Länkar

Til 2018 var hensikten med forsvaret ‘å være en krigsforebyggende terskel’. Uten grenser til andre land i NATO var Norge ensomt og fredfullt beliggende utenfor felleskommandoen over det kontinentale Europa og UK. Lagring av atomvåpen og utenlandske baser var forbudt i landet, Norge var ingen trussel mot noen.

Fra 2018 er forsvarets hensikt endret til ‘å sikre en troverdig avskrekking med basis i NATOs kollektive forsvar’.  I januar 2018 sa etterretningssjefen at den største trussel mot Norge er Nord-Atlanteren. Som om Norge ikke har grense til Russland, fienden som det sies? […]

Å delta i avskrekking med basis i NATOs kollektive forsvar i fred og krig betyr at hele Norge med land, havner og flyplasser inngår i fellesforsvaret.

Landets egnede stridsmidler må avgis til felleskommandoens bruk, det ligger i ordlyden. NATO-kommandoen kan ikke løse forsvarsoppdrag uten å disponere styrker fra medlemslandene. Når norske flyavdelinger, U-båter og fregatter er stridsklare må de til enhver tid stilles under NATOs kommando, i fred som i krig.

Norge som de andre NATO-land i Europa er redusert til styrkeprodusenter. Husk, Nord-Atlanteren er den største trussel! Det hadde NATO beordret den norske militære E-sjefen til å fortelle oss i Oslo Militære Samfunn i januar 2018.

Her ser vi sammenhengen med det svindyre kjøp av F-35: Norge skal krige for NATO, ikke for Norge.

En større utenlandsk militær virksomhet over hele landet må forventes. Amerikansk fly- og flåteaktivitet viser tegn til å øke i supermaktens pågående hybridkrig mot Russland og Kina.  Läs artikel

USAs marine skal gjennomføre en stor militærøvelse i Midtøsten sammen med Belgia, Frankrike og Japan. Marinefartøy og jagerfly fra de fire landene skal delta på øvelsen «The Group Arabian Sea Warfare Exercise» i Arabiahavet og Omanbukta, opplyser den amerikanske marinen søndag.

Øvelsen skjer mens forholdet mellom USA og Iran er spent. Iran sier landet ikke lenger overholder forpliktelsene i atomavtalen, som USAs tidligere president Donald Trump forlot i 2018. Trump innførte også sanksjoner mot Iran. Läs artikel

”Regeringsrepresentanter från USA vill gärna beskriva konkurrenterna som ondskefulla eller onda och sig själva som goda. Också i Sverige har många anammat det här svart-vita tänkande”. Lars Borghem svarar Lars Thulin som var kritisk till krönikan ”Om onda och goda i de pågående krigen”. […]

I min text länkade jag till en artikel av Nick Turse där han beskriver ryska och kinesiska aktiviteter i Afrika. Om USA har över 800 baser i över hundra länder och Ryssland och Kina nu börjar bygga sina första på kontinenten Afrika så är det klart att den amerikanska friheten begränsas och Kina och Ryssland upplevs som hot.

Det här är en geopolitisk kamp om territorier, makt och handel. Regeringsrepresentanter från USA vill gärna beskriva konkurrenterna som ondskefulla eller onda och sig själva som goda. Också i Sverige har många anammat det här svart-vita tänkandet och det gynnar inte Sveriges säkerhet. Alla länder som blir klientstater till någon av stormakterna kommer att få nya problem och ett liberalt och demokratiskt land som Sverige kommer att se ökade krav på slutenhet och hemlighetsmakeri ju närmare vi kryper USA och UK. […]

Lars Thulin skriver om maktbalansen i världen och att Kina har en smart och långsiktig plan att ta makten i världen. Han bör besinna sig något. I en färsk analys från det brittiska International Institute for Strategic Studies (IISS) publiceras aktuella försvarsutgifter i världen. USA:s försvarsutgifter är större än de femton närmaste länderna sammanlagt. Rysslands försvarsutgifter minskade förra året och Storbritanniens ökade och är nu större än Rysslands som har 70 gånger större yta. Läs artikel

Many Western analysts and international relations scholars take the intellectual and historical foundations of statecraft for granted. They invoke the “Thucydides trap” when pondering whether the world will be able to accommodate China’s rise and cite Machiavelli when thinking about Beijing’s practice of realpolitik. While these perspectives are important and useful, they tend to interpret the problem of Chinese global power in analytical terms derived only from the Western intellectual and historical experience. Chinese foreign policy thinkers know the Western canon, of course. But China has its own rich intellectual tradition that informs its statecraft just as deeply as the Western tradition informs that of North America and Europe.

The Chinese strategic canon contains sophisticated debates that cover most of the categories that comprise modern international relations. There are, for example, concepts analogous to Western ideas of both liberal internationalism and of realpolitik, or realism. But it is also important to understand at what points Western and Chinese concepts diverge. I argue that while Chinese and Western views are quite similar on the subject of realism, they differ on the subjects of international cooperation and the rules-based order. This mismatch is important because the strategic goal of the United States over the past three decades has been to somehow induce Beijing to abandon its own concept of a hierarchical international order and to submit to a rules-based and liberal one. A look into the Chinese strategic canon, specifically the story of “Zhu Zhiwu Persuades Qin,” shows why this goal is unattainable. Läs artikel

Denne uken lanserte statsminister Boris Johnson britenes mest radikale langtidsplan for sikkerhets- og forsvarspolitikk siden den kalde krigen.

Strategidokumentet «Global Britain in a Competitive Age» er tverrdepartementalt og inkluderer også utenriks- og utviklingspolitikk. Sikkerhet og forsvar er satsingsområder i den nye policyen og er ment å sikre grunnlaget for stabil global handel og økonomi.

For Norge er det av spesiell interesse hvordan Storbritannia vil bidra til fremtidig sikkerhet og forsvar i Nord-Europa generelt og Nord-Atlanteren spesielt. Også hvilke veivalg britene vil ta innen kampflyprogrammet er av betydning.[…]

I begynnelsen av neste uke vil regjeringen følge opp den nye politikken og globale strategien med en radikal plan for å modernisere forsvaret. Finansieringen tar utgangspunkt i en spesiell kombinasjon av en betydelig budsjettøkning og signifikante kutt i eksisterende forsvarsstruktur. Ifølge forhåndslekkasjer vil størrelsen på den britiske hæren bli redusert og eldre systemer i flyvåpenet skal fases ut. Samtidig vil britene etablere nye avdelinger som «National Cyber Force» og «Royal Air Force Space Command» for å håndtere tidsaktuelle utfordringer og nye oppgaver. […]

I motsetning til fjernere strøk er sikkerhetssituasjonen i Nord-Europa mer direkte knyttet til beskyttelse og forsvar av Storbritannia. For sikkerhet i nord har britene et helhetlig perspektiv og ser Nord-Atlanteren- og Østersjøen-regionene i sammenheng. Britene ønsker i økende grad å bruke «Joint Expeditionary Force» (JEF) – et partnerskap med Norge, Sverige, Finland, Danmark, Nederland og de tre baltiske landene – som verktøy for operasjoner. Läs artikel

Det finns i 1900-talets diplomatiska historia ett antal välkända dokument som haft stort inflytande på den politiska utvecklingen. Man kan tänka på Woodrow Wilsons 14 punkter från januari 1918 som angav den ideologiska basen för Versaillesfreden och Nationernas Förbund och på 1941 års Atlantdeklaration, signerad Franklin Roosevelt och Winston Churchill, som på ett liknande sätt utmålade fundamentet för en ny värld efter andra världskriget. […]

Det andra diplomatiska dokumentet, det s k långa telegrammet – texten omfattade 8000 ord, ca 30 A 4-sidor – avfattades således för i dagarna 75 år sedan. Det har ända sedan det avsändes blivit föremål för otaliga referenser i den omfattande litteraturen om det kalla kriget. Men det kan med tanke på dess faktiska betydelse vara skäl att erinra om innehållet och dess inverkan på den amerikanska efterkrigspolitiken. Detta bör man också göra med tanke på att relationerna mellan USA och Putins Ryssland efter Bidenadministrationens tillträde ånyo diskuteras. Både presidenten och den nye utrikesministern Anthony Blinken har signalerat en stramare linje mot Moskva än den Donald Trump följde.

Bakgrunden till det långa telegrammet var att ambassaden i Moskva fått en fråga från State Department om varför Sovjetunionen ställde sig avvisande till tanken på att ansluta till Världsbanken och Internationella Valutafonden (IMF). Kennan tyckte att det nu skulle bli ett bra tillfälle att redovisa en grundlig analys av sovjetisk utrikespolitik. Och eftersom han var ambassadens tillfällige chef bestämde han formen för hur man skulle svara på utrikesdepartementets fråga. Att han valde att skicka ett långt telegram snarare än en mera traditionell rapport hängde nog inte samman med att svaret brådskade. Kanske hoppades han att ett telegram, särskilt om det var uppseendeväckande långt, skulle läsas snabbare än en vanlig skrivelse. Läs artikel

”Det var hallelujastämning,” utbrast en lycklig utrikesminister Ann Linde till Sveriges Radio, ”han sa alla rätt saker!”

Hon hade just mött USA:s nye utrikesminister Anthony Blinken på ett EU-möte och uttryckte lättnaden i regeringen, ja i hela Sveriges politiska etablissemang över att ”USA är tillbaka.” Äntligen frihandelsvänner i Vita huset!  Fast så här lät det när Blinken beskrev USA:s nya handelspolitik hemma:

”Några av oss har tidigare försvarat frihandelsavtal för vi trodde att de flesta amerikaner skulle få del i ekonomiska vinster de gav. Vår ingång nu blir annorlunda. Vi kommer slåss för varje amerikanskt jobb och för amerikanska arbetares rättigheter, skydd och intressen.” För Joe Biden och hans handelschef Katherine Tai är det rättvis handel som gäller, inte frihandel.

Bland det första Biden gjorde som president var att skärpa lagen ”Buy American,” ett krav på myndigheter att gynna amerikanska företag. EU har däremot öppet hus för hela världen. Vad Biden INTE gjort ännu, är att lyfta strafftullarna på europeiskt stål och aluminium som Trump la på EU. Eller lyft Trumps krav på att EU ska köpa mer amerikansk soja, naturgas och hummer. Eller bojkottandet av nya domare i Världshandelsorganisationen. […]

Om EU får sitt vaccin eller ej, avgörs av Joe Bidens goda vilja. I EU diskuteras hur vi kan bli mer autonoma. Ta hem mer produktion till Europa? Bygga upp ny industri? Protektionism!, tycker Anna Hallberg: ”Vi ska inte skydda näringsliv som inte gjort sin hemläxa.”

Så hur bör EU då agera? För det är inte bara vaccinet. Det råder just nu en global brist på halvledare. Fabriker står still världen över på grund av det, Volvo, till exempel och snart Scania. Biden har satt ihop ett team och utövar påtryckningar på allierade länder för att få hem så mycket halvledare till USA som det bara går. Läs artikel

Joe Biden vill ut ur Afghanistan och lierar sig med Ryssland, Iran och Kina för att få resultat.
EU-länderna – som deltog i USAs krig och förlorade såväl soldater som pengar – är inte ens påtänkta som observatörer.

För några veckor sedan smälte européerna i värmen av Joe Bidens nye charmige utrikesminister Anthony Blinken när han fick delta på ett EU-möte.
“Ett halleluja-moment,” kallade svenska utrikesministern Ann Linde mötet.

Inte så mycket halleluja i franska media dock, där det konstateras i dagarna att Europa ställs helt åt sidan när USA försöker ta sig ur kriget i Afghanistan.
Redan Trump förhandlade (en rätt tveksam) fred med talibanerna. Nu gör president Biden ett försök att på starkare grund slippa ur ett 20 år långt kostsamt krig.

När George Bush startade kriget 2001 var det sida vid sida med en lång rad europeiska länder under Natoflagg.
18 av EUs 27 medlemmar plus Storbritannien har sänt trupper.
Nästan en tredjedel av dödsoffren sedan 2001 från denna militärallians är européer. Läs artikel

Förolämpningarna haglar nu tätt mellan USA och Ryssland. Tidigare i veckan sa USA:s president Joe Biden att hans ryska kollega Vladimir Putin är en själlös mördare. I dag svarade Putin i en televiserad videokonferens.

Putin framförde en rad anklagaelser mot Biden, men tillade senare att han är öppen för samtal, redan i morgon eller på måndag. Putin sa att han är villig att diskutera bilaterala frågor och andra frågor, som till exempel regionala konflikter.

Samtidigt föreslog Putin att samtalen kunde vara offentliga. Hur allvarligt menat förslaget är och hur det skulle arrangeras är oklart. Läs artikel

At least 33 Malian soldiers have been killed and 14 wounded in an attack on a military post in the country’s violence-hit northeastern region of Gao, according to the army.

Some 100 assailants on pick-up trucks and motorbikes launched the attack on Monday at about 13:00 GMT in the town of Tessit, located 60km (37 miles) southeast of Ansongo, near Mali’s border with Burkina Faso and Niger. […]

Mali has been plagued by a brutal conflict that began as a separatist movement in the north but devolved into a multitude of armed groups jockeying for control in the country’s central and northern regions. The violence has spread into Burkina Faso and Niger, with fighters linked to ISIL (ISIS) and al-Qaeda exploiting the poverty of marginalised communities and inflaming tensions between ethnic groups. […]

Attacks grew fivefold between 2016 and 2020, with 4,000 people killed in the three countries last year, up from about 770 in 2016, according to the United Nations.

Last month, French President Emmanuel Macron ruled out an immediate drawdown in France’s 5,100-strong Barkhane forces battling armed groups in the Sahel, describing a rushed exit as a mistake. Läs artikel

[…] Vintersol är en tillämpad övning. Det innebär att övningens exakta händelseförlopp inte är känt på förhand. Hur och när exempelvis en strid uppstår, beror till stor del på hur de övade deltagarna agerar. Brigadstaben har gett en övergripande order om fördröjningsstrid till bataljonerna. När ordern delges längre ned i organisationen finns handlingsfrihet i detaljerna. Men staben kommer att göra chefsbesök, då de besöker övningsområdet för att kontrollera hur ordern har tolkats
– Vi kontrollerar då att förbanden förstått ordern och att de löser de uppgifter de har fått, säger Tobias Lindblom.

Även om brigadstaben inte övas under Vintersol är det en lärorik övning för dem.
– Huvudsyftet är att utbilda våra direkt underställda chefer i brigaden. Men det är en nyttig övning även för oss då vi har några nya officerare, och vi tar tillfället i akt att öva i våra befattningar med våra ledningssystem, säger Tobias Lindblom.

För de värnpliktiga utgör övningen ett slags slutprov. Nu sätts allt de har fått lära sig under grundutbildningen på prov. Att öva i vintermiljö prövar den enskilda soldatens färdigheter, men det ger framförallt de värnpliktiga en djupare förståelse för hur deras befattningar passar in i helheten. Från soldatens roll i gruppen till bataljonens roll i brigaden.
– Värnplikten har varit lärorik. Man har fått lära sig att ta hand om både sig själv och sin utrustning och dessutom har man fått en massa nya kompisar. Nu känns det spännande att få se hur vi lyckas lösa alla uppgifter som vi lärt oss under grundutbildningen, säger Niclas Wolfenstein gör värnplikten som ledningsgruppchef på trosskompaniet vid pansarbataljonen på I 19. Läs pressmeddelande

Robotsystem 23 är ett luftvärn med medellång räckvidd som började utvecklas under 1990-talet och var klart i början av 2000-talet. Ett förband utbildades vid LV 6 i Halmstad, men det infördes aldrig i Försvarsmaktens dåvarande insatsorganisation och dess utrustning hamnade i materielreserven. Nu har det återaktiverats och ska placeras på Gotland.

Den del av systemet som avfyrar luftvärnsroboten är Eldenhet 23, en robotvagn som kan bogseras av valfritt dragfordon. Inne i vagnen finns plats för stridsledare och skytt, på vagnens tak finns en lavett med sex skjutklara robotar och en utfällbar åtta meter hög mast med eldledningsradar och ir-kamera. Eldenheten kan kopplas samman med centralspaningsradarn Underrättelseenhet 23, men den kan också operera oberoende av denna om så krävs. Läs pressmeddelande