Länkar

Nu ska frågan upp till diskussion, uppmanar försvarspolitikern Ilkka Kanerva (Saml). Passar det inte med en försvarsallians, så är det bra att veta varför, anser han. Utrikespolitikern Erkki Tuomioja (SDP) säger att tanken är bra, men att det inte är någon idé att driva den, eftersom svenskarna inte vill.

Debatten om en finsk-svensk försvarsallians är igång i den finländska riksdagen. Men åsikterna går isär om hur aktivt Finlands ska försöka driva frågan om en försvarsallians med Sverige. Försvarsutskottets ordförande Ilkka Kanerva vill att diskussionen lyfts på bordet.

Det är inte första gången som Kanerva föreslår en försvarsallians mellan Finland och Sverige. Nu säger han att det viktiga inte är vad vi kallar det, men att det finns en plan för hur Finland och Sverige snabbt kan fatta beslut vid samma bord, om en kris eskalerar.

– Det handlar om en överraskande situation, som kanske inte handlar om ett traditionellt militärt hot, utan till exempel ett hybridhot. I en sådan brådskande situation, så skulle det vara bra att ha ett färdigt system för hur vi agerar tillsammans, så att vi inte behöver starta en sådan här diskussion från ruta ett, säger Kanerva.

Kanerva anser att behovet av ett statsfördrag mellan länderna är större nu, då hoten inte nödvändigtvis följer traditionella geografiska gränser.

– Ett hot för Sverige är att Finland råkar ut för en kris eller konflikt. Det är ödesdigert för Sverige. Det är lätt att se att det är till fördel för Sverige att försvara Finlands suveränitet. Gränsen för Sveriges försvar börjar inte vid Tornedalen, utan i nuläget är det längre bort. Det konstateras i våra underrättelselagar och samma filosofi finns i Sverige, har jag märkt, säger Kanerva. […]

Erkki Tuomioja, som är vice ordförande för utrikesutskottet säger att Socialdemokraterna i princip stöder samma idé som Samlingspartiet. Men hans huvudbudskap är att det är bättre att inte driva frågan aktivt, så länge det inte finns ett svenskt intresse för den.

– Vi vet ju alla att Sverige inte vill gå in för något försvarsavtal – det är uteslutet från deras sida. Men jag har sagt att för vår del kan det komma på fråga, om fem, tio eller femtio år. Uteslutet är det inte, men vi går framåt på ett pragmatiskt sätt som ökar trovärdigheten och resurserna för bägge länders försvar, säger Tuomioja.[…]

Men steget till en försvarsallians från svensk sida är långt, anser Tuomioja.

– Det är historiskt sett så att Sverige vill hålla fast vid sin alliansfrihet i alla riktningar. Det finns i det svenska dna:t sedan tvåhundra år. Det betyder inte att de inte skulle vara med om försvarsåtgärder, säger Tuomioja. Läs artikel

Det är den omtalade och omstridda signalspaningsorganisationen NSA som återigen figurerar i ett avslöjande. Den här gången ska NSA, enligt Danmarks radio, ha riktat in sin avlyssning på svensk och dansk försvarsindustri genom att få tillgång till ett datacenter och fiberoptiska kablar på ön Amager söder om Köpenhamn.

Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, fick kännedom om uppgifterna i slutet av sommaren när danska medier kontaktade honom:

– Det finns en bakgrund, säger han till GP. Den danska tillsynsmyndigheten hade fått in rapporter från visselblåsare inom den danska underrättelsetjänsten om oegentligheter som skulle ha pågått under flera år och som ett antal danska regeringar skulle ha känt till och godkänt. […]

– För den oinvigde verkar det vara ofattbart, otillständigt och skamligt att goda vänner gör så mot varandra efter att ha haft så bra relationer under så lång tid på säkerhetsområdet. Men så fungerar det inte i underrättelsevärlden, särskilt inte när det gäller signalspaning. Man avlyssnar och tappar av all teletrafik som man kan komma åt och kan vara av något underrättelsevärde. Vän, fiende eller mitt emellan spelar ingen roll. […]

– Amerikanerna knyter samman länder med stora vapen- och militärtekniska kontrakt. Och där skyr man inga medel i konkurrensen med utbölingar som försöker tränga sig i på marknaden. Den amerikanska underrättelsetjänsten har kopiösa resurser och stöder det egna landets försvarsindustri. De är två delar av samma sak, och för dem är det viktigt att komma åt information även från en liten och delvis oberoende svensk konkurrent. Läs artikel

Marinen är en viktig del i det bilaterala samarbetet mellan Sverige och USA. Den senaste tiden har flera fartyg från både Tredje och Fjärde sjöstridsflottiljen övat tillsammans med amerikanska enheter i Östersjön. […]

Fjärde sjöstridsflottiljen deltog i övningen med bland annat stödfartyget HMS Trossö som försåg svenska och amerikanska specialförband med förnödenheter till sjöss.

– Vi har resurser för drivmedel, mat till soldater och en hel del annat ombord. Vi genomförde bland annat ett sjukvårdsmoment där vi övade kvalificerad sjukvård med transport av en skadad person. Att jobba med den här typen av förband är väldigt friktionsfritt. De var tydliga med vad de önskade och vi kunde tillgodose allt de ville ha, säger Per Egnell, fartygschef på HMS Trossö. […]

Under den gångna helgen samövade Visbykorvetten HMS Nyköping med den amerikanska jagaren USS Ross i södra Östersjön. Övningarna omfattade bland annat ytstrid där fartygen både övade med, och mot varandra. Trots inga fysiska möten och genomgångar före övningarna kunde de genomföras helt problemfritt. Det visar hur interoperabla Sverige och USA är på den marina sidan. Fartygschefen på HMS Nyköping, Peter Lindén, var mycket nöjd efter förtöjning. Läs pressmeddelande

Läs även kommentar på den här sajten till samövningen med amerikanska specialförbband.

Fremmede militære fartøyer har ingen rett til norsk territorium eller havner, jfr. Forskrift om adgang til og opphold på norsk territorium under fredsforhold for fremmede militære og sivile statsfartøyer.

I forskriftens §3, ”Søknad”, heter det at for reaktordrevene fartøyer skal søknad være mottatt senest 14 dager før anløpet er planlagt å finne sted via Utenriksdepartementet. Godkjenning av en atomubåt til norsk farvann, der hele seilasen skal være beskrevet, er dermed alene et statlig anliggende.

Forsvarsminister Frank Bakke-Jensen har nærmest truet Tromsø kommune til å ta imot atomubåter ut i fra havne- og farvannsloven som er ment for sivil trafikk. Sitat §27:”Formålet med bestemmelsen er å sikre sjøtransporten en stabil, forutsigbar og ikke-diskriminerende tilgang til havneinfrastruktur, noe som vil bidra til å fremme sjøtransporten som transportform”. ”Mottaksplikten gjelder ikke ved risiko for miljø og sikkerhet”

Her skal sjøtransporten som transportform fremmes samt sikkerheten for miljøet.

Når Bakke-Jensen bruker §27 som en generell rettighet for fremmede staters atomubåter er han på villspor. Spørsmålet har en helt annen viktighet enn formålet med havneloven. Bakke-Jensen synes heller ikke å forstå at atomvåpen er altomfattende eksistensielt katastrofalt farlig for liv, land og klode. Läs artikel

Samtidigt som USA försöker få Sverige att närma sig Nato valde den amerikanska underrättelsetjänsten NSA och danska försvarets underrättelsetjänst att spionera på Saabs vapentillverkning. Det avslöjar Danmarks radio.

Enligt DR har de bägge underrättelsetjänsterna specifikt sökt efter hemlig information om stridsflygplanet Gripen. Spionage ska ha skett åren 2012-2014 då Karin Enström (M) var försvarsminister i den dåvarande högerregeringen. Avslöjandet bygger på hemliga rapporter från 2015 som Danmarks radio har kommit över tack vare en visselblåsare.

Enligt visselblåsaren ska intresset för det svenska flygvapnet kommit i samband med att Sverige och USA var tänkbara kandidater till Danmarks upphandling av stridsflygplan, en upphandling som slutade med att Danmark köpte nya plan från amerikanska tillverkare. […]

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) vill inte kommentera uppgifterna med hänvisning till att uppgifterna kommer från en anonym visselblåsare. Läs artikel

– It was a momentous day as Leaders of ASEAN Member States, Australia, China, Japan, Republic of Korea and New Zealand witnessed the signing of the Regional Comprehensive Economic Partnership (RCEP) Agreement.

The RCEP marks ASEAN’s biggest free trade pact to date, covering a market of 2.2 billion people with a combined size of US$26.2 trillion or 30% of the world’s GDP.

“The signing of the RCEP Agreement is a historic event as it underpins ASEAN’s role in leading a multilateral trade agreement of this magnitude, despite global and regional challenges and eight years of negotiations,” said Dato Lim Jock Hoi, Secretary-General of ASEAN.

“RCEP will give a much-needed boost for a swift and robust recovery for businesses and peoples in our region particularly during the current COVID-19 pandemic crisis,” he added.

The deal will improve market access with tariffs and quotas eliminated in over 65% of goods traded and make business predictable with common rules of origin and transparent regulations, upon entry into force. This will encourage firms to invest more in the region, including building supply chains and services, and to generate jobs. Läs artikel

I våras, när coronapandemin drabbat Sverige, planerade Försvarsmakten att genomföra militärövningen Aurora 20 i Östersjön till ett beräknat pris av 660 miljoner kronor. Aurora skulle bli större än tidigare övningar och engagera cirka 25.000 personer.

För första gången skulle också svenska officerare tillsammans med amerikanska kollegor bemanna och öva det amerikanska Patriot-batteriet. Efter starka protester ställdes till slut övningen in. […]

Övningens egentliga syfte synes vara att förbereda för att svenska förband tillsammans med det amerikanska 352:a specialoperationsförbandet – som stridit i Irak och Afghanistan – ska kunna ingripa militärt i andra länder (läs: på andra sidan Östersjön).

Dessa krigsövningar strider mot vad den svenska alliansfriheten har stått för i 200 år. Vi noterar i sammanhanget att alliansfriheten inte ens nämns i den nya totalförsvarspropositionen. En sådan ny svensk säkerhetspolitik skulle riskera att dra in Sverige i ofärd och göra oss till ett förstahandsmål i händelse av en ny stormaktskonflikt i Europa.

Alternativet, en bristvara i den svenska debatten, är att Sverige tillsammans med andra länder som Finland, Tyskland och Frankrike söker verka för minskade stormaktsspänningar i Europa. Läs insändaren

We, the Heads of State/Government of the Member States of the Association of Southeast Asian Nations (ASEAN), Australia, the People’s Republic of China, the Republic of India, Japan, the Republic of Korea, New Zealand, the Russian Federation, and the United States of America, met via videoconference on 14 November 2020, under Viet Nam’s 2020 ASEAN Chairmanship, on the occasion of the 15th Anniversary of the East Asia Summit; {…]

Recognising women’s important role in peace and security, and in ASEAN community building, and emphasising  the shared commitment of the East Asia Summit community to advance the Women, Peace and Security (WPS) agenda across the region; recalling the Beijing Declaration and Platform for Action, the 2030 Agenda on Sustainable Development, in particular the intersection of Sustainable Development Goal (SDG) 5 and SDG 16, and the UN Convention on the Elimination of all Forms of Discrimination Against Women (1979); Reaffirmming support for United Nations Security Council Resolution (UNSCR) 1325 (2000) on Women, Peace and Security and subsequent UNSCRs on the Women, Peace and Security agenda; Läs resolutionen

[…] En konsekvens av nedbyggingen av Norges territorielle forsvar er at norsk sikkerhet er blitt gjort fullstendig avhengig av at solidariteten i NATO er absolutt. Det er to problemer knyttet til dette. For det første, solidariteten mellom NATOs 30 medlemsland er ikke absolutt. Den er tvert i mot svekket.

For det andre har vi nå som uttalt politikk at en eventuell krise skal trappes opp slik at det oppstår en utvetydig artikkel 5-situasjon for at våre allierte (les: USA) skal komme oss til unnsetning. En slik strategi kan virke avskrekkende, men den er også risikabel. Den er risikofylt fordi en krise som innebærer en konfrontasjon mellom stormaktene eller mellom NATO og Russland lettere kan komme ut av kontroll. Mens det er i Norges interesse at en eventuell krise eskalerer slik at vi unngår et ”fait acommpli”, kan det være i det internasjonale samfunns, våre allierte og verdensfredens interesse at den ikke eskalerer. Det kan etterlate Norge isolert slik som for Ukrainas vedkommende ved Russlands intervensjon på Krim-halvøya i 2014. […]

Norsk sikkerhet er best tjent med en forsvarsdoktrine som bidrar til størst mulig stabilitet og forutsigbarhet i våre nærområder. Dette inkluderer å gjenoppbygge den nasjonale forsvarsterskelen på en hensiktsmessig og kostnadseffektiv måte slik at den sammen med NATO-medlemskapet kan bidra til nødvendig avskrekking. Samtidig bør vi søke å etterleve de selvpålagte sikkerhetspolitiske restriksjonene mht. øvelse-, base- og atomvåpenpolitikken for i størst mulig grad bidra til beroligelse og for å opprettholde norsk territorium som en fredelig, forutsigbar og stabil buffersone mellom stormaktene. Vi må imidlertid aldri etterlate tvil om at vi vil forsvare hver kvadratcentimeter av norsk territorium med alt vi har. Läs artikel

Forsvarsminister Christopher Miller skriver i sin første melding til militæret at han kan sette opp tempoet for amerikansk tilbaketrekking fra Midtøsten.

– Vi møtte utfordringen. Vi ga alt. Nå er det på tide å komme hjem, skriver Christopher C. Miller (55) i en melding som ble publisert lørdag.

Miller ble fungerende forsvarsminister 9. november, da Mark Esper ble sagt opp på dagen.

Han nevnte ikke noen bestemte konfliktområder han ville trekke USA ut fra i meldingen, men skrev at USA er på randen av å beseire al-Qaida, som synes å være en referanse til Irak og Afghanistan. Läs artikel

[…] Kina representerer en spesiell utfordring. Jeg har tilbrakt mange timer i selskap med deres ledere, og jeg forstår konflikten vi står overfor. Kina bedriver et langsiktig spill ved å utvide sin globale rekkevidde, ved å fronte sin egen politiske modell, og ved å investere i framtidens teknologi. I mellomtiden har Trump utpekt USAs nærmeste alliertes importvarer – fra Canada til EU – som nasjonale sikkerhetstrusler, med sikte på å ilegge en ødeleggende og ugjennomtenkt toll. Ved å avskjære oss fra den økonomiske innflytelsen til våre partnere, har Trump tatt strupetak på vårt eget lands evne til å håndtere den egentlige økonomiske trusselen.

USA behøver ikke å bli tøff mot Kina. Hvis Kina får viljen sin, vil de fortsette med å rundstjele teknologisk og intellektuell eiendom fra USA og amerikanske selskaper. De vil også fortsette å bruke subsidier for å gi sine statseide foretak en urettferdig fordel – og skaffe seg et fortrinn i kontrollen av framtidens teknologier og industrier. […]

USA er verdens største militærmakt, og som president vil jeg sørge for at dette forblir uendret, ved å foreta nødvendige investeringer for å utruste soldatene våre for dette århundrets utfordringer, ikke det forrige århundret.

Men bruk av militærmakt bør være siste vei ut, ikke første.

Den bør kun brukes til å forsvare USAs vitale interesser, når målet er klart og oppnåelig, og med det amerikanske folkets informerte samtykke.

Tiden er overmoden for å gjøre slutt på de evige krigene som har kostet USA usigelig med blod og kostnader. Som jeg lenge har argumentert for, burde vi hente hjem størstedelen av styrkene våre fra krigene i Afghanistan og Midtøsten, og begrense oppdraget vårt til å bekjempe al-Qaida og Den islamske staten (ISIS). Vi burde også avslutte støtten til den saudi-ledede krigen i Jemen. Vi må bevare fokuset vårt på kontraterrorisme, over hele verden og hjemme, men å bli sittende fast i konflikter som er umulig å vinne, reduserer kapasiteten til å lede på andre områder som krever vår oppmerksomhet, og det forhindrer oss i å bygge opp igjen andre grener av amerikansk makt.

Vi kan være sterke og smarte samtidig. Det er stor forskjell mellom storstilte og tidsuavgrensede utplasseringer av titusenvis av amerikanske kampsoldater, som det må bli en slutt på, og å bruke noen hundre spesialstyrkesoldater og etterretningsfolk for å støtte lokale partnere mot en felles fiende.

Disse småskala-oppdragene er militært, økonomisk og politiske bærekraftige, og de fremmer nasjonale interesser. […]

Han har tatt med seg en rambukk til Nato-alliansen, og behandlet den som en amerikansk-drevet borgerverngruppe.

Våre allierte bør bidra med deres andel, som er en grunn til at jeg er stolt over at Obama-Biden-administrasjonen forhandlet fram en garanti om at Nato-medlemmene skulle øke sine forsvarsbudsjetter (et trekk Trump nå påberoper seg æren for). Men alliansen er mer verdt enn dollar og cent; USAs forpliktelse til den er hellig, ikke en betalingsoverføring. Nato utgjør hjertet av USAs nasjonale sikkerhetspolitikk, og det er det liberaldemokratiske idealets bolverk – en allianse basert på verdier, som gjør den til langt mer hardfør, pålitelig og mektig enn partnerskap bygget på tvang eller penger.

Som president vil jeg gjøre mer enn å bare gjenopprette vårt historiske partnerskap; jeg kommer til å lede innsatsen i å tilpasse det til verden slik den ser ut nå. […]

Den historiske Iran-avtalen som Obama-Biden-administrasjonen forhandlet, hindret Iran fra å anskaffe atomvåpen. Likevel kastet Trump den dumdristig over bord, en anledning Iran brukte til å starte opp igjen atomprogrammet sitt og framstå mer provoserende, noe som økte risikoen for enda en katastrofal krig i regionen. Jeg har ingen illusjoner om det iranske regimet, som har deltatt i destabiliserende aktiviteter over hele Midtøsten, brutalt slått ned på hjemlige protester, og uberettiget fengslet amerikanere. Men det finnes en smart måte å slå tilbake trusselen som Iran retter mot interessene våre, i tillegg til den som virker mot sin hensikt – og Trump har valgt sistnevnte. Läs deklarationen