Länkar

Riksdagen röstade på onsdagen ja till den kritiserade grundlagsändringen om utlandsspioneri.
– Det är väldigt olyckligt och ett stort ingrepp i tryck- och yttrandefriheten, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.

Förändringarna i lagen innebär att brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete införs i brottsbalken och i tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen.

– Det är väldigt olyckligt att riksdagen röstar igenom det här förslaget som innebär ett så stort ingrepp i tryck- och yttrandefriheten. Det är beklagligt att politikerna inte kunnat försvara och motivera varför förändringen behövs. Särskilt när det gäller förändringar i grundlag är det viktigt att medborgare får information om vad som förändras och varför. Det här är ett stort underbetyg till våra folkvalda.

Journalistförbundet har de senaste åren vid flera tillfällen lyft kritik mot förslaget om en grundlagsändring om utlandsspioneri. Ett arbete som under den senaste tiden intensifieras tillsammans med andra organisationer och företrädare i mediebranschen.

Ulrika Hyllert hoppas nu på en utredning för att lagen ändras.

– Även om det är för sent att ändra något under den här mandatperioden vore det klädsamt om politikerna tog till sig av den massiva kritik som kommit fram på sista tiden och utreder om lagen kan ändras så att den bättre skyddar både källor och journalister. Vi kommer att följa utvecklingen för att i den mån det går få inblick i hur lagen påverkar möjligheten att rapportera om Sveriges samarbeten med andra stater och motsvarande. Läs artikel

Tidligere har det stått på deres nettsider, under temaet «verneplikt»:

«Borgere i et liberalt demokrati skal ikke sendes til en krig de ikke vil kjempe. Unge Venstre vil derfor fjerne verneplikten.»

Lederen i ungdomspartiet Ane Breivik forklarer at partiet nå snur på grunn av nye betraktninger som har blitt tvunget fram i krigen i Ukraina.

– Jeg mener fortsatt at det er illiberalt med en verneplikt, skriver hun i en e-post til Forsvarets forum.

– Men realiteten er at verneplikten er helt avgjørende for at Norge skal ha et fungerende forsvar, skriver hun videre.

Breivik mener at dersom prinsippene ikke tåler møtet med virkeligheten, er det politikken som må endres. Lederen skriver også i e-posten til Forsvarets forum at det er flere som bør gå i seg selv i forbindelse med den russiske invasjonen av Ukraina. Breivik skriver: «Både SV og Rødt holder fortsatt fast ved å melde Norge ut av Nato og EØS, men erkjenner at det er urealistisk i dagens situasjon.» Läs artikel

I helgen såg jag, i sällskap med en yngre anförvant, utställningen ”News flash – ett sekel av nyheter” på Fotografiska i Stockholm. 300 bilder av allt från världskrig, förödande naturkatastrofer och dramatiska samhällsreformer till de små, gripande vardagsögonblicken – som nuvarande DN-fotografen Roger Turessons hjärtevärmande bildserie av 83-åriga Vilhelmina Eriksson som inväntar kungens eriksgata i Dalarna 1983.

Utställningen var så välbesökt att man stundtals likt en durkdriven pressfotograf fick armbåga sig fram till själva bilderna – ett talande bevis på den goda journalistikens förmåga att beröra, engagera och upplysa. […]

Det handlar om den omdebatterade lagen om utlandsspioneri, som när den träder i kraft vid årsskiftet kommer att innebära en allvarlig inskränkning av mediernas möjligheter att granska och avslöja missförhållanden kopplade till Sveriges internationella samarbeten.

Förslaget har mött förkrossande kritik, inte minst från yttrandefrihetsexperter och publicister som menar att ändringen kan göra det svårare att upprätthålla meddelarfriheten och rapportera om missförhållanden. Enkelt uttryckt innebär ju lagändringen att Försvarsmakten och andra myndigheter får större makt att begränsa vad svenska ansvariga utgivare lagligen får publicera om förhållanden som rör vårt lands internationella samarbeten. Läs artikel

Imorgon, onsdag, klubbas lagförslaget om utlandsspioneri i riksdagen. Går det igenom innebär det bland annat ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. Förutom att det införs ett nytt brott, utlandsspioneri, i brottsbalken, skulle utlandsspioneri alltså även bli ett tryck- och yttrandefrihetsbrott. […]

Ingemar Folke, pensionerad advokat, har varit verksam i ärenden som rör tryckfrihet och yttrandefrihet. Han menar att förslaget, som det är utformat i dag, kan begränsa mediers möjlighet att avslöja missförhållanden.

– Kravet på hemlighet har tunnats ut på ett sätt som gör det svårt att förutse vad som verkligen är hemligt och som kan komma att motsvara den nya lagens rekvisit. Det är alltså inte fråga om att tillämpa svensk sekretesslagstiftning. Det kan till och med förhålla sig så, att en utländsk befälhavare bestämmer vad som ska anses hemligt, säger han. Läs artikel

[…] Det nya stödet till Ukrainaär det mest omfattande hittills och innehåller ett militärt paket till värde av drygt 3 miljarder kronor. Totalt har Sverige nu presenterat nio stödpaket till det östeuropeiska landet som har invaderats av Vladimir Putins Ryssland.

– Nu presenterar vi nästa och det i särklass största paketet hittills till Ukraina, säger Ulf Kristersson.

Det är inte frågan om det omtalade artillerisystemet Archer som Ukraina har efterfrågat, berättar försvarsminister Pål Jonson (M), men det handlar om andra vapen och utrustning som är anpassade efter vinterns minusgrader.

– Det militära paketet innehåller luftförsvarssystem och ammunition till ytterligare ett luftförsvarssystem, säger Pål Jonson som av säkerhetsskäl inte går inte på vilka modeller det rör sig om. Läs artikel

Läs kommentar tidigare om Sveriges självbestämmanderätt och vapenleveranser till Ukraina.

Marinen leder höstens huvudkrigsövning Freezing Winds 22, som arrangeras 22.11 – 2.12. I den internationella sjökrigsövningen deltar trupper från Försvarsmaktens alla försvarsgrenar samt många internationella partner.

I övningen deltar totalt 23 stridsfartyg, service- och stödfartyg samt transportbåtar samt kust- och markförband. Övningens totala styrka uppgår till ca 5000 personer.

Målsättningen med övningen, som genomförs på Finska viken och Skärgårdshavet, är att öva internationella, gemensamma operationer vid Finlands kust och på Östersjön under de krävande väderleksförhållanden som senhösten bjuder på samt att ge Marinen övning i att ge och ta emot internationellt bistånd. […]

Från Sverige deltar korvetterna HMS Härnösand och HMS Helsingborg av Visbly-klass och HMS Gävle av Göteborg-klass. Läs pressmeddelande

EU-ländernas utrikesministrar sjösatte på måndagen den nya träningsmissionen för ukrainska soldater kallad EUMAM. Under två års tid ska minst 15 000 ukrainare få utbildning och material i ett antal medlemsländer, bland annat Polen, Tyskland och Spanien.

– Vår topprioritet är att fortsätta stödja Ukraina, sade EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell efter mötet.

Sverige kommer enligt försvarsminister Pål Jonson (M) bidra med en eller två stabsofficerare till ledningsstrukturen. Regeringen ser även över möjligheterna att bidra med utbildare. Läs artikel

On the afternoon of 14 November local time, President Xi Jinping had a meeting with U.S. President Joe Biden in Bali, Indonesia.

President Xi pointed out that from the initial contact and the establishment of diplomatic relations to today, China and the United States have gone through 50-plus eventful years, with gains and losses as well as experience and lessons. History is the best textbook. We should take it as a mirror and let it guide the future. Currently, the state of China-U.S. relations is not in the fundamental interests of our two countries and peoples. It is not what the international community expects from us either. As leaders of two major countries, we need to play the leadership role, set the right course for the China-U.S. relationship and put it on an upward trajectory. A statesman should think about and know where to lead his country. He should also think about and know how to get along with other countries and the wider world. Läs artikel

Lost in the whirlwind of midterm election news last week was an announcement that not only will Washington send $400 million worth of additional weapons to Ukraine, but it is pushing forward with a new joint forces command, to be stationed in Germany, to “handle weapons shipments and personnel training.”

According to the Department of Defense, the new command, which was previously reported this summer, will be officially called the Security Assistance Group Ukraine, or SAGU, and will be based out of U.S. Army Europe and Africa headquarters in Wiesbaden, Germany. It will be a led by a 3-star general. Läs artikel

År 2018 hade det gått hundra år sedan inbördeskriget, vilket uppmärksammades runt om i Finland. Däremot har åren som följde efter inbördeskriget fått mindre uppmärksamhet, fastän inte de heller var konfliktfria.

Kampen om regeringsformen slutade först med en seger för rojalisterna, då riksdagen i oktober 1918 valde prins Friedrich Karl av Hessen till kung av Finland. Det tyska nederlaget under första världskriget och kejsarmaktens fall tillintetgjorde dock de planerna. I december meddelade Friedrich Karl att han avsäger sig kronan.

Efter många om och men röstade riksdagen i juni 1919 för en republikansk regeringsform för Finland. Majoriteten av representanterna för det rojalistiska samlingspartiet hade blivit övertalade att rösta för en republikansk regeringsform i utbyte mot att presidenten gavs omfattande maktbefogenheter. De var av uppfattningen att deras favorit, riksföreståndare C.G.E. Mannerheim, skulle bli president.

Så blev det inte: Riksdagen valde K.J. Ståhlberg (1865–1952) till president, med hjälp av Agrarförbundets, Framstegspartiets och socialdemokraternas röster. Ståhlberg var president för högsta förvaltningsdomstolen, framstegspartist och hade stort inflytande i republiken.

Maktkampen slutade inte här.

– Redan från början var republiken hotad, poängterarSeppo Hentilä, professor emeritus i politisk historia.

Hoten hängde samman med Finlands östpolitik. I Ståhlbergs utrikespolitiska program ingick att Finland inte skulle blanda sig i det ryska inbördeskriget.

– Mannerheims och högerns ståndpunkt var att vi skulle delta i kriget. Mannerheim förespråkade starkt en erövring av S:t Petersburg, även efter presidentvalet.

Högerkrafterna försökte vid flera tillfällen ge Mannerheim sådana maktbefogenheter att han skulle kunna etablera en privat armé av skyddskårister och ge sig ut på fälttåg österut, berättar Hentilä. En militärdiktatur var nära. Läs artikel

Nearly 50 nations co-sponsored the resolution on establishing an international mechanism for compensation for damage, loss and injury, as well as a register to document evidence and claims.

The General Assembly is the UN’s most representative body, comprising all 193 Member States.  Ninety-four countries voted in favour of the resolution, and 14 against, while 73 abstained.

The vote took place in the morning, and countries returned in the afternoon to explain their decisions.

In presenting the resolution, Ukrainian Ambassador Sergiy Kyslytsya used the biblical adage that “there is nothing new under the sun” as a motif throughout his remarks.  He insisted that Russia must be held accountable for its violations of international law.

“Seventy-seven years ago, the Soviet Union demanded and received reparations, calling it a moral right of a country that has suffered war and occupation,” he said.  […]

Speaking before the vote, Russian Ambassador Vasily Nebenzya characterized the draft resolution as “a classic example” of a narrow group of States acting not on the basis of international law, but rather trying to consecrate something that is illegal. He said countries backing the resolution were attempting to position the General Assembly as a judicial body, which it is not. Läs pressmeddelande

Indonesia’s president vowed Sunday not to let Southeast Asia become the front lines of a new Cold War amid increasing tensions between the United States and China, saying as his country took over the chairmanship of the influential Association of Southeast Asian Nations that it would not become “a proxy to any powers.”

Joko Widodo said the 10-nation bloc with a combined population of some 700 million people “must be a dignified region” and “uphold the values of humanity and democracy” — principles that have been challenged by last year’s military takeover in Myanmar and concerns about human rights in Cambodia.

“ASEAN must become a peaceful region and anchor for global stability, consistently uphold international law and not be a proxy to any powers,” he said. “ASEAN should not let the current geopolitical dynamic turn into a new Cold War in our region.” Läs artikel