Månad: mars 2022

Kommendören för marinen om försvaret av Åland: Jag kan garantera att vi är först på plats, hbl.fi

av

Finland är väl förberett på att försvara Åland – trots demilitariseringsavtalet. Det försäkrar marinens kommendör, konteramiral Jori Harju, i ljuset av det skärpta säkerhetsläget i Östersjön i och med kriget i Ukraina.– Vi kan sköta vår uppgift och försvara Åland under alla omständigheter. Vi kommer att vara först på plats.

I och med Rysslands invasionskrig i Ukraina har Ålands demilitariserade status återigen orsakat oro i den offentliga debatten. Men konteramiral Jori Harju, kommendör för marinen, sover lugnt om nätterna och har en hälsning till de finländare och ålänningar som är oroade för att ryska trupper, inte finska, ska vara först på plats på Åland som är demilitariserat i fredstid. […]

Det gamla traktatet slår fast att Finland är skyldigt att försvara Åland om krig bryter ut i Östersjön. Vår uppgift inom Försvarsmakten är att i den situationen ta fram en föredragning till statsrådet att vi anser att det är dags att ta sig till Åland och försvara öarna. Beslutet är politiskt. Läs artikel

First Recourse for Rebels, lrb.co.uk

av
Tom Stevenson, monitoring Parliament’s ongoing inquiry into the UK’s ‘national security machinery’

The Economic Weapon: The Rise of Sanctions as a Tool of Modern War 
by Nicholas Mulder. Yale, 434 pp., £25, March, 978 0 300 25936 0

There is​ a striking asymmetry in the global economy. In terms of trade and GDP the world has three poles: the United States, the EU and China. But in the international financial system a single state has overwhelming power. The vast majority of transnational payments are routed through US banks. US treasury bonds are the de facto reserve asset around the world. The Fed is the global supplier of liquidity in times of crisis. National economies respond on a hair trigger to US monetary policy. Giant American and European financial institutions, based for the most part in the US, control a large share of international corporate activity. Läs artikel

Krimkriget

av
Mats Björkenfeldt

Krimkriget 1853 – 56 och Rysslands senare krig med det Osmanska riket 1877-78 gällde Rysslands möjligheter att exportera sitt spannmål från Odessa genom Bosporen till övriga världen. (Vladislav Davidzon, From Odessa With Love, Academica Press, 2021). Krimkriget kom att innebära slutet för den Europeiska konserten, som hade inletts 1814 -15 med att Sverige, Preussen, Storbritannien och Österrike enat sig med Ryssland och förklarat sig som segrare över Napoleons Frankrike och dess allierade.

Läs mer

Sverige skickar fler vapen till Ukraina, svt.se

av

Sverige skickar ytterligare 5 000 pansarskott till Ukrainas militär. Därtill ska man skicka utrustning för minröjning.

– Det är väldigt glädjande att de kan förhindra de ryska planerna på framgång i Ukraina, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Det formella beslutet om den nya vapenleveransen, som enligt SVT:s uppgifter beräknas vara värd cirka 205 miljoner kronor, ska fattas inom kort.

– Vi tycker att det är oerhört viktigt att på ett aktivt sätt fortsätta att stödja Ukraina, säger Peter Hultqvist till TT.

– Det är väldigt glädjande att de kan förhindra de ryska planerna på framgång i Ukraina. Deras kamp är ju också en kamp för den europeiska säkerhetsordningen.

Han öppnar också för ännu fler leveranser framgent. Läs artikel

Läs också kommentar tidigare på den här sajten till svenska vapensändningar.

A Strategic Compass for Security and Defence For a European Union that protects its citizens, values and interests and contributes to international peace and security, consilium.europa.eu

av

The European Union is more united than ever. We are committed to defend the European security order. Sovereignty, territorial integrity and independence within internationally recognised borders should be fully respected. Supporting Ukraine in facing Russia’s military aggression, we are showing an unprecedented resolve to restore peace in Europe, together with our partners. A stronger and more capable EU in the field of security and defence will contribute positively to global and transatlantic security and is complementary to NATO, which remains the foundation of collective defence for its members. […]

The solidarity between Member States is reflected in article 42(7) TEU. The EU has to increase its presence, effectiveness and visibility in its neighbourhood and on the global stage through joint efforts and investments. […]

We need to be able to act rapidly and robustly whenever a crisis erupts, with partners if possible and alone when necessary. To that end, we will:
1. Reinforce our civilian and military CSDP missions and operations by providing them with more robust and flexible mandates, promoting rapid and more flexible decision-making process and ensuring greater financial solidarity, while also promoting close cooperation with European-led ad hoc missions and operations. We will strengthen our civilian CSDP through a new Compact allowing for a faster deployment, also in complex environments;
2. Develop an EU Rapid Deployment Capacity that will allow us to swiftly deploy up to 5000 troops into non-permissive environments for different types of crises;
3. Strengthen our command and control structures, in particular the Military Planning and Conduct Capability, and increase our readiness and cooperation through enhancing military mobility and regular live exercises, in particular for the Rapid Deployment Capacity. Läs dokumentet

Rusning till landets frivilligorganisationer, gp.se

av

Sverige har 18 frivilliga försvarsorganisationer vars uppdrag är att rekrytera och utbilda personal som ska stödja samhället vid kriser, höjd beredskap och krig. Bredden på verksamheten är stor, från Blå stjärnan som har fokus på lantbrukets djur, till Bilkåren och Frivilliga Radioorganisationen.

För den som vill engagera sig i en av de frivilliga försvarsorganisationerna finns det alltså goda möjligheter att hitta något som passar. Sedan kriget i i Ukraina bröt ut har medlems- och intresseansökningarna strömmat in.

Två veckor efter att kriget bröt ut hade Svenska Lottakåren fått 640 nya betalande medlemmar.

– Det är i paritet med vad vi brukar rekrytera på ett helt år, säger Maria Öst som är kommunikatör. Läs artikel

China sends first shipment of humanitarian aid to Ukraine, scmp.com

av

China says it has sent a first shipment of humanitarian aid to war-torn Ukraine, as Beijing comes under growing pressure to mediate on the Russian invasion.

Foreign ministry spokesman Zhao Lijian said the first batch of a 5 million yuan (US$791,300) emergency aid donation was dispatched from Beijing on Wednesday through the Red Cross Society of China.

The food and other necessities were arranged at the request of Ukraine and would be delivered “as soon as possible through appropriate means”, Zhao told a regular press conference in Beijing.

Zhao also expressed Beijing’s “strong opposition” to the latest sanctions on Russia’s energy sector by the United States, European Union and Britain, and said trade between China and Russia would continue – including oil and gas. Läs artikel

Marinövning vår, forsvarsmakten.se

av

Marinövning vår är en årligen återkommande övning som tidigare gått under namnet Ubåtsjaktövning. Övningen genomförs i Stockholms södra skärgård 4-8 april med förband från marinen, flygvapnet och Finland.

Marinövning vår är den första större marinövningen för året och syftet är att träna operatörerna i sina respektive befattningar samtidigt som skarp sjöövervakning genomförs i området. Fokus kommer att vara ubåtsjakt men även andra förmågor tränas, som till exempel luftförsvar och fördjupning av samarbetet med Finland.

Flera förband från svenska marinen deltar i övningen samt helikopter från Helikopterflottiljen och fartyg från Finland. Totalt ett 20-tal fartyg, tung- och lätt helikopter (Hkp 14 och HKP 15) samt landbaserad logistik- och ledningsförmåga. Det totala antalet svenska deltagare är runt 600 personer. Finland deltar med tre till fyra ytstridsfartyg. Läs pressmeddelande

Baltops 2022, forsvarsmakten.se

av

Baltops är en årligen återkommande marinövning. Årets upplaga genomförs den 5-16 juni i mellersta och södra Östersjön samt på strandnära landövningsområden i Tyskland, Sverige, Polen och de baltiska staterna.

Under Baltops 22 deltar Sverige tillsammans med ett antal Nato-anslutna länder genom ett partneravtal med Nato. Därigenom stärker vi relationen och förbättrar samarbetet med våra partners. Övningen genomförs varje år i och kring Östersjön och Sverige har deltagit sedan mitten av 1990-talet.

Försvarsmaktens deltagande syftar främst till att vidareutveckla det internationella samarbetet samt att integrera försvarsgrenarnas möjlighet att delta i Natos insatsstyrkor. Läs pressmeddelande

Irland och Österrike avfärdar Nato-debatt, dagensarena.se

av

Invasionen av Ukraina har utlöst en livlig debatt om Sveriges alliansfrihet. Vi har blickat ut mot Europa för att ta reda på hur det låter i andra länder.
– Vi har övertalat oss själva att vår neutralitet på något sätt försvarar oss, säger irländsk expert. […]

Förutom Sverige och Finland är även Irland och Österrike två EU-länder utan Nato-medlemskap och med en stark neutralitetsprincip. Dagens Arena har pratat med tre experter därifrån om hur debatten och diskussionen låter där.

Heinz Gärtner, professor i statsvetenskap vid Universität Wien, berättar att det råder stark konsensus bland landets stora partier när det gäller att bevara landets neutrala status.

– Invasionen av Ukraina har lett till debatt här också. Men den började huvudsakligen i nyhetstidningarna. Det finns några journalister som är emot neutralitet men de använder argument som redan använts under lång tid. Det politiska etablissemanget och alla stora partier vill att vi håller fast vid neutraliteten. Men av olika anledningar. […]

Österrike har kritiserat och fördömt Rysslands agerande, de bistår med skyddsmaterial och bränsle till Ukraina och är enligt Heinz Gärtner generösa med ta emot ukrainska flyktingar. […]

Han framhåller att några, enligt honom, rationella argument är att Österrike inte vill bli indragna i ett krig som inte är deras och som kanske eskalerar. De vill inte bli sedda som fiende. Om de är del av en militär allians som Nato, då ses landet kanske som en fiende. Om de inte är med betyder det att de är neutrala, menar Heinz Gärtner.

Österrike har inte heller skickat vapen till Ukraina. Är det någon debatt kring det?

– Nej, på grund av lagens villkor. Haagkonventionen 1907 förbjuder neutrala stater att skicka vapen till stridande parter. Läs artikel

Självständighet

av
Utgivarna

Sveriges regering har på ett berömvärt sätt klargjort, att inga främmande makter har rätt att lägga sig i vårt lands säkerhets- och utrikespolitiska orientering. Beslut av detta slag fattar vi självständigt, utan yttre påverkan. Det är en markering, som i rådande läge främst har riktat sig mot det nuvarande ledarskapet i Ryssland. Vi tullar inte på vårt nationella oberoende och vår statssuveränitet.

Svensk utrikespolitik avgörs i Stockholm, ingen annanstans. Att den stäms av med andra länder och beaktar realiteterna, är en självklarhet. Vi kan inte forma vår linje i isolation. Vi bör i det längsta undvika att bedriva en politik, som går andra emot, när så inte är tvingande nödvändigt av nationella skäl. Det är diplomatins uppgift att se till att vi blir respekterade men också konsulterade. Det är ett historiskt faktum, att den svenska linjen har välkomnats från öst som väst, från norr som söder.

Läs mer

EU-miljarder till vapen åt Ukraina, tn.se

av

Nya sanktioner får vänta, men EU är i alla fall överens om nya miljarder till vapen för Ukraina.

För EU:s egna säkerhet finns nu också en ”strategisk kompass” – med en insatsstyrka på 5 000 man.

Efter två års diskussioner spikades den så kallade kompassen på ett stormöte med EU:s alla utrikes- och försvarsministrar i Bryssel på måndagseftermiddagen.

– Det blev applåder. Det har jag aldrig varit med om tidigare, konstaterar utrikesminister Ann Linde (S) efteråt till de svenska journalisterna på plats.

Kompassen är en sorts handlingsplan för EU:s säkerhets- och försvarspolitik på väg mot år 2030. Den handlar om hur EU-länderna tillsammans ska kunna satsa och samarbeta för att kunna hantera framtida kriser, möta hybrid- och cyberhot och utveckla försvarskapacitet som kan behövas. […]

Måndagens kompassbeslut var kulmen på långa förhandlingar i flera år – men hamnar ändå i skymundan av Rysslands pågående krig i Ukraina. […]

Inne på mötet gav sedan ministrarna sitt klartecken till att fördubbla stödet för vapeninköp till Ukraina från EU:s så kallade fredsfacilitet. Nu ska totalt en miljard euro finnas tillgängligt. Det formella beslutet väntas senare under veckan.

Även Sverige har mer militär hjälp på gång.

– Det är någonting som vi jobbar med och kommer att återkomma med information om när vi är beredda på att ta de beslut som är nödvändiga, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) på väg in till mötet i Bryssel. Läs artikel