer på Jas 39 Gripen kan roboten avlossas långt innan fiendens flygplan kan fyra av sina robotar. Att kunna nå motståndaren med vapen innan denna kan göra detsamma kallas förstaskottsförmåga och ger möjlighet att trycka tillbaka fientligt flyg för att till exempel förhindra attacker mot Sverige.

Jaktroboten Meteor har utvecklats i ett samarbete mellan Sverige, Italien, Spanien, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Läs artikel

Høyres Øyvind Halleraker og Heimevernets aksjonsgruppe Styrk Heimevernet havnet i heftig twitter-strid i helgen. Mandag var striden fortsatt ikke over: – Heimevernet er ikke stridende styrker. Du skremmer ikke en stor aggressor med verken 10.000, 50.000 eller 100.000 mann i Heimevernet, sier Halleraker.

Lørdag morgen gikk Styrk HVs frontfigur Sjak R. Haaheim ut mot regjeringspartiene samt Jonas Gahr Støre. Han anklaget dem for å være de eneste i Europa som kutter i Heimevernet.

Dette fikk Høyres forsvarspolitiske talsmann, og nestleder i Stortingets utenriks- og forsvarskomité, Øyvind Halleraker til å reagere på Twitter:

“Resten av Europa bygger OPP heimevern. Disse er de ENESTE som KUTTER i din rett til lokal beskyttelse og trygghet.” Meldingen ble ledsaget av et bilde av partilederne Siv Jensen i Fremskrittspartiet, Høyres partileder og statsminister Erna Solberg samt Jonas Gahr Støre i Arbeiderpartiet. Teksten oppå bildet lød: “Aldri før i moderne tid har så få gjort så mye for å kutte i trygghet for så mange”.

Läs artikel

77 prosent av norske velgere ønsker forsvars- utenriks og sikkerhetsspørsmål inn i valgkampen for Stortingsvalget i september.

Det viser en undersøkelse Norstat har gjord i mars på vegne av Norges fredsråd.

1017 svarte på undersøkelsen.

– Temaene norsk utenriks-, sikkerhets- og forsvarspolitikk har lenge glimret med sitt fravær i norske valgkamper. Politikerne legger skylden på at folk flest ikke bryr seg om dette, men denne meningsmålingen viser nettopp det motsatte: Folk flest bryr seg om tematikken, og vil høre mer om det i valgkampen, uttaler Hedda Langemyr, daglig leder i Norges fredsråd, i en pressemelding.

På spørsmålet “Mener du spørsmål vedrørende norsk utenrikspolitikk, forsvar og sikkerhet er viktig og noe de politiske partiene burde fokusere på i valgkampen?“ svarer altså mer enn tre av fire ja. Läs artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) gästade försvarskonferensen i Skövde på måndagen. Han var nöjd med beslutet om återinförandet av värnplikten…

– Jag ser också att det sker en leverans. Övningsverksamheten är på en annan nivå nu än vad den var tidigare. Inom försvarsmakten har man tagit det som sagts i riksdagen på allvar.

Även i omvärlden har beslutet om att återinföra värnplikten gett reaktioner påpekade försvarsministern..

Han konstaterade vidare att strategin inledningsvis är att fylla de förband som finns, sen ger värnpliktsbeslutet möjligheten att utöka numerären med värnpliktiga framöver om man politiskt bedömer detta som rimligt. Någon utökning av nuvarande organisation är dock inte aktuell nu.

– Det är 4000 soldater som ska utbildas på årsbasis. Det är den nivå som nuvarande försvarsmakt är dimensionerad för, så den nya ordningen kräver ingen ny infrastruktur eller förändring av organisationen. Men om man i framtiden bestämmer sig för att utöka numerären så får man titta på det, säger Hultqvist…

Ett konkret försvarssamarbete inom ramen för EU ser han däremot inte som något reellt alternativ.

– Frågan om att bygga en gemensam EU-armé är inte aktuell. Det som vi är överens om inom ramen för EU är att bygga funktioner som på ett bättre sätt kan stödja de internationella operationerna som EU bedriver. Läs artikel

Vi kan dessverre ikke forutsi nøyaktig hvordan en framtidig krise vil se ut. Vi har derfor behov for et fleksibelt og robust forsvar. Forsvaret må ha strategiske kapasiteter. Forsvaret må ha en størrelse og kapasiteter som utgjør en troverdig og avskrekkende styrke. Dette innebærer både behov for investering i kampfly og ubåter, men det krever også oppgradering og forsterkning av Hæren.

Samtidig må Forsvaret også ha mulighet til å beskytte mennesker og viktige samfunnsinstallasjoner, som er Heimevernets samfunnsoppdrag. Er det noe som har preget mange av de konfliktene vi ser i dag, er det utvisking av skillet mellom fred og konvensjonell krig. I en situasjon hvor noen vil oss vondt, vil vi trenge en militær beredskap også for å kunne ta vare på viktige sivile funksjoner som ellers enkelt kan rammes med store konsekvenser.

Konklusjonen av slike betraktninger er enkel. Vi må reversere nedbyggingen som ligger i Forsvarets langtidsplan vedtatt av regjeringen og Arbeiderpartiet, og sørge for at landmaktutredningen gir en reell styrking av det som i dag er Hæren og Heimevernet. Läs artikel

President Donald Trump har onekligen fört upp frågorna om Natos sätt att fungera högt på dagordningen – men hans sätt att driva dem riskerar snarast att försvaga atlantpakten.

Först var Nato överspelat, obsolet. Sedan var det en öppen fråga huruvida åtagandena om ömsesidigt försvar verkligen var några åtaganden. Och nu har ett slags offentlig förödmjukelseprocess tagit vid där enskilda medlemsländer kritiseras för att stå i skuld till Nato. Allt inom loppet av ett par månader.

Med Donald Trump har, trots att inga beslut ännu har fattats, onekligen klimatet inom Nato onekligen förändrats.

Särskilt dramatisk blir förändringen i Tyskland, ett land som enligt presidenten är skyldigt Nato ”enorma summor” för sin säkerhet…

Erfarenheten talar också för ett starkt socialdemokratiskt motstånd mot snabb höjning av försvarsanslagen.

Man minns att Gerhard Schröder vann valet 2002 efter att, som Angela Merkel efteråt uttryckte det, ha dragit in frågor om internationell säkerhet – i klartext nej till Irakkriget – i valrörelsen.

För dagens ledande partiföreträdare, Martin Schulz och utrikesministern Sigmar Gabriel, ”är kampen mot högre försvarsutgifter en symbol för motståndet mot en amerikansk president som injagar skräck inte enbart i socialdemokrater”, skriver tidskriften Der Spiegel. Läs ledaren

Gerrmany´s Foreign Minister Sigmar Gabriel has set the country on collision course with the US at an upcoming Nato summit after he called American demands for more spending by the European members of the military alliance as “completely unrealistic”.

US President Donald Trump had previously called for the Nato allies to uphold a previous agreement to meet a long-term goal of spending two per cent of economic output on defence – a message also backed up by the American Secretary of State Rex Tillerson. Mr Tillerson said that the alliance should have “all of the resources, financial and otherwise, that are necessary for Nato to fulfil its mission.”

Mr Gabriel countered those calls by saying there was no such two percent target as such, plus, he argued there was more to security than just military spending. He told reporters in Brussels: “It’s totally unrealistic to believe that Germany would increase its defence spending from €35 billion now to €70bn.

“We respect the two percent guideline — but we should not move the goalposts: it was formulated in Wales [at a 2014 summit] as a guideline and not as a goalpost.”

He added: “We are increasing our defence spending. We are doing more…

Germany spends 1.2 per cent of gross domestic product (GDP) on the military last year, up slightly from 1.18 per cent the previous year. Läs artikel

Försvarsmakten omfattar inte försvarsminister Jussi Niinistös (Sannf) förslag om att beväringarna skulle rycka in i militären fyra gånger om året, skriver Keskisuomalainen.

Enligt Keskisuomalainen anser Försvarsmakten att det nuvarande systemet med inryckning två gånger om året fungerar bra.

Niinistö anser däremot att det rådande systemet är problematiskt med tanke på Försvarsmaktens insatsberedskap.

På ministerns stab sade man i förrgår till tidningen att en eventuell ändring av inryckningarna behandlas på politisk nivå i samband med att riksdagen behandlar försvarsredogörelsen under våren. Läs artikel

Calls by the Trump administration for Germany and other Nato partners to increase spending on defence have been rejected by Germany.

Foreign Minister Sigmar Gabriel said it was ”quite unrealistic” to believe Germany would spend 2% of its economic output on the military.

Other spending such as development aid, he said, should be taken into account…

US Secretary of State Rex Tillerson told his counterparts in Brussels that by the next Nato summit – to be held in Brussels in less than eight weeks’ time – there should be a commitment to produce clear plans to demonstrate how each country would meet its spending commitments.

”As President [Donald] Trump has made clear, it is no longer sustainable for the US to maintain a disproportionate share of Nato’s defence expenditures,” he said. Läs artikel