Redaktionen

Tirsdag mødes forsvarsministrene fra Danmark og Sverige for at udvide samarbejdet om eksempelvis overvågning.

Det danske og det svenske forsvar udvider samarbejdet i lyset af det ændrede trusselsbillede i Østersø-regionen. Sverige er en stor militær magt, som ligger strategisk, men er ikke Nato-medlem og er derfor mere udsat end ellers. Det siger forsvarsminister Claus Hjort Frederiksen (V), som peger direkte på Ruslands adfærd som baggrunden.

– Vi fordyber samarbejdet, vi er startet med at købe fælles uniformer, lave fælles indkøb og på den måde skaffe billigere materiel. Vi laver aftaler om udveksling, siger han. Det indebærer, at Danmark og Norge fremover kan udveksle radarbilleder med Sverige, som ikke er medlem af Nato. Det er helt nyt i den sammenhæng. Läs artikel

I forbindelse med den svenske forsvarsministers besøg i København i dag, har Danmark og Sverige aftalt at arbejde endnu tættere sammen på en række forsvars- og sikkerhedspolitiske områder.

Det er blandt andet det ændrede trusselsbillede omkring Østersøen med et stadigt mere aggressivt og selvhævdende Rusland, der har givet anledning til at styrke samarbejdet mellem Danmark og Sverige yderligere.

Blandt andet vil danske F-16-kampfly fremover med kort varsel kunne få adgang til dele af luftrummet over det sydlige Sverige, når de skal på vingerne i afvisningsberedskabet for at håndhæve dansk suverænitet over for fx russiske fly. […]

På det maritime område vil Danmark og Sverige arbejde tættere sammen om blandt andet fælles søovervågning i forhold til anti-ubådskrigsførelse (ASW). Netop en styrkelse af kapaciteten til anti-ubådskrigsførelse er et væsentligt punkt i det danske forsvarsforlig, der blev indgået i januar. Läs pressmeddelande

Ska det bli ett evigt krig i Afghanistan? Jan Eklund läser en pessimistisk bok som ändå andas okuvlighet och liv.  Carstens Jensens och Anders Hammers klarsynta bok är mörk som satan. USA:s krig i Afghanistan låter sig bara beskrivas som ett svindyrt fiasko. […]

Jensen reste senast i landet 2016 och har samlat sina intryck i en bok skriven tillsammans med den norske journalisten Anders Hammer. ”Kriget som inte har något slut” är en pessimistisk slutpunkt, minst sagt, men det finns samtidigt en tyngd i närvaron som andas okuvlighet, ett paradoxalt liv i den öken av våld, korruption och mänsklig förnedring som drabbat Afghanistan. […]

Krig kan man alltid vinna, men varför saknas ständigt förmågan att säkra freden? Det är vår tids stora tragedi. Och ett starkt skäl att tills vidare säga nej till ett svenskt medlemskap i Nato.  Annars lär vi få böja nacke för Trumps generaler och tvingas ta ansvar också för det vettlösa och privatiserade kriget långt från våra egna gränser.Läs artikel

EU:s utrikeschef Federica varnade på måndagen att det inte finns något alternativ till kärnenergiavtalet (JCPOA).

– Minister Pompeos tal har inte visat hur avhoppet från JCPOA (Joint Comprehensive Plan of Action) gjort eller kommer att göra regionen säkrare från hotet om kärnvapenspridning eller hur det ger oss bättre möjligheter att påverka Irans agerande inom områden som ligger utanför JCPOA, heter det i ett uttalande från Mogherini.

Pompeo sade också att USA kommer att straffa de europeiska företag som fortsätter att ha affärer med Iran trots USA:s nya sanktioner. Det kan innebära att europeiska företag tvingas välja mellan affärer med Iran eller med USA. Tysklands näringsminister Peter Altmeier gav en intervju till Passauer Neue Presse igår där han sade att den tyska regeringen kommer att försöka hjälpa tyska företag som vill investera i Iran.

– Vi kommer att hjälpa där vi kan, men det finns inget sätt att helt kringgå konsekvenserna av det här ensidiga avhoppet (från kärnenergiavtalet med Iran), sade Altmeier. Läs artikel

Genom Europa rullar sedan i helgen stridsvagnar, pansartruppfordon och tung krigsmateriel när försvarsalliansen Nato drar i gång ett 30-tal övningar i framför allt Polen och Baltikum. Från USA kommer dessutom en hel pansarbrigad som förläggs till Polen.[…]

Det är en gigantisk rotation och en logistisk utmaning som bottnar i 1997 års samarbetsavtal med Ryssland, i vilket försvarsalliansen lovar att inte permanent stationera ut större stridande förband på den 1991 upplösta Warszawapaktens område.

När avtalet slöts och Nato-Rysslandsrådet inrättades var detta inte något större problem. Men sedan kriget i Ukraina och annektionen av Krim gör den försvarsalliansen Nato allt för att lugna oroliga medlemmar i öst – och varna Rysslands president Vladimir Putin – genom en förstärkt militär närvaro och manövrar som ska demonstrera alliansens beslutsamhet.

Några av de största övningarna hålls i år i Estland, Lettland, Litauen och Polen. Redan avslutad är SIIL 18 i Estland med över 10 000 soldater. Från och med juni och tre veckor framåt pågår USA-ledda Saber Strike med 18 000 soldater från 19 Natoländer. Samtidigt tränar 2 500 soldater i Lettland i övningen Summer Shield. Årets största Natomanöver är Trident Juncture i Norge och i Östersjön och Nordsjön med cirka 35 000 soldater, 70 fartyg och 130 flygplan i oktober. Det är en första i en serie storskaliga manövrar som under de kommande åren ska säkerställa att alliansens styrkor förmår samarbeta och är beredda att svara på hot var det än kommer ifrån. Läs artikel

Från och med i dag, måndag, och tio dagar framåt kan man se och höra Försvarsmaktens styrkor vid Nynäshamns kust. Försvaret genomför nu en stor marin övning till havs och i kustbandet från Norrtälje till Nynäshamn och vidare till Ölands södra udde.

Den tio dagar långa övningen går under namnet SWENEX-18 (Swedish Naval Exercise). 2 000 deltagare från marinen och flygvapnet deltar i övningen som engagerar alla svenska marina förband. Enligt Försvarsmakten är övningens fokus försvaret av det svenska territoriet. Den genomförs för att vidmakthålla och utveckla krigsförbandens förmåga till väpnad strid. Läs artikel

[…]Vid invigningsceremonin överlämnade hemvärnet P18:s gamla fana till det nya regementet.

Tämligen blygsamt i jämförelse med hur det var tidigare, men förstås bättre än inget. Nu kommer det åtminstone att finnas en ordentlig snubbeltråd på ön. Även om vi knappast skulle kunna stå emot ett storskaligt anfall så är den blotta militära närvaron i sig avskräckande. Den innebär att en fiende måste räkna med omgående stridskontakt, och redan där har konfliktnivån trappats upp på ett sätt som resten av Sverige inte skulle kunna ignorera. Ett demilitariserat Gotland skulle snabbt kunna ockuperas och därefter ställa regeringen inför ett fullbordat faktum.Läs ledaren

Regeringen gav våren 2017 MSB i uppdrag att öka privatpersoners kunskap om krisberedskap, höjd beredskap och ytterst krig. En del i den satsningen är broschyren Om krisen eller kriget kommer. Ladda ner broschyren Om krisen eller kriget kommer (pdf)  […]

Broschyren skickas ut till 4,8 miljoner hushåll i Sverige i samband med kampanjen Krisberedskapsveckan, den 28 maj – 3 juni. Syftet med informationen är att vi ska bli bättre förberedda på följderna som allvarliga olyckor, extremt väder, it-attacker eller militära konflikter ger.

Tyngdpunkten i innehållet ligger på hur människors kan förbereda sig för att kunna se till grundläggande behov när viktiga funktioner i samhället inte fungerar som vanligt. Läs pressmeddelande