At 75, Has NATO Outlived Its Use? theamericanconservative.com

James W. Carden, contributing editor to The American Conservative

Seventy-five years ago, on April 4, 1949, the foreign ministers of 12 European and North American countries convened in Washington and signed the North Atlantic Treaty establishing NATO.

With war raging in Eastern Europe and calls from a number of NATO allies to escalate that war, unpopular yet critical questions need to be addressed with regard to the alliance’s history, its continuation, and its expansion, as well as its ramifications for U.S. national security. Indeed, several articles of faith with regard to NATO’s successes and indispensability turn out to be, upon even cursory examination, highly questionable—if not entirely mistaken. […]

Nevertheless, the decision to carry on and indeed expand the alliance was made within a mere 24 months of the dissolution of the Soviet Union. For Clinton, the impetus to expand came from domestic politics rather than the requirements of US national security.

As Ambassador Jack Matlock has recently noted,

The real reason that Clinton went for it [NATO expansion] was domestic politics. I testified in Congress against NATO expansion, saying that it would be a great “mistake”; when I came out of that testimony, a couple of people who were observing said, “Jack, why are you fighting against this?”And I said, “Because I think it’s a bad idea.” They said, “Look, Clinton wants to get reelected. He needs Pennsylvania, Michigan, Illinois….” Läs artikel

White House signals opposition to NATO-led weapons group for Ukraine, thehill.com

The White House on Wednesday pushed back on a proposal to move the U.S.-led group coordinating weapons delivery for Ukraine under the leadership of NATO.

John Kirby, White House national security communications adviser, raised doubts about having the U.S. step aside from leading the Ramstein Group, a once-a-month meeting of 50-plus nations coordinating weapons deliveries for Ukraine.

“What’s keeping them together is American leadership.”

NATO Secretary-General Jens Stoltenberg has proposed the alliance consider leading the Ramstein grouping, viewed as an effort to protect against increased U.S. partisanship over aid for Ukraine. Europe also fears that former President Trump may withdraw support for Kyiv and NATO if successful in securing a second term as president. Läs artikel

Nato: Sverige kommer ”väldigt snart” bevaka Natos östra gräns, svt.se

Det svenska flygvapnet har redan varit uppe och identifierat ryska plan över Östersjön tillsammans med Natoallierade. Flygningarna koordinerades av Nato men de svenska planen var hela tiden under svensk ledning. […]

Från svenska flygvapnets sida bekräftar man planerna på att delta i Natos Air Policing utomlands, vilket kan se efter beslut i riksdagen.

– Redan under våren deltar vi i Natos Air Policing med eget stridsflyg direkt från våra egna baser. Vi planerar också för att i närtid kunna bidra till Natos Air Policing från baser utanför vårt territorium, exempelvis Bulgarien, Island eller Baltikum, säger generalmajor Jonas Wikman, flygvapenchef. Läs artikel

NATO ministers’ doubts, fears and eye-rolls over €100B Ukraine plan, politico.eu

NATO chief Jens Stoltenberg wants a revolution in how the alliance finances and arms Ukraine, but his plan drew a mixed response from NATO foreign ministers on Wednesday.

The secretary-general’s idea is to take the politics and uncertainty out of military aid to Ukraine by setting up a five-year, €100 billion fund and having the alliance shoulder more of the weight in organizing arms for Kyiv. […]

Stoltenberg played down fears that a bigger NATO role would weaken the American presence — highlighting the dual role played by Christopher Cavoli, commander of U.S. European Command and Supreme Allied Commander Europe.

”General Cavoli is the U.S. commander in Europe, but General Cavoli is also the NATO commander in Europe,” Stoltenberg said. ”And of course, I think General Cavoli coordinates with General Cavoli — it’s the same man.” Läs artikel

Då försvarsminister Pål Jonson bidrog till att skapa klarhet i innebörden av artikel 5 i Natos stadga

Utgivarna

Vi publicerar här en text från mars 2023 som har samma relevans idag. (Utgivarna)

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg försäkrade den 8 mars att det är ”inconceivable that there will be any military threat against…Sweden without NATO reacting.”

Mot denna rimliga bedömning har vi ingen invändning i och för sig. Det är, som Stoltenberg understryker, ”svårt att föreställa sig” att Nato i en sådan situation inte skulle reagera alls. Sverige kan uppenbarligen åtminstone räkna med en protest från Natos sida i ett dylikt läge. Men inget bindande löfte ges och kan inte heller ges. Vad Stoltenberg klargör är att Natos reaktion i en sådan, för närvarande högst osannolik situation skulle komma att avgöras baserat på en politisk bedömning i det konkreta fallet av respektive medlemsstat. Inget nytt eller konstigt med det, utöver möjligen att ingen ansvarig politiker klargör att det faktiskt förhåller sig så.

Vår nuvarande försvarsminister Pål Jonson publicerade i maj 2010 ”Research Paper” nummer 58 i raden av publikationer från ”Nato Defense College”. Han var vid den tidpunkten enligt rapporten ”foreign policy adviser at the Swedish parliament.” Jonson skrev den medan han var en ”Partnership for Peace Fellow”. Rapporten handlar bland annat om artikel 5 i Natos stadga (”the Washington Treaty”). Vi citerar här Jonsons analys av denna artikel:

Läs mer

Biden-Xi phone call doesn’t go far enough, responsiblestatecraft.org

Michael D. Swaine ,Senior Research Fellow on East Asia at the Quincy Institute

U.S. President Joe Biden and Chinese President Xi Jinping had a phone conversation on Tuesday, the first time the two leaders have spoken since their in-person meeting in November.

As has happened following previous conversations, there is a considerable difference between the Chinese and U.S. readouts of the conversation. While both sides stressed the importance of maintaining open lines of communication, the official White House readout as usual placed a high stress on cautioning China against a variety of actions while saying virtually nothing about the clear need to undertake constructive actions to address common problems, such as those regarding climate change and pandemics.

Equally important, as in past such readouts on conversations held between U.S. and Chinese officials, Beijing listed a set of assurances that Biden has supposedly made several times to Xi regarding Taiwan, U.S. alliances, and other critical security issues. And yet the U.S. side, as in the past, again failed to mention such assurances in its official readout of the conversation.

Why is it that Washington will not confirm, clearly and unambiguously, that Biden either has or has not made all such assurances to the Chinese side? Various lower-level officials have at times made some of these assurances. But to my knowledge no U.S. official has made all of them. And Biden has not personally confirmed that he has made all such assurances. Läs artikel

Linde och Schori om Nato, aip.nu

Ann Linde, bl a fd utrikesminister (S):

1. Är det bra eller dåligt att Sverige nu har gått med i Nato?

Det är bra att Sverige nu är fullvärdigmedlem i Nato. Det gör både Sverige och Nato säkrare. Sverige omfattas nu av de kollektiva försvarsgarantierna (artikel 5). Med ett aggressivt Ryssland i vårt närområde har nu tröskeln för ett eventuellt angrepp på Sverige höjts. I och med att Finland gick med i Nato är nu i princip alla länder runt Östersjön medlemmar, annars hade Sverige varit ensamt utanför vilket bland annat krävt en enorm upprustning för att kompensera för medlemskap. […]

Pierre Schori, bl a fd biträdande utrikesminister (S):

1. Är det bra eller dåligt att Sverige nu har gått med i Nato?

Det vet ingen. Men vägen in var dålig. Svek mot kurdiska demokrater, vapenexport för krig, fortsatt samarbete med turkiska Säpo som förstörde utredningen av mordet på Olof Palme. Och regeringen vågade inte kräva Foxtrotledaren Majid utlämnad från Turkiet varifrån han styr mord och knarkhandel i Sverige; ett dagligt hot mot vår inre säkerhet.

Lägg därtill fake news och skrämselpropaganda. Ulf Kristersson kallade Nato ”den mest lyckade fredsorganisationen i världen ”. Samma Nato stred 20 år i Afghanistan. Resultatet blev ett förödande nederlag.  […]

2. Kommer Sverige kunna vara en lika stark röst för fred internationellt nu som tidigare?

Sveriges unikt framgångsrika utrikespolitik (med fyra Nobels fredspris.*) går i graven och världens fredskrafter försvagas. […]

I Eisenhowerbibliotekets samlingar beskrivs USAs syn så här: ”Washington accepterade helhjärtat den väpnade svenska neutraliteten, den gagnar USAs intressen och hjälper till att bevara Skandinavien som ett område med låg spänning mellan supermakterna”.

Själv har jag under mina år i partiet, UD, riksdag, regering, EU och FN upprepat hört samma budskap i Washington från höga företrädare:

”Sveriges alliansfria politik och starka försvar bidrar till säkerhet och avspänning genom att bilda en neutral zon i Östersjöområdet.” Läs artikel

Blir Berga en amerikansk bas? nynashamnsposten.se

Lilla Fredsgruppen Nynäshamn

Enligt det nya avtalet Defence Cooperation Agreement (DCA) som ska klubbas av Riksdagen senare i år, ska 17 svenska militära baser och övningsområden hamna under amerikansk överhöghet. Det 37-sidiga avtalet begränsar Sveriges inflytande till närmast noll.

Det är en högst anmärkningsvärd läsning. Alla – från höger till vänster borde reagera starkt. Helt oberoende av partifärg måste man inse att det här avtalet går alldeles för långt. Och är det ens nödvändigt? Nu är vi ju med i Nato – varför detta bilaterala specialavtal mellan USA och Sverige? […]

Behöver vi i Nynäshamn vara oroliga? I vårt närområde ingår Berga i listan av de 17 baserna som USA ges ”obegränsad tillgång” till. (Ja det står exakt så i avtalet). Berga samarbetar som vi alla vet med Muskö, örlog- och ubåtsbas. Flytande gräns där kan man säga. Vi har dessutom den nya stora hamnen, Norvik och oljeraffinaderiet, där även den flytande gasen LNG lastas om till andra fartyg, och sen har vi ju vår egen hamn med reguljär trafik till Polen, Gotland och Lettland. Verkligt högstrategiska mål alltihop och precis runt knuten. Borde vi överhuvudtaget bo här längre? Läs artikel

Remissvar avseende avtal om försvarssamarbete med USA, Ds 2024:2 (DCA-avtalet)

Per Boström, tidigare advokat och bolagsjurist

DCA-avtalet är behäftat med oklarheter, motsägelser och brister som öppnar för skilda tolkningar och tillämpningar i för svensk suveränitet helt centrala frågor.

Regeringen bör ge besked om vad de för svenskt självbestämmande mest kritiska bestämmelserna i DCA-avtalet innebär enligt följande:

  • Vilken är innebörden när det i artikel 1 anges att all verksamhet som omfattas av avtalet ska bedrivas med full respekt för Sveriges suveränitet, lagstiftning och internationella rättsliga förpliktelser? Förklara med konkreta exempel vad denna bestämmelse förhindrar USA från att göra på svenskt territorium.
  • Försvars- och utrikesministern har i en artikel i Göteborgs-Postenförklarat att avtalet bygger på ”nationellt samtycke”. Men detta eller motsvarande uttryck förekommer inte i avtalet. Varför framgår det inte att avtalet bygger på ”nationellt samtycke”? Och för beslut i vilka frågor krävs sådant samtycke, trots att det inte explicit anges?
  • För vilka ändamål får USA använda de 17 baser som USA enligt artikel 3 ges obehindrad rätt att utnyttja?
  • För vilka ändamål får USA använda de utbyggnader av baserna som enligt artikel 3 kan komma till stånd på USA:s begäran och efter Sverige medgivande och som får användas obehindrat och exklusivt av USA?
  • När och under vilka förutsättningar får svensk stridsledning överlåtas till USA och för vilka ändamål och vilka slags militära operationer får USA rätt att utnyttja sådan stridsledning?

Läs mer

UK/US: Time to end prosecution of Julian Assange, UN expert says, ohchr.org

A UN expert today expressed concern that the possible extradition and imminent prosecution in the United States of WikiLeaks founder Julian Assange could have serious implications for freedom of expression.

“Gathering, reporting and disseminating information, including national security information when it is in the public interest, is a legitimate exercise of journalism and should not be treated as a crime,” said Irene Khan, the Special Rapporteur on freedom of expression.

The Australian editor, publisher and activist is awaiting the decision of the High Court in the United Kingdom on his appeal against extradition to the United States, where he is facing 17 charges under the 1917 Espionage Act for publishing classified information on the WikiLeaks platform. The charges carry a maximum sentence of 175 years in prison. Läs artikel

ÖB Micael Bydén vill ha fria händer

Utgivarna

I en artikel på DN Debatt den 2 april skriver ÖB Micael Bydén att han vill ha fria händer att anpassa Försvarsmakten till att vara verksam ”vid fronten” för insatser ”utanför Sveriges gränser”.

Enligt Bydén ska politikerna inte blanda sig i utformningen av ”de kommande militära förmågemålen”.

Som vi tidigare klargjort handlar det om en satsning på utlandsinsatser på bekostnad av det nationella försvaret, där den militära professionen ska styra inom ”sitt” område.

Konkret innebär det att ÖB till och med gått emot det politiskt fastställda målet att bygga två brigader. Det kallar han för att lägga sig i ”detaljer”.

ÖB kräver handlingsfrihet och understryker att militären skall fatta besluten:

”Jag inledde med behov av tydlighet. Mitt militära råd våren 2024 är följande: Arbetsfördela mellan politik och profession.

Nato är en politisk organisation. Sveriges roll som allierad och den gemensamma allianspolitiken med dess strategiska frågor är en uppgift för den politiska nivån och demokratiska processer.

Nato är också en militär allians. Försvarsmakten behöver ha handlingsfrihet såväl med tilldelad ekonomi som i utformning av vår organisation för att i tid kunna möta upp de kommande militära förmågemålen. Ett stelopererat försvarsbeslut som låser oss i detaljer tjänar vare sig nationell eller kollektiv försvarsförmåga väl.”

ÖB talar inte om svenskt territorialförsvar. Vårt territorium skall istället nyttjas för att ta emot värdlandsstöd och vara ” ett allierat basområde för operationer med armé-, marin- och flygstridskrafter”. Svenskt territorium är till för andra länders militära förband som ”försörjs, genomför operationer eller transiteras genom vårt territorium”.

Läs mer

HMS Vinga gör sig redo att röja minor i Natos tjänst, svt.se

En av de första Nato-insatser Sverige kan delta i är att skicka minröjningsfartyg till alliansens stående flottstyrka. […]

Så den här besättningen skulle kunna delta i en Nato-insats?

– Det skulle de absolut kunna göra. Utmaningen är snarare att balansera den uppgiften med allt annat som vi ska göra i marinen. Att fortsätta med vår egen sjöövervakning och säkra vårt eget territorium, utbilda värnpliktiga, växa i Försvarsmakten och andra saker.

Att delta i Natos stående styrkor är dock ett politiskt beslut, och allt eventuellt deltagande måste godkännas av riksdagen.

– Vi har ett uppdrag som säger att vi ska vara redo från halvårsskiftet. I praktiken kan vi åka tidigare än så men just nu ser det snarare ut som 2025 skulle jag gissa, säger Bengt Forsman.

Fartygschefen på HMS Vinga menar att man skulle kunna vara igång med kort varsel.

– För vår del skulle vi kunna göra det väldigt snabbt. Fartyget och besättningen är interoperabel så efter beslut skulle det krävas väldigt kort tid, säger Mathias Hagberg. Läs artikel