Redaktionen

Utrikesminister Timo Soini (Sannf) säger i en intervju för Lännen Media att han stöder ett bilateralt militärt samarbete mellan Finland och USA.

Försvarsminister Jussi Niinistö höll ett festtal vid 25-årsjubileet för Soldatgossarnas Traditionsförbund i Lahtis den 19 augusti 2016. I sitt tal betonade Niinistö högaktningen för fosterlandet och försvarsviljan som värden som än i denna dag utgör grunden för Finlands försvar.

”Den allmänna värnplikten, som utgör grundstenen för vår försvarslösning, är en av de faktorer som upprätthåller försvarsviljan. Förutom att värnplikten i praktiken är det enda möjliga sättet att på ett kostnadseffektivt sätt ordna försvaret i ett glesbefolkat land av Finlands storlek garanterar den också att försvaret bevaras som en angelägenhet för hela folket”, konstaterade Niinistö i sitt tal. Läs artikel

…Niinistö tackades och kritiserades för att han reste till Moskva för att personligen diskutera Ukrainakrisen med Putin när krisen var som mest akut. Niinistö var EU:s aktivaste kontakt, självklart för att han ville vara det och för att vi har en tradition av att komma överens med ryssarna för att vi måste kunna göra det.

Att Putin bjuder in Östersjöstater för att diskutera ”Niinistös initiativ” kan igen kännas pinsamt, om man vill ta det så.
Situationen i Ukraina blir allt spändare igen och mycket tyder på att hösten och vintern kommer att bli orolig där.
Fortfarande sanktioneras Ryssland, vi har Syrienproblematiken och den ryska ekonomin som inte alls ser bra ut och dessutom någon form av kompisrelationen mellan Trump och Putin.
I ett läge där ingen i EU litar på Putinregimen verkar däremot Niinistö söka aktiv kontakt med Putin.Läs artikel

Försvarsministeriets kanslichef Jukka Juustis arbetsbesök i Moskva skjuts upp, som en följd av strulet kring Rysslands förhandlingsinviter om säkerheten i Östersjöområdet.

Enligt planerna skulle Juusti resa till Ryssland i slutet av augusti, men besöket förläggs nu till en senare tidpunkt.

Det var presidenten som tillsammans med regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska utskott fattade beslutet vid sitt senaste möte.

Som orsak anges ovilja att öka förvirringen kring de ryska förhandlingsinviterna om säkerhetsläget kring Östersjön. Läs artikel

Lördagen den 20 augusti väntas specialarrangemang i trafiken i Borgå centrum. 600 rekryter från Nylands brigad i Dragsvik ska nämligen svära sin faned eller avge sin krigsmannaförsäkran i Borgå.

Thorbjörn Sirén ska fungera som konferencier under edgången. Han säger att Borgåborna redan i arla morgonstund kommer att lägga märke till att det strömmar in bussar och stora mängder med militärfordon till stan.

Programmet börjar klockan 10.30 med kransnedläggning vid hjältegravarna uppe på Näsebacken.

Strax efter klockan 11 är det dags för den högtidliga försäkran på centralidrottsplan, och klockan 12 går den stora edgången av stapeln. Läs  artikel

Händelserna i Ukraina 2014 fick många tidigare Natomotståndare att tänka om. Ny Tid reder ut hur de olika partierna ser på försvarsalliansen i dag.Ett finländskt Natomedlemskap har diskuterats aktivt sedan Sovjetunionens fall i början av nittiotalet, men fick ny fyr i och med Rysslands annektering av Krim 2014. Finland anslöt sig 1992 till Euroatlantiska partnerskapsrådet som verkar under programmet Partnerskap för fred (PFF). Medlemmar i PFF är 28 Natoländer och 22 partnerskapsländer, och det är detta medlemskap som möjligggör att Finland till exempel deltar i Natoledda operationer som KFOR och ISAF. Läs artikel

Tord Andersson (TA) resonerar i sin ledare den 16 augusti kring möjliga hotbilder mot Sverige och väljer att luta sig mot de som hellre påvisar terroristhotet, som det mest allvarliga.

Av någon anledning anser han att det är bättre att tro på erfarna civila tjänstemän med politisk bakgrund än professionella militärer med intresse för militärhistoria, och att vi står inför ett allvarligt terroristhot utesluter tyvärr inte andra allvarliga hot…

Jag anser att det är fullständigt solklart att politiker och militärer under senaste delen av 90-talet och fram till omkring 2010 gjorde en alltför blåögd bedömning av det framtida säkerhetsläget i vårt närområde. Man gjorde precis samma misstag (fast större) som man gjorde under senare delen av 1920-talet, då stora delar av försvaret avvecklades. Ett misstag vi fick äta upp genom att göra stora avsteg från vår neutralitet. En politik som våra grannländer än i dag anklagar oss för.

Det allra största och förmodligen irreparabla misstaget var att avskaffa värnplikten. Vi fick ett mycket mindre försvar till mycket större kostnad. Läs artikel och svar från Tord Andersson

Det har nu blivit uppenbart att det saknas köpare till de av Norge avbeställda tjugofyra haubitsarna av modellen Archer. Regeringen tycks välja mellan att använda pjäserna som ett reservdelsmagasin eller att förbandssätta dem i två nya artilleribataljoner. Det senare skulle, bortsett från bataljonsartilleri, fördubbla arméstridskrafternas förmåga till indirekt eld. Samtidigt kräver detta alternativ ökningar av försvarsanslaget utöver vad som tilldelades i förra årets försvarsbeslut…

Att förvärva de norska pjäserna och lägga dem i malpåse, eller använda dem som reservdelar, framstår dock som ett kvalificerat slöseri med skattebetalarnas medel. Bättre då att organisera fler svenska artilleriförband. Pjäserna kan användas både som kustartilleri och/eller grupperas på strategiska platser, till exempel på Gotland för bekämpning av luftlandsättningar. Mot den bakgrunden vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist följande: Vilka åtgärder är försvarsministern och regeringen beredda att vidta för att stärka försvarets tillgång till långskjutande artilleri?  Läs skrivelsen

President Sauli Niinistö bestrider på sin webbplats Helsingin Sanomats påstående om att hans initiativ till att förbättra flygsäkerheten över Östersjön har skapat förvirring.

Niinistö föreslog på Gullranda i början av juli för Rysslands president Vladimir Putin att också militärflygplan bör använda transpondrar för att identifiera planen. Niinistö säger att han också tog upp frågan på Natos toppmöte en vecka efter mötet med Putin. Niinistö konstaterar att detta var en bekant fråga för statscheferna så ingen var förbryllad.Niinistö säger att initiativet inte har väckt förvåning i Finland. Han skriver att han diskuterade flygsäkerheten med ryssarna redan förra hösten, varefter regeringen informerades i december. Han tillägger att frågan också har diskuterats i andra sammanhang i flera år. Till exempel statsminister Juha Sipilä (C) tog upp transponderfrågan i riksdagen innan Niinistö och Putin träffades.

Ryssland presenterade senare i juli efter mötet mellan Niinistö och Putin två olika inbjudningar till möten för att förbättra flygsäkerheten. Först bjöd Ryssland Natoländerna samt Finland och Sverige till ett möte för att diskutera frågan. Den andra gällde bilaterala förhandlingar.

Niinistö konstaterar att Finland inte har fått någon inbjudan till bilaterala förhandlingar. (FNB) Läs artikel