Länkar

It is fifty years since the start of Willy Brandt’s Ostpolitik. Brandt was a peculiar figure in contemporary history. Brandt’s dropping to his knees in front of the Warsaw Ghetto Memorial in 1970 is one of the most iconic gestures of modern European history. In 1971, he was awarded the Nobel Peace Prize for his contributions to peace and security. His statecraft created a new quality of international relations. His Ostpolitik was aimed at the emergence of a united Germany and a Europe whole and free. His objective was to “reunite what belongs together” as he famously said when the Berlin Wall came down on November 9, 1989. Ostpolitik helped to lay the seeds of democracy in the Warsaw Pact countries.

Brandt’s aim was to encourage the slow and difficult process of Eastern Europe’s reassociation with the rest of the world. Ostpolitik and the Helsinki Final Act of 1975 turned freedom and openness into the pivotal principles of Europe’s security. The Final Act’s provisions on human rights and the freer movement of people, information, and ideas turned into the ferment for a transnational network of dissidents, human rights activists, and peace movements that challenged Communism in Eastern Europe and the Soviet Union until its demise. Willy Brandt had envisioned this dynamic Helsinki effect: He believed in soft power and in the ability to facilitate liberalizing changes in the societies of Eastern Europe. Läs artikel

Before you being to read this story, you may wish to look up the Russian naval base at Gadzhiyevo in Russia’s Arctic northwest on Google Earth.

This will help to illustrate why Norway is particularly worried about the current standoff with Russia over Ukraine and the prospect of a possible armed conflict there.

At Gadzhiyevo, and at the main naval base of Severomorsk — which are both very close to Norway — one can zoom in directly on the nuclear submarines and naval vessels of Russia’s Northern Fleet. They are blurry but visible like steely eels to anyone with a laptop. […]

To understand the underlying currents, I called Tormod Heier, a lieutenant colonel who serves as a professor at the Norwegian Defense Command and Staff College and knows intimately the depth of Norway’s worries:

“Luckily, we are not at that point yet, but the Norwegian authorities fear that in the event of a war in Europe that involves a NATO country, Russia will move troops into northern Norway and onto (the Norwegian islands of) Svalbard, Bear Island and Jan Mayen because Russia will need greater strategic depth and room to shoot down U.S. missiles before they hit the base complexes on the Kola Peninsula or the government structures in Moscow,” Heier explains. Läs artikel

Byretten i København skal i dag ta stilling til om varetektsfengslingen av sjefen for det danske forsvarets etterretningstjeneste, Lars Findsen, skal forlenges.

Findsen ble pågrepet 8. desember, siktet for å ha lekket statshemmeligheter. Han har sittet i varetekt siden. Fredag utløper varetekten, og retten må derfor ta stilling til om han skal løslates, eller om det da er fare for bevisforspillelse.

Fredagens rettsmøte finner sted bak såkalt dobbeltlukkede dører, noe også det forrige rettsmøtet gjorde. Det er derfor ikke kjent hvilke opplysninger Findsen er siktet for å ha lekket, eller til hvem.

Etter rettsmøtet 10. januar sa Findsen til journalister at han nekter straffskyld og omtalte siktelsen som «vanvittig»

Siktelsen mot ham faller inn under den svært alvorlige bestemmelsen om «landsforræderi» i den danske straffeloven, som kan straffes med opptil tolv års fengsel. Paragrafen har ikke vært i bruk på 40 år i Danmark. Läs artikel

– Norge fungerer som et hangarskip for USA. Styrker det vår sikkerhet at vi blir en plattform for militær kampkraft mot Russland?

Det spurte Rødt-politiker Bjørnar Moxnes i forbindelse med at sentrale norske forsvarspolitikere møttes torsdag ettermiddag for å diskutere problemstillinger rundt utviklingen av Forsvaret.

Debatten ble innledet av lederen av den nye forsvarskommisjonen, Knut Storberget. Han startet med å gå gjennom de viktigste utviklingstrendene i sikkerhetspolitikken de siste tiårene. Deretter satte han fokuset mot de sikkerhetspolitiske veivalgene Norge må ta videre. […]

Hun (Ingrid Fiskaa SV, vår anm.),   peker blant annet på forslaget det hun betegner som «baseavtalen med USA», som blant annet medfører at amerikanerne får økt tilstedeværelse i Norge. Avtalen skal behandles i Stortinget til våren.

– Vi kan ta en større del av oppgavene selv, så vi ikke slipper USA stadig nærmere grensen til Russland, og dermed bidrar til å fyre opp under stormaktsrivaliseringen, mener hun. Läs artikel

[…] Det är bland annat i Rena, knappt två timmar i bil norr om Oslo, som den stora norskledda försvarsövningen Cold Response kommer att gå av stapeln i början av mars.

Finland och Sverige deltar som enda icke-Natomedlemmar i den utpräglade försvarsövningen. Natoländerna övar utgående från artikel 5 i Natofördraget som i korthet går ut på att ett angrepp på en Natomedlem innebär ett angrepp på hela alliansen.

– Finland utövar som icke-medlem i försvarspakten inte verksamhet i enlighet med artikel 5. Vi deltar alltid i internationella övningar från våra egna utgångspunkter, skriver den finländska huvudstabens informatör Jere Paldanius i ett mejl.

Finlands utgångspunkt kommer att vara att utveckla den egna försvarskapaciteten. Dessutom hoppas man att övningen kommer att förbättra samarbetet mellan Finland, Sverige och Norge i Arktis.

– Medan Norge och andra Natoländer ägnar sig åt försvar i norra Europa är Finlands och Sveriges deltagande naturligt som utvecklade Nato-partnerländer. Det är viktigt för Finland att förstå hur Norge och andra Natoländer agerar i en krissituation, skriver Paldanius.

Finland kommer under Cold Response-övningen tillsammans med svenska trupper att delta i den norska arméns försvar av Norge mot utländska styrkor. De utländska styrkorna består bland annat av amerikanska och brittiska soldater. Läs artikel

Ryssland är i färd med att bygga upp sin största militära närvaro i Belarus sedan kalla kriget, säger Natochefen Jens Stoltenberg. Samtidigt fortsätter samtalen på toppnivå för att lugna situationen omkring Ukraina. […]

Enligt Stoltenberg finns det nu 30 000 ryska soldater i Belarus. Det rör sig om specialförbandet Spetsnaz, stridsflygplan av modellen SU-35, Iskander-robotar och luftvärnsrobotsystem. Läs artikel

[…] USA og Norge har inngått en tilleggsavtale som ivaretar norsk suverenitet, Norges folkerettslige forpliktelser samt den norske base- og atompolitikken. Det er misvisende å kalle tilleggsavtalen for en baseavtale, slik enkelte kritiske røster gjør. Samarbeid med nære allierte er en av de tre hovedlinjene i det norske forsvarskonseptet: Den nasjonale forsvarsevnen, det kollektive forsvaret i Nato og bilateral støtte og forsterkninger fra nære allierte. Dette konseptet har Stortinget sluttet seg til, og det er i tråd med de lange linjer i norsk sikkerhetspolitikk.

Tilleggsavtalen med USA legger nettopp til rette for å kunne motta allierte forsterkninger enda raskere og samtidig ivareta hensynet til basepolitikken om ikke å ha permanent stasjonering av utenlandske militære styrker i Norge i fredstid. Läs artikel

Läs också kommentar till avtalet från överstelöjtnant Tormod  Heier.

The new threat of war over Ukraine resulting from the Russian demands of December 2021 should focus the minds of U.S. and European policymakers on the unsolved dispute that is responsible for much of the tension between Russia and Ukraine, and that provides the most likely flashpoint for war. The Donbas conflict, which has cost more than 14,000 lives since 2015, is at permanent risk of breaking out again with disastrous results. By the same token, a solution to the conflict would contribute greatly to an improvement in wider relations between the West and Russia.

A solution to the conflict is at hand, in the form of the Minsk II agreement of 2015 calling for autonomy for a demilitarized Donbas within Ukraine, under international guarantees. Läs artikel

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto (De Gröna) och försvarsminister Antti Kaikkonen (C) besökte under onsdagen Sverige för att diskutera det försämrade säkerhetsläget i Europa. Haavisto och Kaikkonen har under sitt besök Sverige träffat landets utrikesminister Ann Linde (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Ryssland skickade under tisdagen ut ett brev till flera medlemsländer i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) där man från ryskt håll tar initiativ till en diskussion om säkerhetsläget i Europa. Både Finland och Sverige har bekräftat att länderna fått brevet. I brevet ber Ryssland om åsikter kring principen om att inget land borde få utöka sin egen säkerhet på andra länders bekostnad.

Sveriges utrikesminister Ann Linde upprepade det Pekka Haavisto redan sade igår om att flera länder kommer att koordinera ett svar på brevet.

– Det är inget man svarar på inom fem minuter. Det analyseras just nu och tillsammans kommer vi att återkomma med ett svar, säger Linde och fortsätter:

– Vår grundsyn är klar, alla stater har rätt att välja sin egen väg.

Linde tillägger också att de ryska säkerhetspolitiska kraven är omöjliga att godkänna. Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist var också tydlig med att påpeka att den europeiska säkerhetsordningen inte ska rubbas.

– Vi kommer inte tolerera att Ryssland på något sätt bryter upp den europeiska säkerhetsordningen, säger Hultqvist.

Pekka Haavisto sade att Finland och Sverige har ett väldigt likadant synsätt på det ryska brevet och han upprepade att det är viktigt att EU-länderna koordinerar ett svar.

– Vi kommer att arbeta på det och se i vilket format vi kommer svara, säger Haavisto. Läs artikel

The United States and NATO rebuffed some of Russia’s core demands for security guarantees in their written replies to the Kremlin, accusing Moscow of “provocative activities” including troop and missile deployments, as well as repeated incursions into allied airspace, according to documents obtained by El Pais.

In their respective written replies, which were delivered to the Russian government last week, the Biden administration and NATO proposed an extensive diplomatic dialogue, including a series of “thematic meetings” within the NATO-Russia Council. But the Western powers also demanded that Russia withdraw the military forces and weaponry stoking fears of an imminent attack on the Ukrainian borders with Russia and Belarus.

The two documents accuse Russia of a long pattern of aggressive activity that has undermined the security architecture in Europe — essentially blaming Russian President Vladimir Putin for causing the very destabilization and uncertainty that he has tried to blame on the West. Läs artikel och dokumenten

There is a need for a well-coordinated policy towards the European Union and NATO, Olaf Scholz pointed out.

German Chancellor Olaf Scholz plans to hold a meeting with Russian President Vladimir Putin in Moscow in the near future, as he himself said in an interview with the ZDF TV channel on Wednesday.

”I will soon talk [with Putin] in Moscow, discussing the necessary issues. There is a need for a well-coordinated policy towards the European Union and NATO,” Scholz pointed out. ”It [the meeting] is scheduled to take place in the near future,” he added without specifying the date of his visit to Moscow. Läs artikel