How China sees the internationel order, warontherocks.com

David K. Schneider, former Foreign Service officer, is associate professor of Asian studies at University of Massachusetts

Many Western analysts and international relations scholars take the intellectual and historical foundations of statecraft for granted. They invoke the “Thucydides trap” when pondering whether the world will be able to accommodate China’s rise and cite Machiavelli when thinking about Beijing’s practice of realpolitik. While these perspectives are important and useful, they tend to interpret the problem of Chinese global power in analytical terms derived only from the Western intellectual and historical experience. Chinese foreign policy thinkers know the Western canon, of course. But China has its own rich intellectual tradition that informs its statecraft just as deeply as the Western tradition informs that of North America and Europe.

The Chinese strategic canon contains sophisticated debates that cover most of the categories that comprise modern international relations. There are, for example, concepts analogous to Western ideas of both liberal internationalism and of realpolitik, or realism. But it is also important to understand at what points Western and Chinese concepts diverge. I argue that while Chinese and Western views are quite similar on the subject of realism, they differ on the subjects of international cooperation and the rules-based order. This mismatch is important because the strategic goal of the United States over the past three decades has been to somehow induce Beijing to abandon its own concept of a hierarchical international order and to submit to a rules-based and liberal one. A look into the Chinese strategic canon, specifically the story of “Zhu Zhiwu Persuades Qin,” shows why this goal is unattainable. Läs artikel

Britene skal bli verdensledende militærmakt, dn.no

Per Erik Solli, seniorrådgiver/Nord universitet

Denne uken lanserte statsminister Boris Johnson britenes mest radikale langtidsplan for sikkerhets- og forsvarspolitikk siden den kalde krigen.

Strategidokumentet «Global Britain in a Competitive Age» er tverrdepartementalt og inkluderer også utenriks- og utviklingspolitikk. Sikkerhet og forsvar er satsingsområder i den nye policyen og er ment å sikre grunnlaget for stabil global handel og økonomi.

For Norge er det av spesiell interesse hvordan Storbritannia vil bidra til fremtidig sikkerhet og forsvar i Nord-Europa generelt og Nord-Atlanteren spesielt. Også hvilke veivalg britene vil ta innen kampflyprogrammet er av betydning.[…]

I begynnelsen av neste uke vil regjeringen følge opp den nye politikken og globale strategien med en radikal plan for å modernisere forsvaret. Finansieringen tar utgangspunkt i en spesiell kombinasjon av en betydelig budsjettøkning og signifikante kutt i eksisterende forsvarsstruktur. Ifølge forhåndslekkasjer vil størrelsen på den britiske hæren bli redusert og eldre systemer i flyvåpenet skal fases ut. Samtidig vil britene etablere nye avdelinger som «National Cyber Force» og «Royal Air Force Space Command» for å håndtere tidsaktuelle utfordringer og nye oppgaver. […]

I motsetning til fjernere strøk er sikkerhetssituasjonen i Nord-Europa mer direkte knyttet til beskyttelse og forsvar av Storbritannia. For sikkerhet i nord har britene et helhetlig perspektiv og ser Nord-Atlanteren- og Østersjøen-regionene i sammenheng. Britene ønsker i økende grad å bruke «Joint Expeditionary Force» (JEF) – et partnerskap med Norge, Sverige, Finland, Danmark, Nederland og de tre baltiske landene – som verktøy for operasjoner. Läs artikel

Det långa telegrammet 75 år, kkrva.se

Mats Bergquist, ambassadör, docent och ledamot av KKrVA.

Det finns i 1900-talets diplomatiska historia ett antal välkända dokument som haft stort inflytande på den politiska utvecklingen. Man kan tänka på Woodrow Wilsons 14 punkter från januari 1918 som angav den ideologiska basen för Versaillesfreden och Nationernas Förbund och på 1941 års Atlantdeklaration, signerad Franklin Roosevelt och Winston Churchill, som på ett liknande sätt utmålade fundamentet för en ny värld efter andra världskriget. […]

Det andra diplomatiska dokumentet, det s k långa telegrammet – texten omfattade 8000 ord, ca 30 A 4-sidor – avfattades således för i dagarna 75 år sedan. Det har ända sedan det avsändes blivit föremål för otaliga referenser i den omfattande litteraturen om det kalla kriget. Men det kan med tanke på dess faktiska betydelse vara skäl att erinra om innehållet och dess inverkan på den amerikanska efterkrigspolitiken. Detta bör man också göra med tanke på att relationerna mellan USA och Putins Ryssland efter Bidenadministrationens tillträde ånyo diskuteras. Både presidenten och den nye utrikesministern Anthony Blinken har signalerat en stramare linje mot Moskva än den Donald Trump följde.

Bakgrunden till det långa telegrammet var att ambassaden i Moskva fått en fråga från State Department om varför Sovjetunionen ställde sig avvisande till tanken på att ansluta till Världsbanken och Internationella Valutafonden (IMF). Kennan tyckte att det nu skulle bli ett bra tillfälle att redovisa en grundlig analys av sovjetisk utrikespolitik. Och eftersom han var ambassadens tillfällige chef bestämde han formen för hur man skulle svara på utrikesdepartementets fråga. Att han valde att skicka ett långt telegram snarare än en mera traditionell rapport hängde nog inte samman med att svaret brådskade. Kanske hoppades han att ett telegram, särskilt om det var uppseendeväckande långt, skulle läsas snabbare än en vanlig skrivelse. Läs artikel

Sverige måste sluta önskedrömma om Joe Biden, expressen.se

Ylva Nilsson, fristående kolumnist på Expressens ledarsida

”Det var hallelujastämning,” utbrast en lycklig utrikesminister Ann Linde till Sveriges Radio, ”han sa alla rätt saker!”

Hon hade just mött USA:s nye utrikesminister Anthony Blinken på ett EU-möte och uttryckte lättnaden i regeringen, ja i hela Sveriges politiska etablissemang över att ”USA är tillbaka.” Äntligen frihandelsvänner i Vita huset!  Fast så här lät det när Blinken beskrev USA:s nya handelspolitik hemma:

”Några av oss har tidigare försvarat frihandelsavtal för vi trodde att de flesta amerikaner skulle få del i ekonomiska vinster de gav. Vår ingång nu blir annorlunda. Vi kommer slåss för varje amerikanskt jobb och för amerikanska arbetares rättigheter, skydd och intressen.” För Joe Biden och hans handelschef Katherine Tai är det rättvis handel som gäller, inte frihandel.

Bland det första Biden gjorde som president var att skärpa lagen ”Buy American,” ett krav på myndigheter att gynna amerikanska företag. EU har däremot öppet hus för hela världen. Vad Biden INTE gjort ännu, är att lyfta strafftullarna på europeiskt stål och aluminium som Trump la på EU. Eller lyft Trumps krav på att EU ska köpa mer amerikansk soja, naturgas och hummer. Eller bojkottandet av nya domare i Världshandelsorganisationen. […]

Om EU får sitt vaccin eller ej, avgörs av Joe Bidens goda vilja. I EU diskuteras hur vi kan bli mer autonoma. Ta hem mer produktion till Europa? Bygga upp ny industri? Protektionism!, tycker Anna Hallberg: ”Vi ska inte skydda näringsliv som inte gjort sin hemläxa.”

Så hur bör EU då agera? För det är inte bara vaccinet. Det råder just nu en global brist på halvledare. Fabriker står still världen över på grund av det, Volvo, till exempel och snart Scania. Biden har satt ihop ett team och utövar påtryckningar på allierade länder för att få hem så mycket halvledare till USA som det bara går. Läs artikel

När USA söker allierade och Europa glöms bort, omeuropa.se

Ylva Elvis Nilsson

Joe Biden vill ut ur Afghanistan och lierar sig med Ryssland, Iran och Kina för att få resultat.
EU-länderna – som deltog i USAs krig och förlorade såväl soldater som pengar – är inte ens påtänkta som observatörer.

För några veckor sedan smälte européerna i värmen av Joe Bidens nye charmige utrikesminister Anthony Blinken när han fick delta på ett EU-möte.
“Ett halleluja-moment,” kallade svenska utrikesministern Ann Linde mötet.

Inte så mycket halleluja i franska media dock, där det konstateras i dagarna att Europa ställs helt åt sidan när USA försöker ta sig ur kriget i Afghanistan.
Redan Trump förhandlade (en rätt tveksam) fred med talibanerna. Nu gör president Biden ett försök att på starkare grund slippa ur ett 20 år långt kostsamt krig.

När George Bush startade kriget 2001 var det sida vid sida med en lång rad europeiska länder under Natoflagg.
18 av EUs 27 medlemmar plus Storbritannien har sänt trupper.
Nästan en tredjedel av dödsoffren sedan 2001 från denna militärallians är européer. Läs artikel

Putin till motattack mot Biden – men öppnade samtidigt för ny dialog, svenska.yle.fi

Förolämpningarna haglar nu tätt mellan USA och Ryssland. Tidigare i veckan sa USA:s president Joe Biden att hans ryska kollega Vladimir Putin är en själlös mördare. I dag svarade Putin i en televiserad videokonferens.

Putin framförde en rad anklagaelser mot Biden, men tillade senare att han är öppen för samtal, redan i morgon eller på måndag. Putin sa att han är villig att diskutera bilaterala frågor och andra frågor, som till exempel regionala konflikter.

Samtidigt föreslog Putin att samtalen kunde vara offentliga. Hur allvarligt menat förslaget är och hur det skulle arrangeras är oklart. Läs artikel

Attackers on trucks and motorbikes raid Mali base, kill 33 troops, aljazeera.com

At least 33 Malian soldiers have been killed and 14 wounded in an attack on a military post in the country’s violence-hit northeastern region of Gao, according to the army.

Some 100 assailants on pick-up trucks and motorbikes launched the attack on Monday at about 13:00 GMT in the town of Tessit, located 60km (37 miles) southeast of Ansongo, near Mali’s border with Burkina Faso and Niger. […]

Mali has been plagued by a brutal conflict that began as a separatist movement in the north but devolved into a multitude of armed groups jockeying for control in the country’s central and northern regions. The violence has spread into Burkina Faso and Niger, with fighters linked to ISIL (ISIS) and al-Qaeda exploiting the poverty of marginalised communities and inflaming tensions between ethnic groups. […]

Attacks grew fivefold between 2016 and 2020, with 4,000 people killed in the three countries last year, up from about 770 in 2016, according to the United Nations.

Last month, French President Emmanuel Macron ruled out an immediate drawdown in France’s 5,100-strong Barkhane forces battling armed groups in the Sahel, describing a rushed exit as a mistake. Läs artikel

Laddat för vinterstrid, forsvarsmakten.se

[…] Vintersol är en tillämpad övning. Det innebär att övningens exakta händelseförlopp inte är känt på förhand. Hur och när exempelvis en strid uppstår, beror till stor del på hur de övade deltagarna agerar. Brigadstaben har gett en övergripande order om fördröjningsstrid till bataljonerna. När ordern delges längre ned i organisationen finns handlingsfrihet i detaljerna. Men staben kommer att göra chefsbesök, då de besöker övningsområdet för att kontrollera hur ordern har tolkats
– Vi kontrollerar då att förbanden förstått ordern och att de löser de uppgifter de har fått, säger Tobias Lindblom.

Även om brigadstaben inte övas under Vintersol är det en lärorik övning för dem.
– Huvudsyftet är att utbilda våra direkt underställda chefer i brigaden. Men det är en nyttig övning även för oss då vi har några nya officerare, och vi tar tillfället i akt att öva i våra befattningar med våra ledningssystem, säger Tobias Lindblom.

För de värnpliktiga utgör övningen ett slags slutprov. Nu sätts allt de har fått lära sig under grundutbildningen på prov. Att öva i vintermiljö prövar den enskilda soldatens färdigheter, men det ger framförallt de värnpliktiga en djupare förståelse för hur deras befattningar passar in i helheten. Från soldatens roll i gruppen till bataljonens roll i brigaden.
– Värnplikten har varit lärorik. Man har fått lära sig att ta hand om både sig själv och sin utrustning och dessutom har man fått en massa nya kompisar. Nu känns det spännande att få se hur vi lyckas lösa alla uppgifter som vi lärt oss under grundutbildningen, säger Niclas Wolfenstein gör värnplikten som ledningsgruppchef på trosskompaniet vid pansarbataljonen på I 19. Läs pressmeddelande

Luftvärnet på Gotland blir starkare, forsvarsmakten.se

Robotsystem 23 är ett luftvärn med medellång räckvidd som började utvecklas under 1990-talet och var klart i början av 2000-talet. Ett förband utbildades vid LV 6 i Halmstad, men det infördes aldrig i Försvarsmaktens dåvarande insatsorganisation och dess utrustning hamnade i materielreserven. Nu har det återaktiverats och ska placeras på Gotland.

Den del av systemet som avfyrar luftvärnsroboten är Eldenhet 23, en robotvagn som kan bogseras av valfritt dragfordon. Inne i vagnen finns plats för stridsledare och skytt, på vagnens tak finns en lavett med sex skjutklara robotar och en utfällbar åtta meter hög mast med eldledningsradar och ir-kamera. Eldenheten kan kopplas samman med centralspaningsradarn Underrättelseenhet 23, men den kan också operera oberoende av denna om så krävs. Läs pressmeddelande

2021 UK Integrated Review of Security, Defence, Development and Foreign Policy, europeanleadershipnetwork.org/

A major question is whether Global Britain is going to have merely a defensive, reactive posture to a worsening international context or whether it is going to work to change that context.  Simply reacting to great power competition has a way of reinforcing it. […]

The section of the Report on Nuclear Weapons is important.  The Government states that our nuclear weapon stockpile will be increased from not more than 225 to not more than 260 warheads. The only explanation given is “the evolving security environment including the developing range of technological and doctrinal threats”.

While this is non-specific, it is likely that it refers both to recent Russian rhetoric that implies that nuclear weapons could be available for warfighting not just as a deterrent; and the signs that China is making significant increases to its nuclear arsenal.

Increasing the number of warheads without increasing the number of delivery vehicles is unlikely to make a significant difference to the UK’s nuclear weapons capability. It may be that the UK may be considering changing its targeting planning and policy now that there is a potential nuclear weapons threat not just from Russia alone. Läs artikel

Strategi för den arktiska regionen, riksdagen.se

Onsdag den 3 mars

Utrikesminister Ann Line:

[…]  Sveriges tvåstatspolitik avseende Ryssland täcker Arktis. I juni tar Ryssland över som ordförande för Arktiska rådet. Vi kommer att fortsätta samarbeta med Ryssland inom den ramen. Det gynnar utvecklingen i Arktis liksom vår säkerhet och stabilitet i grannskapet. Vi kommer att fortsätta ha en tydlig principiell inställning till Rysslands överträdelser av internationell rätt, något som regeringen återkommande kritiserat. Vid mitt möte med Rysslands utrikesminister Lavrov för några veckor sedan talade vi ingående om Arktiska rådet. Ett utökat samarbete med aktörer utanför Arktis blir allt viktigare för att hantera gränsöverskridande utmaningar i regionen. De åtta arktiska ländernas särskilda roll bör bevaras, men regeringen välkomnar och uppmuntrar positivt engagemang från alla intresserade aktörer. Vi understryker samtidigt behovet av att alla respekterar internationell rätt och de etablerade forumen för samarbete .[…]

När det gäller Svalbard gör regeringen ingen annan bedömning än Försvarsberedningen. Svalbard är norskt territorium under de villkor som Svalbardstraktatet föreskriver. Regeringen stöder Norge politisk i förhållande till det ryska ifrågasättandet av status quo kring den folkrättsliga regleringen av Svalbard. Det svenska stödet innebär dock inte nödvändigtvis att Sverige delar de norska havsrättsliga tolkningarna avseende de omkringliggande havsområdena som inte explicit täcks av Svalbardstraktatet. Läs riksdagsprotokollet, §21

Geopolitik hotar standardiseringen av 5g, di.se

Henrik Glimstedt, professor vid Handelshögskolan i Stockholm

Utfrysningen av Huawei riskerar att leda till en att teknologin fragmenteras i tre olika standarder för olika marknadsområden, vilket både hotar ny teknikutveckling och global cybersäkerhet. [….]

I dag ser vi tecken på att Kina – oberoende av Huaweis strategier – utvecklar en rad nya standarder som substitut, till exempel ARM-standarden som ligger till grund för 5g-telefonernas hårdvara. Samtidigt finns alltså en amerikansk strategi för att etablera en alternativ 5g-standard. Light Reading, ett av de välunderrättade branschorganen, rapporterade redan 2020 att Sprint, AT&T and FirstNet har börjat bojkotta 3GPPs möten.

När geopolitiken nu gör sig gällande i standardiseringsprocessen står helt enkelt mycket på spel. 5g- och 6g-teknologier riskerar att fragmenteras i tre olika standarder för olika marknadsområden, vilket skulle underminera den globalt integrerade marknaden.

Eftersom det är denna marknad som i sin tur gör global 5g-/6g-kommunikation möjlig, hotas alltså även denna teknikutveckling. Dessutom hotas också förutsättningarna för att skapa global cybersäkerhet, alltså  det som är syftet med många av de myndighetsåtgärder som nu har införts. Läs artikel