Redaktionen

Arktis toppar listan över riskområden i den senaste rapporten från den danska försvarsmaktens underrättelsetjänst. Läget i regionen betraktas därmed som en större säkerhetsrisk än exempelvis terror och it-brottslighet.

Anledningen är stormakternas ökade intresse för Grönland. Framför allt USA har under det gångna året börjat visa större intresse för världens största ö – dels i form av president Donald Trumps uppmärksammade begäran om att köpa Grönland, dels i form av ett nyöppnat amerikanskt konsulat i huvudstaden Nuuk.

– Arktis har under året flyttats upp och fått betydligt mer utrymme. Och det är berättigat, inte minst när man ser till att USA har bytt inställning till området, säger Lars Findsen, chef för Forsvarets Efterretningstjeneste (FE), till den danska nyhetsbyrån Ritzau.

I rapporten spår underrättelsetjänsten att det framöver kommer att bli allt svårare att balansera mellan målet att hålla spänningarna nere i Arktis och att tillmötesgå Nato-allierade USA:s intressen.

Grönland har i allt större utsträckning blivit en bricka i stormakternas världspolitiska spel. Öns läge mellan Nordamerika och Europa är strategiskt viktigt. Samtidigt gör smältande istäcken regionen mer farbar vilket underlättar utvinning och export av en rad ovanliga mineraler som finns i den grönländska marken. Läs artikel

Republikens president Sauli Niinistö har gett ett uttalande med anledning av att det har förlöpt 80 år sedan vinterkriget bröt ut:

– Det har i år förflutit 80 år sedan vinterkriget bröt ut. Vi kommer inte ifrån att vi snart står inför en tid då de som upplevde vinterkriget lever kvar endast i våra minnen. Detta innebär inte att deras erfarenheter blir mindre viktiga för oss, säger Sauli Niinistö i uttalandet.

– Att hedra minnet av kriget är inte detsamma som att förhärliga kriget. Vinterkriget var brutalt och grymt. Många offrade sitt liv och sin hälsa för att Finland skulle få leva. Men samtidigt hände något annat som också var mycket viktigt för Finland.

Niinistö nämner diktaren Helvi Hämäläinen, som beskrivit den känsla av samhörighet som uppstod under kriget genom att säga att hela Finlands folk kände stor enighet:

”Vi ville ingen något ont, men vi ville osjälviskt försvara allt som är vårt. Jag är övertygad om att vinterkriget i det gemensamma väsen som jag i brist på ett bättre uttryck kallar folksjälen har lämnat kvar något värdefullt, något som kommer att leva vidare också när vi som upplevde dessa tider har gått bort.”

Niinistö säger att vinterkrigets strider var en hjältesaga som gav Finland en möjlighet att skapa en annan berättelse, en berättelse om hur Finland, som även under kriget bevarade demokratin, relativt snabbt efter kriget lyckades återuppbygga landet.

– Den rättsstat och välfärdsstat som vi lever i i dag är ett bevis på denna förmåga till återuppbyggnad, säger Niinistö.

Enligt Niinistö är det nu i fredstid som vi kan minnas vad som var kärnan för det som kallas vinterkrigets anda.

– Även om vi som medborgare ibland har olika åsikter, är vi alla eniga om att det är genom gemensamma beslut som vi övervinner de svårigheter och förändringar som Finland möter. På så sätt hedrar vi också dem som vid fronten och hemmafronten försvarade Finland, och som genom sina uppoffringar gav oss denna möjlighet. Läs artikel

En militär konflikt i Östersjöregionen skulle sannolikt leda till att 90 miljoner människors liv i nio länder (inklusive Ryssland) skulle kollapsa.

Kommentar: Svenska regeringen har gjort ett uttalande till stöd för kärnenergiöverenskommelsen (JCPOA) där man hävdar att det är av yttersta vikt att Iran återvänder till att fullt ut uppfylla avtalet. Det är anmärkningsvärt att man i uttalandet inte nämner att det var USA som bröt med FNs säkerhetsrådsbeslut om JCPOA och införde drakoniska sanktioner mot Iran vilket ledde till den situation vi har idag. Uttalandet från regeringen återges här:

Det är för Sverige och övriga EU mycket viktigt att Iran inte lämnar kärnenergiöverenskommelsen JCPOA. Arbetet för att upprätthålla överenskommelsen leds av de s.k. E3-länderna (Tyskland, Storbritannien och Frankrike) och EU (genom dess utrikestjänst EEAS), som tillsammans med Kina, Ryssland och Iran är kvar som parter till JCPOA. Instrument in Support of Trade Exchange (INSTEX) är en viktig del av EU:s gemensamma ansträngningar i detta syfte. INSTEX bedriver verksamhet för att underlätta betalningar i samband med legitim handel mellan Europa och Iran.

Mot denna bakgrund gör Sverige följande uttalande tillsammans med en grupp andra EU-länder och Norge.

“Belgium, Denmark, Finland, the Netherlands, Norway and Sweden attach the utmost importance to the preservation and full implementation of the Joint Comprehensive Plan of Action (JCPoA) on Iran’s nuclear programme by all parties involved. The nuclear agreement was unanimously endorsed by the UN Security Council and is a key instrument for the global non-proliferation regime and a major contribution to stability in the region. […]

In this context, it is crucial for the Islamic Republic of Iran to return without delay to full compliance with the terms and provisions of the nuclear agreement.”Läs uttalandet

[…] Det var 1999, när Nato inledde sin 78 dagar långa bombkampanj mot Serbien, utan grönt ljus från FN:s säkerhetsråd. Först en liten bakgrund.

De flesta mediaröster stödde bombningarna mot Serbien. I bakgrunden fanns ju de fruktansvärda händelserna i Bosnien där Nato i det längsta tvekade att ingripa trots att FN uttryckligen bad om stöd. Det första offret i alla krig är sanningen. Mycket snart tar samma mönster form. Det finns en bov, ett offer och en hjälte. I verkligheten är alla parter lite av alla dessa tre definitioner.

[…] Den andra sidan av slanten är enligt min personliga åsikt att man på Balkan slog in på den väg som ledde till att FN:s roll försvagades på ett sätt vars följder vi kan se ännu i dag.

Nato fick aldrig grönt ljus från FN:s säkerhetsråd att inleda bombningarna i mars 1999 men gjorde det ändå. (Bombkampanjen genomfördes utan nämnvärda förluster för alliansens del, något som säkert bidrog till att länder som tillhör alliansen – inte alliansen som helhet – blandade sig i konflikter på annat håll,till exempel Irak 2003, också det utan FN:s fullmakt.)

På HBL diskuterade vi ofta och länge hur vi skulle hantera bombningarna mot Belgrad och andra serbiska mål. Hur vi än vände och vred på saken – en av kollegerna gick tillbaka till det så kallade Rambouillet-avtalet och konstaterade att det hade varit landsförräderi om Milosevic skrivit på – tyckte vi att man nu slagit inpå en väg som i grunden handlade om FN:s roll i framtiden. Det betyder inte att vi stödde våldet mot det etniska albanerna i Kosovo. Att bomba folk till fred vara bara ett koncept vi inte trodde på. […]

Den som insåg att verkligheten var betydligt mer komplicerad på Balkan än den bild som målades upp med rollfördelningen bov, offer och hjälte och bekymrade sig om FN:s försvagade roll var Mauno Koivisto. Han motsatte sig bestämt bombningarna för han såg nyanserna och kände till den historiska bakgrunden. Men han var rätt ensam. Läs artikel

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg försäkrar att grunden för den gemensamma säkerheten inom ramen för Nato är stark. Han träffade i dag Frankrikes president Emmanuel Macron i Élyséepalatset i Paris. Macron försäkrade att han håller fast vid sina skarpa uttalanden om Nato. […]

– De frågor som jag har ställt är öppna olösta frågor, sade Macron vid en gemensam presskonferens med Stoltenberg i dag:

– Freden i Europa, kapprustningsfrågor efter INF-avtalets kollaps, relationen till Ryssland, Turkietfrågan och frågan om vem som är fienden.. Jag kan bara säga att så länge dessa frågor inte löses så behöver vi inte tala om att dela på kostnader och bärandet av bördor och liknande.[…]

President Macron betonade betydelsen av en fungerande, stabil och krävande dialog med Ryssland – utan att man blandar in naivitet och självgodhet.[…]

Stoltenberg betonade i dag Natos grundläggande betydelse.

– I dessa osäkra tider behöver vi en stark multilateral institution som Nato.

Macron har ifrågasatt om USA faktiskt kommer att följa Natos artikel fem – det vill säga principen om att varje Natoland ska försvara ett annat Natoland om det blir attackerat.

– EU och Nato är överens på fundamentala punkter. Alla Natoländer har förbundit sig till artikel fem, och nu ska vi stärka Natos politiska roll ytterligare sade Stoltenberg. Läs artikel

[…] Finland har närmare relationer med Förenta staterna än någonsin tidigare. Det är inte många stater i världen som under de senaste åren skulle ha fått lika mycket uppmärksamhet och erkännande av Vita huset som Finland och Republiken Finlands president. Det faktum att Förenta staternas president konstaterar att han respekterar Finland återspeglar Förenta staternas inställning till oss på ett bredare plan.

Under denna regeringsperiod har besöken till Förenta staterna på alla nivåer kommit igång snabbt, och det har jag också krävt av mina ministrar. En viss fördomsfrihet. […]

För oss är ekvationen särskilt svår att få ihop, eftersom vi samtidigt måste anstränga oss för att engagera Förenta staterna i systemet och göra oss attraktiva i dess ögon. Samtidigt måste vi se till att vi inte tjänar snäva amerikanska intressen och äventyrar systemets hållbarhet när andra stormakter reagerar. Förenta staterna ställer ofta krav på Europa med orden ”välj er sida”.

Det är lätt att ge svar på tal: Europa valde sin sida för länge sedan. Vi är för fred, stabilitet och samarbete – precis som vi hittills varit. Läs talet

President Bashar al-Assad affirmed that the war against terrorism in Syria hasn’t finished yet in spite of the significant advance in it, and that terrorism still exist in northern areas, and the support provided to terrorists is still continued by Turkey, the U.S., Britain and France.

In an interview given to French Paris Match Magazine, President al-Assad said that the presence of French troops on the Syrian territory without the acceptance of the Syrian Government is considered an occupation, and a form of terrorism and what is required from the French Government is to return to the international law and to stop everything that could increase the bloodshed, killing and suffering in Syria. […]

President al-Assad noted that every terrorist in the areas controlled by the Syrian state will be subject to Syrian law, indicating that Erdogan is trying to blackmail Europe in the issue of extraditing terrorists or any convicted person to their states, and this this is an immoral act. Läs intervjun

Denmark has offered to take charge of NATO’s training mission in Iraq for a period of 18 months starting in 2020, the Danish foreign ministry announced Tuesday.

The North Atlantic Treaty Organization’s training mission in Iraq began in October 2018 and is currently led by Canada.
If the offer is accepted, Danish forces stationed in Iraq would assume control of the NATO mission, which provides Iraqi security forces with military training to fight the Islamic State group (ISIS).   A further 213 Danish personnel will be deployed.

“With the contribution, we will be able to deliver an even stronger effort in our joint fight against the ISIL terrorist group by training the Iraqis,” Danish Foreign Minister Jeppe Kofod said in a statement, using another name for ISIS.

Kofod said he has already discussed the offer with his US counterpart Mike Pompeo and with NATO Secretary General Jens Stoltenberg in last week’s NATO foreign ministers meeting in Brussels. The response to the Danish offer was “very positive”, he added.  The offer will be formally announce at NATO’s leadership meeting in London next week.
There are currently 500 NATO personnel stationed in Iraq supporting the anti-ISIS training mission. Läs artikel

Turkey is refusing to back a NATO defense plan for the Baltics and Poland until the alliance offers Ankara more political support for its fight against Kurdish YPG militia in northern Syria, four senior alliance sources said.

Ankara has told its NATO envoy not to sign off on the plan and is taking a tough line in meetings and in private conversations, demanding the alliance recognize the YPG as terrorists in the formal wording, the sources said.[…]

Without Turkey’s approval, it could be harder for NATO to step up its defenses in the Baltics and Poland quickly.

“They (the Turks) are taking eastern Europeans hostage, blocking approval of this military planning until they get concessions,” one of the diplomatic sources told Reuters. Läs artikel