Länkar

FN beslöt i måndags om ytterligare sanktioner mot Nordkorea. Men de senaste tio årens ”hårda tag” har underlättat utvecklingen av kärnvapen, genom att insynen minskat. En integrationsprocess riktad mot gräsrötter skulle på sikt kunna locka Nordkorea ur sin självpåtagna isolation, skriver tre forskare vid Utrikespolitiska institutet…

I en artikel som två av oss har publicerat i Washington Quarterly visar vi att befintliga, mycket omfattande, sanktioner visserligen har begränsat Nordkoreas valmöjligheter, men också att landet har hittat nya sätt att säkra de inkomster som krävs för regimöverlevnad. Sydkoreas Bank of Korea beräknar att Nordkorea 2016 hade en ekonomisk tillväxt på nästan 4 procent. Även om nya sanktioner drar åt tumskruvarna ytterligare är det högst osäkert om de lyckas påverka Nordkorea i avsedd riktning…

Liksom merparten Nordkoreakännare förstår vi Nordkoreas upptagenhet vid kärnvapen som ett uttryck för landets egen känsla av osäkerhet snarare än offensiva ambitioner. På samma sätt ska Nordkoreas hotfulla retorik inte ses som ett tecken på galenskap, utan som ett kalkylerat sätt att försäkra sig om att kärnvapenkapaciteten verkligen fungerar avskräckande.

Den nordkoreanska ledningen tror, säkert på goda grunder, att den hade störtats om landet inte haft kärnvapen. Det räcker för dem att titta på vad som hände med diktaturerna Irak, som inte hade kärnvapen, och Libyen, som gav upp sitt kärnvapenprogram…

Framförallt måste diplomatiska initiativ adressera den nordkoreanska känslan av osäkerhet. Ett sätt att göra det, och samtidigt bryta upp länken mellan kärnvapen och internationell status, är att sätta Nordkoreafrågan i större ramverk inriktat mot global nedrustning.

Tills detta sker är den mest realistiska ”lösningen” att vi lär oss leva med viss osäkerhet från Nordkorea, på samma sätt som vi lärt oss leva med mångdubbelt fler kärnvapen i USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan och Israel, och deras sammanlagt fler än tvåtusen kärnvapentester genom åren. En fundamental fråga som ledare runt om i världen bör ställa sig är: Vad är det som gör att vi upplever hotet från Nordkorea som så annorlunda och mycket större än det från andra kärnvapenstater?

Vi tror skillnaden är att det i princip saknas relationer med Nordkorea. I brist på relation är det lätt att tillskriva landet revisionistiska ambitioner. Vi håller därför med Nordkoreakännaren Andrei Lankov om att allt bör göras för att bygga relationer med Nordkorea – gärna på icke-officiella nivåer. Läs artikel

– Mangelen fører til et mangeårig gap fra Harpoon går til den neste kommer, for den pengelense Royal Navy. Britiske krigsskip må da stole på sine maskingevær, og sine Wildcat helikoptre. Disse har kun Sea Venom og Martlet missiler, som bare kan benyttes mot lettere sjømål, opp til korvetter, heter det i artikkelen.

Den viser også til aksjonsgruppen Save the Royal Navy, som har gått hardt ut.

– Tilstanden er uakseptabel, farlig, og risikerer at Sjøforsvaret blir gjort til latter, melder gruppen...

Det siste året er situasjonen ikke bedret for det britiske sjøforsvaret. Mens amerikanerne forbereder å erstatte sine Harpoon med det nye systemet LRASM, har ikke britene funnet sin erstatning. Her kan du lese om amerikanernes valg.

I så fall kan det gå frem til 2030, før britene får orden på sakene. Da ventes det nye Perseus-missilet å være klart fra den europeiske leverandøren  MBDA. Läs artikel

FN:s generalförsamling är samlad i New York och kunde på torsdagen uppmärksamma den internationella fredsdagen. I dystra tecken…

En FN-konvention om kärnvapenförbud förhandlades fram i somras, men under relativt stor tystnad och med begränsat engagemang. I onsdags blev det möjligt att skriva under och ratificera avtalet om förbud mot att utveckla, lagra och använda kärnvapen. Man kunde tycka att alla länder skulle stöda FN-avtalet om kärnvapenförbud. Men så är det inte alls. Till och med det enda landet i världen som har utsatts för kärnvapenattacker, Japan, saknas bland de 122 stater som röstade för avtalet i FN i somras. Givetvis saknas också alla kärnvapenmakter som ser vapnen som nödvändiga i avskräckningssyfte mot kärnvapenanfall.

Bland dem som är med finns den grupp alliansfria västeuropeiska länder som Finland åtminstone tidigare har stått nära – Österrike, Schweiz, Irland och Sverige. Men Finland har inte varit med i förhandlingarna och godkänt avtalet. Orsaken är att man anser att avtalet inte har någon effekt då kärnvapenmakterna inte är med, men säkert också av egna säkerhetspolitiska skäl och rädsla för hur nära samarbetspartner (läs Nato) reagerar.

I Sverige råder oenighet om avtalet just med tanke på Nato och USA. De har båda relativt oblygt hotat med att säkerhets- och försvarssamarbetet kan försämras om Sverige ratificerar avtalet.

…Också president Niinistö dömde i klara ordalag ut Nordkoreas kärnvapeneskapader. Det internationella samfundet kan enligt Niinistö inte tolerera Nordkoreas fortsatta provokationer.
Men där Trump hotade med undergång vidhöll Niinistö en strävan att lösa krisen med fredliga medel. Han försäkrade att Finland som en del av EU ger sanktionerna mot Nordkorea sitt fulla stöd och slog fast att en lösning endast kan sökas genom förhandlingar – dock med ett viktigt förbehåll: Den nordkoreanska regeringen måste delta utan förhandsvillkor.

De senaste veckorna har den nordiska diskussionen handlat om det avtal mot kärnvapen som ­Sverige ämnar underteckna men inte Finland.
Det här innebär inte att Finland skulle vara emot nedrustning, en fråga man enligt Niinistö ­måste se pragmatiskt på. ” Det är att absolut nöd­vändigt att länder som innehar kärnvapen deltar i för­handlingar”, sade Niinistö…

Vare sig hur som helst med den saken var Niinistös­ tal en tydlig markering om att Finland för länge sedan lämnat VSB-erans tassa på tå-­diplomati bakom­ sig och vågar ta ställning också i frågor där vår position avviker från stormakternas.
Det här kom till synes också då Niinistö talade­ om vikten av att respektera den internationella­ ordningen som bygger på gemensamt överens­komna regler. ”Sedan början av vår självständighet har Finland stött och respekterat en internationell ordning som bygger på regler”, sade Niinistö och ­sade sig ha en fast tro på att vi som världssamfund ­måste angripa globala utmaningar och hot gemensamt och inte bara agera ensam.

Niinistö är rätt ute. Trygghet kan bara skapas tillsammans och den som respekterar regler förtjänar respekt själv. Läs artikel

Emellanåt framförs det i debatten att värnplikt, även om det är en billig metod att bemanna försvarsmaktens förband, är en dyr lösning ur samhällsekonomisk synvinkel. Det kanske vanligaste argumentet är att en person som är inkallad under sin militära utbildningstid inte bidrar till samhällsekonomin genom arbete eller studier. I det senare fallet genom att inträdet på arbetsmarknaden fördröjs. Ett antal årsarbetsinsatser motsvarande antalet personer som är inkallade genomförs inte, alltså innebär det en samhällsekonomisk kostnad. Jag vill hävda att detta argument har avsevärda brister.  Det kan mycket väl vara så att ett väl utformat värnpliktssystem i själva verket är en god investering för samhället även ur ekonomisk synvinkel, förutom vad det ger i form av ökad säkerhet för landet…

Jag vet inte svaret. Dock är jag helt övertygad om att kalkylen kommer att visa att värnplikt inte bara är en samhällsekonomisk kostnad utan att den också ger avsevärda samhällsekonomiska vinster. I slutändan kanske till och med större än kostnaden. Läs artikel

…And let us recognise the role of peacekeeping also in this regard. More than 118 000 military, police and civilian personnel are currently serving in 16 peacekeeping operations – blue berets and helmets from Haiti in the west,
to Jammu and Kashmir in the east. We thank the women and men in peacekeeping missions,
for the work they do every day on our behalf. Peacekeeping and prevention can, should and must go hand in hand…

Thirdly, UN Peacekeeping should evolve based on evidence and lessons learned. The experience we gain from our contributions
can help to improve and develop UN missions, to make them fit for purpose. Seventy years of peacekeeping has taught us about the need
for the full, equal and active participation of women. Sweden constantly seeks to increase the number of women taking part…

Since 1948, more than 80 000 Swedish women and men– troops, police and civilians – have participated in UN peace operations, primarily in Africa.
They have worn their UN helmets in deserts, dirt, dust – and danger. We see their blue berets in Cyprus as well as in the Congo. It has come at a price.
Yet our commitment to peacekeeping will not falter. It is not weakened by the tragic loss of Zaida Catalán and too many others. Läs hela talet

..Seeking to ban nuclear weapons through a treaty that will not engage any state actually possessing nuclear weapons will not be effective, will not reduce nuclear arsenals, and will neither enhance any country’s security, nor international peace and stability. Indeed it risks doing the opposite by creating divisions and divergences at a time when a unified approach to proliferation and security threats is required more than ever…

We call on our partners and all countries who are considering supporting this treaty to seriously reflect on its implications for international peace and security, including on the NPT.

As Allies committed to advancing security through deterrence, defence, disarmament, non-proliferation and arms control, we, the Allied nations, cannot support this treaty. Therefore, there will be no change in the legal obligations on our countries with respect to nuclear weapons. Thus we would not accept any argument that this treaty reflects or in any way contributes to the development of customary international law. Läs informationen

Regeringen har i sin budgetproposition 20 september 2017 föreslagit att Gotlands regemente ska etableras från 2018. Etableringen ligger i linje med överbefälhavarens egen inriktning som en del i att stärka Försvarsmaktens ledningsförmåga för ett starkare försvar.

Det blir tydligare med en sammanhållande chef som styr och samordnar den militära verksamheten på Gotland, och som också ansvarar för samverkan med lokala totalförsvarsaktörer. I dag finns det många militära chefer som ansvarar för olika delar på Gotland.

Gotlands regemente kommer ha tre huvuduppgifter:

• Utbilda de krigsförband som finns på Gotland: 18:e stridsgruppen och hemvärnsbataljonen Gotlandsgruppen.
• Vid behov leda nationella insatser med dessa och även krigsförband som tillförs från andra delar i Försvarsmakten.
• Samverka med övriga totalförsvarsaktörer som exempelvis sjukhuset och kommunen för att skapa en högre robusthet och uthållighet i samhället vid orostider.

Det är för tidigt att lämna detaljerade siffror, men jämfört med i dag ser Försvarsmakten framför sig en förstärkning på Gotland inom stabs- och ledningsfunktionen med ett 20-tal anställda. Regementet kommer successivt att byggas upp från grunden, med fortsatt stöd från andra delar inom Försvarsmakten inledningsvis. Läs informationen

…Den allvarliga situationen i Demokratiska folkrepubliken Korea är mycket oroväckande. Det nordkoreanska kärnvapenprogrammet är ett globalt hot mot den globala freden och stabiliteten, och programmet måste fås att upphöra. Förenta nationernas säkerhetsråd har samarbetat med framgång i fråga om Nordkoreas förehavanden. Det är viktigt att bevara denna enighet.

Samtidigt har vi fått bevittna fortsatta provokationer från Nordkorea. Det internationella samfundet kan inte tolerera detta beteende. I egenskap av medlemsstat i Europeiska unionen ger Finland sitt fulla stöd till sanktionerna och vädjar till andra att agera på samma sätt. En lösning kan gå att finna endast genom förhandlingar som den nordkoreanska regeringen deltar i utan villkor.

Kärnvapen är ett allvarligt hot mot mänskligheten. Så länge det finns kärnvapen i världen är risken för en katastrof verklig. Icke-spridningsavtalet för kärnvapen är fortfarande hörnstenen då det gäller att förhindra spridningen av kärnvapen globalt och utgångspunkten för all kärnvapennedrustning.

Finlands ståndpunkt i fråga om kärnvapennedrustning är resultatinriktad och pragmatisk. Det är ytterst viktigt att de länder som förfogar över kärnvapen deltar i förhandlingarna. Jag vädjar till alla kärnvapenstater och länder som innehar dessa vapen att de med det snaraste vidtar konkreta åtgärder för att nedrusta kärnvapen. Det är viktigt att alla parter följer det kärnvapenavtal som gäller Iran. Jag välkomnar också de förhandlingar som Förenta staterna och Ryssland har fört på sistone om den strategiska stabiliteten. Vi hoppas att de leder till att förhandlingarna om vapenkontroll återupptas såväl i Europa som globalt. Läs talet

På Gotland pågår just nu Sveriges stora militärövning Aurora 17. Finländska försvarsmakten är med för att öva internationellt samarbete. Rekryterna jämför utrustning med varandra.

En granat har precis skadat tre rekryter. Finländsk sjukvårdspersonal försöker i fält rädda rekryterna. Det behövs mera blod och förband och hela situationen är lite kaotisk. Men det här är inte på riktigt, utan bara en övning som ska få den finländska och svenska försvarsmakten att bli bättre på att samarbeta.

– Svenskarna förväntade sig att vi har yrkesutbildad sjukvårdspersonal, men det har vi inte, och de här patienterna var svårt skadade. Med tanke på det klarade vi situationen bra, berättar fältsjuksköterska Annukka Harjuvaara då situationen är över…

Det finska kompaniet från Björneborgs brigad ska tillsammans med Gotlands 18:e stridsgrupp försvara ön. I den här övningen är fienden fyra amerikanska attackhelikoptrar.

– Jag trivs här. Det känns lite finare att vara utomlands än hemma. Intressantast hittills har varit att få träffa folk från andra länder och jämföra utrustningen. Finnarna har nog den bästa utrustningen, säger Jasu Ahonen, jägare från Björneborgs brigad. Läs artikel

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2018 en ökning med 2,7 miljarder kronor till totalförsvaret varav 2,3 miljarder kronor till det militära försvaret och 0,4 miljarder kronor till det civila försvaret…

De ekonomiska förstärkningarna möjliggör bland annat

• ökad förbandsverksamhet och beredskap,
• åtgärder för att säkerställa att de krigsförband med lägst krigsduglighet prioriteras för att höja sin förmåga,
• att arméstridskrafterna samtidigt ska kunna agera med två brigader med godtagbar förmåga,
• att övningsverksamheten kan utökas,
• att förmågan att samtidigt kunna mobilisera hela krigsorganisationen i händelse av höjd beredskap förstärks.

Med anledning av det förändrade säkerhetsläget i närområdet bedömer regeringen att det finns behov av en samlad militär ledning på Gotland. Regeringen föreslår därför att Gotlands regemente, med lokalisering i Visby, inrättas från och med 2018. Läs pressmeddelande