Länkar

Sverige driver på för EU-sanktioner mot Kina – men i ensamhet och mot regeringens vilja.

– Det är nästan att be om att det inte ska fungera, konstaterar utrikesminister Ann Linde (S).

Sanktioner mot jätten i öster är inte en populär fråga hos EU-ländernas utrikesministrar.

– Jag tror inte att sanktioner är rätt sätt att hantera problemen i vår relation med Kina, fastslår utrikeschefen Josep Borrell på sin presskonferens efter fredagens webbmöte.

Sverige har ändå försökt – på oppositionens order.

– Ytterst så handlar det om att stå upp för våra grundläggande värden, säger EU-nämndens andre vice ordförande Jessika Roswall (M) sedan en majoritet i nämnden drivit igenom sanktionskravet mot regeringens vilja. […]

Utrikesminister Ann Linde (S) försökte göra vad hon kunde.

– Det var bara Sverige som tog upp detta och jag fick heller inget stöd från något annat land och inget annat land kom ens i närheten av något sådant. Så det kommer med största sannolikhet inte att vara någonting i den riktningen, säger Linde efter mötet. Läs  artikel

Är Hemvärnet en del av Försvarsmakten? Många tycker säkerligen att svaret är självklart, trots att man kanske inte tycker lika. För att förstå ämnet måste man förstå både Hemvärnet och Försvarsmakten, samt förstå skillnaden mellan gement ”f” och versalt ”F”.

För att kunna förstå frågan måste man först förklara att det finns två definitioner på ”försvarsmakten”, de beskrivs enklast som lilla och stora F. Förstår man inte skillnaden blir det lätt svårt att missförstå vad som avses när ”försvarsmakten” diskuteras, och så även Hemvärnets relation till begreppet. Denna artikel tittar närmare på begreppet försvarsmakten och hur Hemvärnet förhåller sig till det. Läs artikel

Torsdag var det 80 år siden norske og allierte soldater gjenerobret Narvik fra nazistene. For påtroppende forsvarssjef Eirik Kristoffersen, var markeringen ekstra spesiell.

Med 19 saluttskudd ute i Ofotfjorden drønnet kystvaktfartøyet «Harstad» i gang 80-årsmarkeringen for frigjøringen av Narvik.

Markeringen startet på Veteranplassen like utenfor Narvik sentrum. Her gikk norske og allierte soldater fra Storbritannia, Frankrike og Polen i land for å gjenerobre Narvik i mai 1940.[…]

Kampene rundt Narvik våren 1940 kostet dessuten over 8500 soldater livet – nordmenn, briter, franskmenn, polakker og tyskere. I dag var ambassadører og representanter fra de fem landene på plass for å markere hendelsen. Dagen er helt sentral i Narviks historie og markeres årlig. Men i år måtte det nedskaleres på grunn av koronasituasjonen. Läs artikel

Danske soldater, helikoptere og et krigsskib skal sendes til Irak og Hormuzstrædet ved Iran. I Irak skal dansk militær spille en langt mere aktiv rolle og blandt andet rådgive regeringen og køre eskorte for NATO midt i Bagdad. Vi har været til Folketingets førstebehandling.

Regeringen vil sende helikoptere og 285 danske soldater til den irakiske hovedstad Bagdad for at stå i spidsen for NATO’s mission i landet. Herudover vil regeringen sende soldater og et krigsskib til Hormuzstrædet ved Iran. […]

Til august og foreløbig fire måneder frem vil regeringen også sende et krigsskib, en helikopter og op til 195 soldater til Hormuzstrædet ud for Iran. Det danske krigsskib skal være en del af den europæiske mission ”European Maritime Awareness In The Strait of Hormuz”. […]

De partier, der vil sende et dansk krigsskib til Hormuzstrædet, lægger dog vægt på, at der er tale om en europæisk og ikke en amerikansk mission. Men beslutningsforslaget lægger op til, at det danske krigsskib skal forsvare eksempelvis amerikanske krigsskibe i tilfælde af krig.

– I beslutningsforslaget om at sende et dansk bidrag til missionen i Hormuzstrædet står det sort på hvidt, at der vil være et tæt samarbejde med USA. Vi er blandt andet forpligtet til at hjælpe USA, hvis USA og Iran kommer i en direkte militær konfrontation. Vi bidrager ikke fredeligt ved at stå så tæt med USA og stille med et krigsskib i området, advarede Eva Flyvholm. Läs artikel

I 2020 har norske kampfly identifisert 47 russiske fly og avskåret fly ved 22 anledninger til og med onsdag, ifølge Forsvarets operative hovedkvarter.

Tre ganger er det de nye norske kampflyene F-35 fra Ørlandet som har møtt russiske fly i lufta over havet utenfor Midt-Norge og avskåret dem, ifølge oversikten Forsvarets operative hovedkvarter (FOH) ga til Adresseavisen onsdag. F-35-flyene skal først i 2022 etter planen overta den norske jagerflyberedskapen, og fram til det er det F-16-flyene som er i kontinuerlig beredskap ved Bodø flystasjon, men F-35-flyene er altså på vingene fra tid til annen.

Major Brynjar Stordal er talsmann for FOH og oppgir at så langt i år har norske fly avskåret russiske fly ved 22 anledninger til og med onsdag, har identifisert 47 fly.

Tidligere i mai meldte Forsvarets Forum at russiske jagerfly daglig er blitt observert i internasjonalt luftrom utenfor norskekysten, og at norske jagerfly hver dag den siste uka hadde rykket ut for å identifisere russiske jagerfly. Läs artikel

On May 27, Foreign Minister Sergey Lavrov had a telephone conversation with Foreign Minister of the Kingdom of Sweden Ann Linde at her initiative.

The diplomats discussed in detail issues of bilateral relations with an emphasis on promoting practical cooperation, primarily, in the trade, economic, investment, cultural and humanitarian areas. The two countries are considering holding a video conference of the co-chairs of the Russia-Sweden Supervisory Committee on Trade and Economic Cooperation in early June. […]

It has been agreed that Russia and Sweden will continue their effective cooperation in multilateral regional formats in the north of Europe and the Arctic, in part, during Russia’s forthcoming presidency in the Arctic Council in 2021 ̶ 2023.

The ministers reviewed the regular ministerial meeting of the Council of the Baltic Sea States (CBSS), which was held via video conference on May 19 of this year. They emphasised the importance of drafting a new strategic document for the Baltic Region to 2030 with a view to developing the Russia-proposed programme of promoting cooperation. Läs pressmeddelande

– Koronaviruset er hele menneskehetens fiende, likevel har ikke FNs sikkerhetsråd samlet kreftene for å bekjempe den, sier forfatter og journalist Tove Gravdal. […]

Etter 20 år ønsker Norge igjen å delta, på verdens viktigste møteplass, som Gravdal kaller det. Sikkerhetsrådet har makt til å starte kriger og gripe inn i lands interne saker.[…]

I boken Til bords med de mektige, forteller Gravdal om Norges historie rundt FNs sikkerhetsråd. Som diplomat og presseråd i FN i 2002, da Norge sist var medlem, har hun sett på nært hold hvordan rådet fungerer.

Etter 20 år ønsker Norge igjen å delta, på verdens viktigste møteplass, som Gravdal kaller det. Sikkerhetsrådet har makt til å starte kriger og gripe inn i lands interne saker. […]

– Norge har prioritert Nato foran FN-operasjoner de siste 20 årene, og i noen land oppfattes Nato-operasjonene i Afghanistan og Libya som aggressive og ikke fredsskapende. Norge sa nylig nei til en fransk-malisk forespørsel om å sende spesialsoldater til å trene spesialstyrker i kampen mot terrorister i Sahel.

– Jeg antar at det ble vurdert om det kunne skade Norges omdømme i Vest-Afrika og Sahel å delta i en franskledet og skarp militæroperasjon. Noe som kunne ha ført til at Norge mistet stemmer til Sikkerhetsrådet i en region hvor Norge tradisjonelt ikke har noen synlig tilværelse. […]

Ifølge Gravdal, vil hensynet til Norges egen sikkerhet, og dermed alliansen med USA, være ganske førende for hvordan Norge opptrer i rådet. Det så man også eksempler på forrige gang Norge var medlem. Høsten 2002 ønsket USA en resolusjon i Sikkerhetsrådet som åpnet for bruk av militærmakt mot Irak, på grunnlag av påstander om at Saddam Hussein hadde masseødeleggelsesvåpen.

– Det var en enormt vanskelig situasjon for Norge, som valgte å si minst mulig om denne saken hele høsten 2002 for ikke å provosere USA, sier Gravdal.

– Da USA og Storbritannia valgte å gå til krig uten mandat fra Sikkerhetsrådet i mars 2003, var Norge ute av rådet, men det var likevel dramatisk for Norge at statsminister Bondevik sa nei til president Bush’ forespørsel om å bidra til militæroperasjonen.

– I en tilsvarende situasjon i fremtiden, er det ikke sikkert at USA vil tåle et nei like godt som Bush da gjorde, særlig ikke hvis Norge er medlem av Sikkerhetsrådet. Läs intervjun

US State Department representatives recently issued a strong warning against Chinese and Russian attempts at challenging western allied interests in the High North. […]

State Secretary Audun Halvorsen of the Norwegian MFA, however, in an interview with High North News rejects the notion that China represents a threat to the High North.

“We observe tendencies to increasing big power rivalry globally. The Arctic, however, is not at the center of events in this picture. Chinese activity in the region is still limited. The High North is still characterized by low tension and predictability”, Halvorsen says.[…]

As the Arctic is becoming increasingly available for sea traffic, big powers take a higher interest in the region.

On 8 May, navy vessels from the American and British marines left the Barents Sea following a week-long drill in the Arctic. It was the first time since the mid-1980s that American warships sailed the Barents Sea. The purpose of the drill was “maritime security operations”.

The Russian Northern Fleet earlier confirmed that it is paying attention to the NATO vessels’ movements. Norway did not participate in the exercise. Läs artikel

[…] Kampflyet F-35, som skal utgjøre kjernen i dette forsvaret (i seg selv en absurditet – kampfly er et støttevåpen som ikke har noen verdi i krig annet enn som støtte til bakkestyrker og sjøstridskrefter, som i denne strukturen er redusert til et militært sett meningsløst lite antall), er gitt en basestruktur med kun to baser, og hvor den ene – Evenes – er så liten at det effektivt forhindrer den eneste effektive form for beskyttelse mot moderne presisjonsvåpen, nemlig spredning. Det nærmest garanterer at F-35 er satt ut av spill før krigen er i gang. […]

Problemet er bare at Forsvarets hovedoppgave er å bidra til å forhindre krig. Og med et dysfunksjonelt forsvar øker faren for at det skal oppstå episoder som kan utvikle seg til krise, reduseres regjeringens handlingsrom i krisesituasjoner, øker sannsynligheten for at kriser utilsiktet utvikler seg til krig. Läs artikel

EU:s Kina strategi från 2019, som alla EU-länder ställt sig bakom, betonar att Kina samtidigt är en samarbetspartner med vilken EU har närliggande mål, en förhandlingspartner med vilken EU måste hitta en balans mellan olika intressen, en ekonomisk konkurrent i utövandet av tekniskt ledarskap och en samhällsrival som främjar alternativa styrelseformer.[…]

Förändringarna i förbindelserna mellan EU och Kina har accelererat sedan coronapandemin bröt ut. I början, när kinesiska sjukhus var överväldigade av nya coronafall, erbjöd EU ett omfattande stöd utan större publicitet. Senare, när Europa blev epicentrum för epidemin, levererade Kina stora mängder medicinsk utrustning – och såg till att omvärlden fick veta det. Vi bör alla visa internationell solidaritet och samtidigt undvika att den medicinska hjälpen politiseras. […]

Diplomati bör grundas på klara och tydliga principer. Honnörsorden för förbindelserna mellan EU och Kina bör vara förtroende, öppenhet och ömsesidighet. Vi bör gå framåt tillsammans, med en realistisk bedömning av Kinas strategiska avsikter och EU:s gemensamma intressen. Läs artikel

Enligt riksdagens försvarsutskott är det särskilt svårt att få information från Utrikesministeriet och Försvarsministeriet om Finlands samarbete med Nato.

Försvarsutskottet kritiserar ministerierna särskilt för informationsgången när det gäller två ämnen inom utrikes- och försvarspolitik. Annars anser utskottet att informationsgången fungerar väldigt bra.

– Frågor som gäller Natosamarbetet behandlas i riksdagen som utrikes- och säkerhetspolitik. Vi har inte alltid fått tillräcklig information i de här frågorna och ibland har informationen kommit sent, skriver försvarsutskottet i ett utlåtande.

Enligt försvarsutskottet var informationsgången särskilt svag i frågor om Natosamarbetet eller samarbete med Storbritannien. […]

Förra veckan skrev Yle om ett av fallen som försvarsutskottet nämner i utlåtandet. Det gällde en överenskommelse om en möjlighet för Finland att, vid behov, fördjupa informationsgången och samarbetet med Sverige och Nato. Det gäller kristider eller svåra situationer.

Riksdagen fick uppgifter om arrangemangen i februari, först två år efter att Nato hade fattat beslut i frågan. Läs artikel