Hultqvist: Våra samarbeten får inte rubbas, dn.se

Kampen mot kärnvapen får inte på något sätt rubba Sveriges internationella försvarssamarbeten. Det slår försvarsminister Peter Hultqvist (S) fast efter DN:s uppgifter om att flera stormakter varnar Sverige från att skriva på en konvention om kärnvapenförbud.

– Sverige ska ha en aktiv roll när det gäller att bekämpa kärnvapen. Det är en 50-årig tradition som vi ska fortsätta med. Det som inte får ske är att våra internationella samarbeten på det säkerhetspolitiska området i någon mening rubbas. De måste vara intakta, säger försvarsministern till DN.

Som DN redovisat är alla Sveriges grannländer emot den kärnvapenkonvention som utrikesminister Margot Wallström (S) öppnat för att skriva på. Det skedde i en debattartikel i fredags i SvD. Men stormakterna USA, Frankrike, Storbritannien har varnat för att Sveriges försvarssamarbete med dem kan hotas om Sverige ansluter sig till konventionen…

Vårt arbete mot kärnvapen ska fortsätta. Men vi ska inte i någon mening bidra till att rubba våra internationella samarbeten som vi med stor möda och energi på olika sätt byggt upp. Sedan får jag återkomma med kommentarer. Läs artikel

U.S. send extra fighters to police Baltic skies during Russian exercise, reuters.com

The United States has sent a reinforced detachment of fighter planes to police the skies over NATO members Lithuania, Latvia and Estonia during a major Russian military exercise in the Baltic region next month.

The Zapad war games from Sept. 14 to 20 in Belarus, western Russia and Russia’s exclave of Kaliningrad, have caused unease in the region, though Russia has said the large-scale exercise will rehearse a purely defensive scenario and will not be a springboard for invasion.

Seven U.S. F-15C fighters landed at Siauliai airfield this week to patrol skies over the Baltic countries, three more than normally used since the NATO policing mission was upgraded after the Crimean crisis in 2014. The three Baltic states do not operate their own fighter aircraft and rely on their NATO allies for patrols. Läs artikel

USA:s försvarsminister varnar Sverige för kärnvapenstopp, svd.se

I ett hemligstämplat brev till sin svenske kollega Peter Hultqvist varnar USA:s försvarsminister James Mattis för konsekvenserna om S-MP-regeringen undertecknar konventionen om en kärnvapenfri värld, erfar SvD. Enligt Mattis skulle det påverka försvarssamarbetet mellan USA och Sverige negativt…

I det nyskrivna brevet till Hultqvist varnar James Mattis nu istället för att ett svenskt-amerikanskt samarbete på försvarsområdet försvåras om regeringen skriver på konventionen, och redovisar alltså en annan uppfattning än Margot Wallström har gett uttryck för.

Enligt uppgift till SvD är Mattis tydlig på den punkten även om USA i diplomatiska termer inte lägger sig i vilka beslut den svenska regeringen fattar. Innebörden är att om regeringen skriver under en konvention som förbjuder alla kärnvapen, inklusive på svenskt territorium, skulle det påverka både försvarssamarbetet i fred och möjligheterna till militärt stöd från USA till Sverige i ett krisläge negativt. Läs artikel

Hvis det er fakta, så…, HKKFs formand Flemming Vinthers, hkkf.dk

Dansk Folkeparti (DF) og Konservative (C)  ønsker sig et forsvar, som det vi havde i midt firserne. Med federe våben, bedre køretøjer og uniformer, der faktisk passer folk, men ellers et forsvar der står langs vores kyster og spejder efter landgangsfaretøjerne fyldt med russere. (Dengang var det østtyskere, men de er jo siden blevet vores venner…)…

Måtte der komme et angreb fra Rusland, vil det være rettet mod NATO ydregrænser. Så vi skal altså ikke kæmpe i Danmark. Vi kan blive udfordret af en masse andre ting; terror, bandekrig, cyper osv. Men ikke angreb fra konventionelle styrker.

Forsvaret skal altså kunne kæmpe i udlandet. Vel at mærke i en kontekst og en geografi som modstanderen vælger, hvilket gør træningen af soldaterne mere kompleks. Og vi skal kunne bistå i opgaver nationalt, som ingen kan forudse (kunne vi det, forhindrede vi jo, at det kom så vidt)…

Ovenstående model kunne – måske – fungere, hvis værnepligtige i al fremtid også bestod af 98% frivillige. Men hvad med den dag, hvor det ikke er tilfældet? Jeg er så belastet af erfaringer, at jeg godt kan huske de værnepligtige, vi modtog ved Kongens Artilleriregiment i slut firserne. Lad os bare sige, at de ikke alle var der af egen fri vilje. Mange rettede ind, men mange følte naturligt nok ikke noget stort behov for at imødekomme forsvarets logik og behov, og jeg ville nødig i krig sammen med dem! (Sorry guys – I var tvunget ind, men nemme var I godt nok ikke, og det var ikke meget soldat, vi fik ud af jer). Läs artikel

Implementation of the Government’s Defence Report was started, valtioneuvosto.fi

The Government has started to implement the Defence Report that was approved by the Parliament in June. The Ministry of Defence has provided guidelines for the Defence Forces to implement the Report. Its key premise is that Finland’s defence capability must be able to respond to the demands of the changed security environment and therefore Finland strengthens national defence capability and deepens international defence cooperation…

The Defence Forces’ operating expenditure will be increased by EUR 50 million in 2018-2021 to improve readiness, especially in the Army, to respond better to the changed security situation. The Defence Forces will develop conscription and the training of conscripts and, at the same time, takes into account readiness requirements and cost-efficiency.Wartime strength: The Defence Forces will integrate the wartime mobilization organisation into local troops. Conscripts will also be used to carry out tasks in times of crisis, according to their level of training. In a crisis situation, the Defence Forces’ war-time strength will also include Border Guard troops that may be attached to the Defence Forces. The wartime strength of the Defence Forces will be approximately 280 000 troops.

Voluntary national defence: The Ministry of Defence will lead the work when the status of voluntary national defence in relation to military national defence is looked into, including tasks in local defence and executive assistance. Läs dokumentet

 

Lokala försvarsövningar inleds runt om i Finland, maavoimat.fi

Lokala försvarsövningar som leds av arméns truppförband kommer att ordnas mellan den 4 och 8 september 2017 i Kajanaland, sydöstra Finland och Satakunta…

Lokaltrupper finns över hela landet. Trupperna består av reservister som är väl förtrogna med truppens verksamhetsområde och som utbildas genom repetitionsövningar, frivilliga övningar och på Försvarsutbildningsföreningens kurser. Frivilliga reservister som ingår i lokaltruppernas landskapskompanier kan även användas för handräckningsuppdrag till andra myndigheter under fredstid. Läs artikel

 

Finland genomför utvärderingsbesök i Ryssland, puolustusvoimat.fi

Finland gör, för ökad tillit och säkerhet i enlighet med Wienfördraget 2011, ett utvärderingsbesök i Ryssland den 29 – 31 augusti 2017. Utvärderingen sker inom ramen för det bilaterala avtalet mellan Finland och Ryssland gällande årliga extra utvärderingar.

Målsättningen för utvärderingsbesöket är att kunna konstatera riktigheten i de tidigare år 2017 inlämnade uppgifterna. Målet för utvärderingen är 159:e Jaktflygsregementet i Besovets.

Finlands tremanna utvärderingsgrupp leds av överste Martti J. Kari. Läs pressmeddelande

Danmark skal have et stærkere forsvar, Marie Krarup, Dansk Folkeparti, Berlingske

Det er klogt og økonomisk at bruge værnepligten.

I 2004 blev det danske forsvar lagt om, så man specialiserede vores styrker til at deltage i internationale operationer langt fra Danmark. Man regnede ikke længere med, at der ville være brug for at forsvare vores nationale område, og derfor holdt man op med at indrette sig på den opgave. Værnepligten blev lavet om til ikke at rumme nogen egentlig militær uddannelse og militært formål i sig selv, men til at fungere som rekrutteringsmekanisme til forsvaret. Reserven nedprioriteredes kraftigt og mobiliseringsstyrkerne forsvandt.

Vi kan i dag ikke forsvare vores eget land med vore militære styrker.

Det er efter min mening en fejl. Et land skal altid være i stand til at forsvare sit eget område. Også selvom man ikke umiddelbart står foran en invasions-trussel. Og det gør vi ikke dag…

Nej, det bedste er selvfølgelig at have et forsvar, der altid kan det nødvendige minimum og hvor der samtidig er indbygget en fleksibilitet, så man kan skalere op og ned efter behov. Det er derfor vi i Dansk Folkeparti har foreslået, at vi omlægger forvaret til en lille fastansat kerne og en større reserve og mobiliseringsstyrker. På den måde får man på en økonomisk måde et forsvar, der fastholder det høje niveau af viden og færdigheder; som kan bruges til internationale opgaver, men også være klar til opgaver i nærområdet og på vores eget område.

For at opbygge en sådan struktur skal man udvide værnepligten, genoprette reserveofficersuddannelserne, opbygge en aktiv reserve samt mobiliseringsenheder med veluddannede værnepligtige. Det vil give fleksibilitet i opgaveløsningen på den mest økonomiske måde. Läs artikel

Trump lovade att USA hjälper Finland, vasabladet.fi

– Vi har alltid haft en nära relation med Finland. Vi är alltid redo att hjälpa Finland, svarade Trump när FNB ställde en fråga om bilateral hjälp vid behov.

Trump betonade också att USA har en väldigt beskyddande inställning i fråga om Östersjöområdet och att landet har goda vänner där. Han talade i beundrande ordalag om relationerna mellan Finland och Ryssland.

– Ryssland respekterar Finland. Det är ett av få länder i regionen (nära Ryssland) som har varit fritt från Ryssland i hela hundra år, sade han.

– Finland kommer bra överens med Ryssland och jag hoppas att även USA en dag kommer att komma bra överens med Ryssland.

Trump berömde också det finska försvaret och försvarsmakten, som han noterade är stor i förhållande till folkmängden.

– Militärt är Finland ett land som väcker respekt. Läs artikel

Niinistö och Trump i glad enighet, svenska.yle.fi

Säkerhet, handel och transatlantiska relationer. Det blev temat på president Sauli Niinistös besök i Vita huset. Specialkunnandet om Ryssland gör Finland intressant i USA…

Som väntat blev Östersjön och Ryssland viktiga frågor. Enligt Niinistö var säkerheten huvudtema på det timmeslånga mötet, och det var den definitivt på presskonferensen efteråt.

– USA:s och Natos närvaro i Europa, och speciellt i Östersjön, är allt viktigare. Och dialogen med Ryssland om förtroendeskapande åtgärder.

Niinistö nämnde förstås också sitt förslag om förbättrad flygsäkerhet över Östersjön…

En amerikansk fråga gällde ryska krigsövningar. Niinistö nämnde sitt möte med president Putin för några veckor sedan. Då var frågan varför kineserna samövar med Ryssland i Östersjön. Putins svar var att det inte är fråga om ett block, riktad mot någon speciellt.

– Då svarade jag att vi övar också i Östersjön, både med svenskar och USA. Inte heller det är ett block eller riktat mot någon speciellt, sade Sauli Niinistö.

– Men man måste vara försiktig i alla stora övningar, så det inte sker några olyckor. Vi vet att från olyckor kan vad som helst växa fram. Samarbetet med Nato och dialogen med Ryssland måste fortsätta, sade Niinistö. Läs artikel

Läs presskommunikén

Kruzenstern förbjöds besöka Åland, radiotv.ax

Det fyrmastade ryska skolskeppet Kruzenstern, som förut besökt Åland i samband med bland annat Tall Ships Race, har av den finska huvudstaben förbjudits komma till Mariehamn.

Det skriver Hufvudstadsbladet i dag. Planen var att fartyget med 164 kadetter ombord skulle ha besökt Mariehamn mitt under den ryska krigsövningen Zapad 17. Mariehamn hade hoppats att besöket skulle förbättra stadens chanser att bli en värdhamn under Tall Ships Race 2021. Ålands Radio har varit i kontakt med huvudstabens informationschef Eero Karhuvaara som inte kan kommentera beslutet.

– Det här är ett operativt beslut som vi inte kommenterar, säger Eero Karhuvaara…

Varken Landskapsregeringen eller lagtinget var informerade om beslutet, säger lantrådet Katrin Sjögren. Formellt sätt har inte heller åländska myndigheter någonting med den här sortens beslut att göra, menar talman Johan Ehn. Läs artikel