”Fotbolls-VM – en vändpunkt för Ryssland?” svd.se

Karl-Erik Norrman, före detta ambassadör

Världens största evenemang är över för denna gång. VM-pokalen har återvänt till Paris. Många favoriter har fallit tungt och överraskningarna har varit många. Hundratusentals fans från hela världen har åkt hem. Ryssarna verkar lyckliga och städar upp efter ”den största utländska invasionen sedan andra världskriget”.[…]

Vi kan konstatera att Ryssland lyckades bra. Spelare, lagledare och journalister är nöjda och Fifa talar om det ”bästa VM genom tiderna”. Fotbollsfans beskriver lyriskt rysk vänlighet och gästfrihet, även om hotellpriserna var lite väl höga. Fotbollsfest på stadion, på gator, torg och näringsställen gav Ryssland många nya vänner. […]

Pågående sanktioner och bojkotter har belutats av EU. Men både Frankrike, Italien, Spanien, Finland eller Tyskland tycks tillämpa dem ”liberalare” än Sveriges regering. Folk på kontinenten frågar i stället förvånat och nyfiket: ”Varför denna russofobi i Sverige?” Ett bra svar på denna fråga är svårt att finna. Ty i Sveriges intresse ligger inte Natomedlemskap utan en dialog som bidrar till att Ryssland utvecklas i demokratisk riktning, med en välmående befolkning, som lever i harmoni inom sitt eget land och med Europa. Läs artikel

Donald Trump is right. Nato is a costly white elephant, theguardian.com

Simon Jenkins

[…] But the current tit-for-tat hostilities with Russia are playing with fire, and counterproductive. Europe’s land forces are so weak they would be wiped out by Russia in a matter of days. So is Europe really expecting Washington to order a nuclear barrage against Russian “grey area” incursions into the Baltics, let alone a conflict with Orbán’s Hungary or Erdoğan’s Turkey – both Nato members?

This is not realistic, any more than was American intervention during Russia’s incursion in Ukraine or Georgia. That is why Orbán and Erdoğan are wisely cosying up to Putin. Nato is adrift of realpolitik.

Trump is effectively telling Europe that its Nato is as outdated as the Congress of Vienna by the time of Bismarck. He is wrong to rabbit on about spending 2% or 4% of GDP on weapons. This helps no one but the defence industries – spending should meet plausible threat, not some vague budget target. But no more helpful is Europe’s belligerent posturing towards Moscow, such as Britain’s reaction to the mysterious Wiltshire poisonings. Entrenching Putin behind a siege economy is not a defence policy. Läs artikel

Utrikesminister Margot Wallström om toppmötet, svt.se

[…] För utrikesminister Margot Wallström är det snarare det som det talades mindre om som är det intressanta.

– Det är anmärkningsvärt att ingenting sades från amerikansk sida om den ryska annekteringen av Krim. Det är en fråga som påverkar hela säkerhetsordningen, säger Margot Wallström till SVT Nyheter.

I övrigt var Wallström restriktiv med att fälla hårda omdömen.

– Jag tror att vår grundinställning är att det alltid är bättre med dialog än att se ökande spänningar som är farliga. I det här mötet ser vi att det inte bjöds på många obehagliga överraskningar.

Utrikesministern lyfter att det är positivt att det talades om kärnvapennedrustning.

– Allt handlar om vad man gör av det. Hur omsätter man detta i praktisk handling och vad kommer vi att se framöver? Det är vad som räknas i slutändan. Läs artikel

”Samtalen en succé”, di.se

”Förhandlingarna kan kallas en succé. Det kalla kriget hör till historien och både Ryssland och USA möter idag helt andra utmaningar”, säger Vladimir Putin vid presskonferensen.

Donald Trump beskriver samtalet som ”produktivt”. […]

”Vi har sett konsekvenserna när diplomatin fallerar, men också fördelarna när den fungerar.” […] Enligt Vladimir Putin har de två pratat om Syrien, Israel, Nordkorea, arbete mot terrorism och andra frågor. (Citerat från Di.se 16 juli)

Presskonferensen kan ses på youtube.com. Spola fram till ca en timme och 10 min på presskonferensen för att se och höra uttalandena.

 

Vi behöver avspänning inte högspänning

Anders Björnsson

Under andra världskriget sade man i Helsingfors att Stockholm var Finlands näst viktigaste stad. Här hade den store statsmannen Juho Kusti Paasikivi varit finskt sändebud i slutet av trettiotalet, och när vinterkriget och sedan fortsättningskriget bröt ut sköttes de finska kontakterna till fiendemakten Sovjetunionen i vårt lands huvudstad med svenska diplomater och affärsmän som mellanhänder och den sovjetiska ambassadören Madame Kollontay som länk till Moskva.

Idag är det, på ett paradoxalt sätt, Finland som är mellanhanden, mellan Öst och Väst, mellan Amerikas Förenta Stater och Ryska Federationen. Och det går faktiskt att argumentera för att Helsingfors i den nuvarande världspolitiska situationen är Sveriges näst viktigaste stad – ja, viktigare än Washington, Bryssel eller Berlin. Republiken Finlands president Sauli Niinistö fortsätter sina företrädares politik gentemot stormaktsintressena. Han vill förstärkt dialog; han vill bevarad suveränitet.

Läs mer

Ett brobyggarmöte, skd.se

Lars J Eriksson

Det är ingenslump att presidenterna Donald Trump och Vladimir Putin möts i Helsingfors. Finland är historiskt en brobyggare mellan väst och öst. Dessutom har man i president Sauli Niinistö en statschef som varit mycket tydlig om att vilja driva på för tina upp de senaste årens frostiga förbindelser.

I början av 2000-talet fanns det goda förhoppningar om avspända relationer mellan öst och väst. Men dessa förhoppningar krossades när den dåvarande presidenten George W Bush omgiven av krigshökar som vice presidenten Dick Cheny och försvarsministern Donald Rumsfeld lanserade planerna på ett amerikanskt missilförsvar längs den ryska gränsen. Det officiella motivet – att skydda Europa mot Iran – var ett svepskäl, den verkliga innebörden var att snabbt kunna slå ut det ryska försvaret vid en konflikt. […]

Under den amerikanska presidentvalrörelsen var Donald Trump tydlig med att han ville bryta med den förda politiken och förbättra relationerna. Men hittills under hans presidenttid har utvecklingen snarast gått åt motsatt håll bland annat efter beskyllningarna om rysk inblandning i den amerikanska valrörelsen.
Förhoppningsvis kan mötet i Helsingfors bli inledningen på en ny period av avspänning. Läs ledaren

 

USA straffar europeiska företag som handlar med Iran, dn.se

Den 8 maj hoppade Donald Trump av JCPOA, avtalet mellan Iran och ett antal stormakter som går ut på att sanktionerna mot landet hävs i utbyte mot att omvärlden övervakar det iranska kärnenergiprogrammet.

Den 4 juni skickade utrikes- och finansministrarna i Storbritannien, Tyskland och Frankrike ett brev till Trumpadministrationen med en vädjan om att europeiska företag skulle kunna fortsätta att handla med Iran utan att behöva drabbas av amerikanska sekundärsanktioner, det vill säga att riskera att utestängas från USA-marknaden eller förvägras göra affärer i dollar som straff för att ha handlat med Iran.[…]

Men i det officiella amerikanska svaret skriver nu utrikesminister Mike Pompeo och finansminister Steve Mnuchin att USA strävar efter att tillämpa ”exempellöst finansiellt tryck” mot regimen i Teheran och att de inte har några avsikter att upphöra med det innan ”märkbara” förändringar i den iranska politiken märks.

Därför tänker de inte gå med på några generella undantag för europeiska företag eller individer. Läs artikel

Turkey’s plan to buy Russian defense system a risk for NATO: U.S. general, reuters.com

Turkey’s plans to buy the Russian S-400 missile defense system would give a weapon used by “known foes” of NATO deep insight into the radar-evading F-35 fighter jets arriving in growing numbers in Europe, the top U.S. Air Force general in Europe said.

General Tod Wolters, also the NATO Allied Air Commander, told Reuters the issue was worrying, but he was working to maintain strong military ties with the NATO member for now.

“Anything that an S-400 can do that affords it the ability to better understand a capability like the F-35 is certainly not to the advantage of the coalition,” said Wolters, who was in Britain for an air chiefs conference in London and the Royal International Air Tattoo at RAF Fairford. U.S. and NATO officials want to prevent the Russian-built defense system from accumulating information about Lockheed Martin F-35 fighter jets just as they are gaining a foothold in Europe. […]

“The Turks have to make a choice. They’re either going to be part of NATO or they’re going to move into the Russian camp in terms of defense,” said David Deptula, a retired Air Force general and industry consultant. Läs artikel

Jens Stoltenberg kom i skade for å si sannheten, norgesavisen.no

Under frokosten mellom Donald Trump og NATO-lederne la generalsekretær Jens Stoltenberg seg så langflat for den amerikanske presidenten at han nesten gikk i ett med gulvteppet. Vi har allerede nevnt hvordan Stoltenberg skamroste Donald Trumps «lederskap», men seansen var så bisarr at den også inneholdt andre perler.

I enda et forsøk på å overtale Trump til å se i nåde til sine vasaller sa Stoltenberg:
«Et sterkt NATO er bra for Europa og det er også bra for USA. USAs tilstedeværelse i Europa hjelper til med å beskytte Europa, men det hjelper også USA til å projisere makt til Midt-Østen og Afrika.»

Det er sjelden NATOs imperialistiske karakter blir avslørt så kortfattet. Vi hjelper USA med å projisere makt i Midt-Østen og Afrika! Dette burde leses høyt ved innledninga av den neste forsvarsdebatten i Stortinget. Etterpå kan NATO-politikerne på Tinget komme med sine vanlige uttalelser om at NATO er til for å beskytte oss. Läs artikel

Nato splittrat men går vidare

Lars-Gunnar Liljestrand

Vid toppmötet den 11–12 juli enades Natos medlemsländer om en gemensam deklaration. President Donald Trump hade gått till våldsamt angrepp mot Tysklands förbundskansler Angela Merkel med kravet på ökade försvarsutgifter. Ändå skrev Trump i slutändan under deklarationen, och Nato undvek därmed den splittring som G7-länderna uppvisade då Trump vägrade underteckna en gemensam skrivning om ekonomi och handel.

Läs mer

Sea Breeze, c6f.navy.mil

The 18th edition of exercise Sea Breeze will take place in the Black Sea from July 9-21, 2018. Air, land, sea, and amphibious forces from 17 nations will participate in the U.S./Ukraine co-hosted exercise this year, which is intended to provide high end training for the participants.

Sea Breeze is an annual recurring multinational exercise that will focus on a variety of warfare areas to include maritime interdiction operations, air defense, anti-submarine warfare, damage control tactics, search and rescue, and amphibious warfare. The exercise is designed to enhance flexibility and interoperability, strengthen combined response capabilities, and demonstrate resolve among allied and partner nation forces to ensure stability in the Black Sea region.

This year’s participating nations include: Bulgaria, Canada, Denmark, Estonia, Georgia, Greece, Italy, Lithuania, Moldova, Norway, Poland, Romania, Sweden, Turkey, Ukraine, United Kingdom and the U.S. Läs artikel

Norsk forsvarspolitikk skal ikke dikteres av Trump, nationen.no

Spørsmålet om å øke forsvarsbudsjettet til to prosent av BNP kan gjerne være en del av diskusjonen. Men det haster mer å forvalte innsatsen vi allerede har, mer fornuftig.[…]

Denne bekymringen er imidlertid ikke bare på grunn av dette møtet, eller på grunn av USAs underlige politiske omvelting siden 2016. Den er heller ikke utelukkende forbundet med diskusjonen om pengesummen vi bruker på forsvaret. Utviklingen i verden de siste årene, også utenfor USA, bekrefter med tyngde at satsingen på et slags ”outsourcing”-forsvar av elitesoldater til utrykking i deler av verden langt utenfor Nato-landenes grenser ikke lenger er i tråd med Norges faktiske behov.

Forsvaret er for lengst i gang med omlegginger. Ny langtidsplan ble lagt fram i 2016, og landmaktutredningen fulgte i 2017. Problemet med disse planene er at mange av omleggingene allerede da de ble presentert bar preg av å ha blitt planlagt og vedtatt på bakgrunn av et utdatert virkelighetsbilde. Forsvarstoppene har innsett noe, men de har ikke innsett alt.

Vi har ikke råd til å la være å satse på breddeforsvar, heimevern og en desentralisert forsvarsstruktur med et solid nærvær i Nord-Norge. Vi har heller ikke råd til å glemme at forsyningspolitikk og distriktspolitikk faktisk er forsvarspolitikk. Det siste gjelder ikke minst i Finnmark, hvor lokaldemokratiet er under rekordstort press.

Erna Solberg må gjerne la seg skremme til å levere noe mer i forsvarspolitikken enn sparebluss og gårsdagens løsninger. Men da er det mange stemmer hun bør lytte til før hun begynner å lytte til Donald Trump. Läs artikel