Månad: december 2021

Den ryska upptrappningen på gränsen till Ukraina har fått svenska Försvarsmakten på tå. Beredskapen har anpassats efter situationen, säger Sveriges ÖB i en intervju med TT.

– Vi anpassar vår beredskap på kort sikt här hemma så att vi är beredda på det vi kan komma att behöva göra, säger Micael Bydén.

Han vill inte gå in konkret på vilka åtgärder som har vidtagits eller kan bli aktuella.[…]

Han sätter den svenska beredskapen i ett större perspektiv och menar att situationen vid gränsen mellan Ukraina och Ryssland är en del i ett redan spänt säkerhetsläge. Styrkor på marken är en sak men även påverkansoperationer och cyberangrepp måste tas hänsyn till.

– Vi ska kunna säkerställa att vi är på plats när och där det behövs. Det är det som är vårt jobb och vad ett aktivt försvar i dag bygger på – dygnet runt, året om, oavsett om det är julafton eller vilken tisdag som helst i mars.[…]

Ryssland har lagt fram en kravlista till Nato, som man kallar säkerhetsförslag. Bland annat om att militäralliansen inte ska ta in några nya medlemmar. Kreml begär också att Nato drar tillbaka militär infrastruktur som placerats i östeuropeiska länder efter maj 1997, samt att Nato och USA inte ska bedriva militär verksamhet i före detta sovjetrepubliker eller förse dem med vapen.

Micael Bydén reagerar starkt.

– Med de här förslaget kommer man egentligen rasera grundfundamentet för den säkerhetspolitiska lösningen. För mig bygger det på att vi ska kunna samarbeta, öva, öka vår interoperabilitet. Den förutsättningen kommer, som jag uppfattar de här förslagen, att försvinna. Det blir mer eller mindre ett krav på att vi inte kommer kunna bygga vår säkerhet tillsammans med andra.

Överbefälhavaren framhåller att om Sverige ska kunna vara en relevant partner till Nato, även om man inte är allierade, så måste man kunna öva tillsammans.

– Ryssland vill väl bevaka sina egna intressen, men med nivån och omfattningen av de här förslagen så blir det oacceptabelt för ett land som Sverige. Läs intervjun

The Chinese Foreign Ministry said that NATO must renounce Cold War mentalities and must renounce ideological preconceptions and do more to ensure world and regional security. In response to Russia’s proposal on security guarantee, it stated, ”as the largest military alliance in the world, NATO must abandon the Cold War mentality and ideological prejudices, make more efforts to maintain international and regional security and stability.”

The ministry further stated that with regard to the proposals on security guarantees for the United States and NATO, made public by the Russian Foreign Ministry, and the impact of the proposals on global strategic stability, China believes that in the current environment, the Russian proposals comply with the basic norms of international relations, and it contributes to increasing mutual trust between countries and it reduces the risk of conflicts and defends global and regional strategic stability, as per the reports of Sputnik. […]

China also vehemently opposes the United States deployment of ground-based medium-range missiles in the Asia-Pacific area and Europe, according to Sputnik. The Chinese Ministry stated that China has often indicated its position on the issue of medium-range missiles and is resolutely opposed to the deployment of medium-range ground-based missiles by the United States in any form in the Asia-Pacific area and Europe. Läs artikel

Bulgariens regering vill inte se Natotrupper stationerade nära gränsen till Ukraina, då det skulle kunna förvärra det spända läget.

Utspelet från Sofia kom i samband med intensiva telefonsamtal mellan Moskva, Paris och Berlin.

Bulgariens nya regering och dess försvarsminister Stefan Janev bekräftade uppgifter om att flera planer florerar inom militäralliansen Nato. En av dem är att utöka Natos militära närvaro med en specialstyrka i Rumänien och Bulgarien. De två länderna blev Natomedlemmar 2004.

”Min åsikt är att diskussionen, eller närmandet (till en sådan lösning), innehåller en risk om ökad, oönskad spänning i regionen”, skrev Yanev på sociala medier på tisdagen.

Han menade också att rysk mobilisering inte är ett direkt hot mot Bulgarien för närvarande. Läs artikel

We, the Nordic Ministers of Defence, follow the recent developments in and around Ukraine with great concern. Recent Russian military activity, especially the exceptional military build-up along Ukraine’s borders, is a worrying development, which may have a destabilising effect on our shared security environment.

Transparency, refraining from the use of military force, and adherence to both the letter and the spirit of the OSCE commitments and principles and the Vienna Document 2011 is paramount.

We continue to follow the situation in and around Ukraine closely. In 2019 the Nordic Defence Cooperation (NORDEFCO) established a Crisis Consultation Mechanism, facilitating rapid consultations on any urgent matter of common concern. We recently had a Ministerial consultation to discuss the current situation close to Ukraine’s border, and we will continue to keep close contact.

The Nordic countries continue their firm support to Ukraine’s territorial integrity, sovereignty and right to decide its own foreign and security policy course free from outside interference. We reject the notion of spheres of influence in Europe.

The Minsk agreements and political dialogue remain the basis for solving the conflict in eastern Ukraine. Läs uttalande

Rysslands nya krav på Nato skulle innebära att Sverige inte kan fullfölja sin nuvarande säkerhetspolitik. Svenska militära övningar med grannländerna och USA skulle stoppas om Ryssland får igenom sin vilja.

– Helt oacceptabelt, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) i en första svensk reaktion. […]

Överst på Rysslands kravlista står att försvarsalliansen ska ”avstå från varje utvidgning av Nato”, i första hand till Ukraina men även till ”andra stater”. Därmed stängs även Nato-dörren för Finland och Sverige, som i dag inte är med i alliansen. Finlands president Sauli Niinistö har markerat mot Rysslands krav. Nu reagerar också Sverige via sin försvarsminister:

– Vi ska inte gå med i Nato varken nu eller senare – men det är ett helt svenskt ställningstagande som ingen annan ska ha någon synpunkt på. Vi måste ha frihet att fatta våra beslut utifrån vad vi tror är bäst för svenska folket. Det handlar om vår grundläggande suveränitet och handlingsfrihet att fatta våra egna beslut, slår Peter Hultqvist fast. Läs artikel

Det ryska förslaget finns att läsa här.

Läs även kommentar till inriktningen av det svenska försvaret.

Afghanistan’s economy is now in free fall, and if we don’t act decisively and with compassion, I fear this fall will pull the entire population with it.

Twenty-three million people are already facing hunger; health facilities are overflowing with malnourished children; some 70 percent of teachers are not getting paid and millions of children – Afghanistan’s future – are out of school. […]

The Organization of Islamic Cooperation is coming together today to express willingness to help avert disaster and contribute to the humanitarian endeavour. The United Nations stands firmly with you, and in solidarity with the people of Afghanistan.

Next year, we will seek funding for our largest-ever appeal of US$4.5 billion to help the most vulnerable in Afghanistan. Our plan is a stopgap measure for over 21 million people who need lifesaving assistance. It must be funded as a matter of priority.

The crisis is huge. Our humanitarian response is effective and continues to scale up, thanks to generous donor support and your sustained engagement. Läs uttalandet

Richard A. Falk, American professor of Emeritus of international law at Princeton University said in an interview with Mehr News Agency that Iran’s demands in the new round of negotiations with P4+1 in Vienna, are sincere, deserve respect, and are mandated by international law and the UN Charter, and Tehran has done nothing wrong that would warrant punitive actions or coercion. […]

Iran has repeatedly stressed that the core purpose of the new round of negotiations is to lift sanctions against Iran and get Iran’s economic and trade activities back on track. How do you evaluate this appeal of Iran?

I think the genuineness and justification of this pursuit of normalcy on Iran’s part is sincere, deserves respect, and is mandated by international law and the UN Charter. Arguably, Iran has done nothing wrong that would warrant punitive actions of the sort taken or the kind of coercion embedded in the ‘maximum pressure’ approach to the Trump presidency. It is unlawful to threaten or use force as a tactic of diplomacy, and Iran has been constantly threatened, economically harmed, and politically destabilized by such tactics, and by the imposition of sanctions that have inhibited foreign investment and trade by third-party countries. Läs intervjun

Skriftlig fråga  av Hans Wallmark (M)

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Tre domare från Vestre Landsret har utgjort granskningskommission för den så kallade danska spionsaken, som briserade för drygt ett år sedan. Sverige är ett av de länder som antas ha varit fall för informationsinhämtning.

Försvarsminister Trine Bramsen sände hem fem medarbetare från Forsvarets Efterretningstjeneste. De gavs därmed skulden för att ha överträtt sina befogenheter. Efter att kommissionen nu meddelat sitt frikännande beslut den 13 december förklarar Trine Bramsen följande i en skriftlig kommentar: ”Den konklusion er jeg selvsagt meget tillfreds med.”

Att övervakning skett råder det inte några tveksamheter om i Danmark. Därmed får de domare som utgjort granskningskommission sägas ha slagit fast att något olagligt eller kritiserbart inte utförts av Forsvarets Efterretningstjeneste. Således måste ansvaret sökas på politisk nivå.

Det torde ställa den så kallade danska spionsaken i nytt ljus i förhållande till länder vilka kan anats ha medborgare, företag eller institutioner avlyssnade av danska myndigheter.

Med anledning av detta vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:

Avser ministern att på något sätt agera mot den danska regeringen efter att en kontrollkommission nu frikänt fem avstängda tidigare medarbetare vid Forsvarets Efterretningstjeneste som ansvariga för den tidigare uppmärksammade spionsaken, vilken även berörde Sverige? Läs den skriftliga frågan

[…] Denna skrivelse har utarbetats med anledning av Riksrevisionens rapport Att bygga nationell försvarsförmåga – statens arbete med att stärka arméstridskrafterna (RiR 2021:23). Riksrevisionen har granskat om regeringen och Försvarsmakten har bedrivit ett effektivt arbete för att öka arméstridskrafternas operativa förmåga under försvarsinriktningsperioden 2016–2020. Granskningsrapporten innehåller slutsatser och rekommendationer som avser regeringen och Försvarsmakten. Riksrevisionens sammanvägda bedömning är att regeringens och Försvarsmaktens arbete med att stärka arméstridskrafternas operativa förmåga under försvarsinriktningsperioden inte har varit effektivt i alla delar. Brister har identifierats när det gäller planering, analys, styrning och genomförande. När det gäller regeringens styrning bedömer Riksrevisionen att den i vissa stycken inte varit tillräckligt tydlig då regeringen inte uttryckligen efterfrågat brigader som krigsförband. […]

Regeringen fortsätter att följa upp genomförandet av den inriktning som framgår av propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30) och som beslutats av riksdagen. I detta arbete ingår att kontinuerligt följa arbetet inom Försvarsmakten och återrapporter resultatet till riksdagen. Läs regeringens beslut

Se även kommentar här på sajten till Riksrevisionens rapport.

Uppbåden 2021 avslutades den 15 december. Över 73 procent av männen i årskullen förordnades till tjänstgöring, totalt 22 315 personer. Uppbåden genomfördes hälsosäkert och med hänsyn till det rådande coronaläget.

Försvarsmaktens regionalbyråer ordnade uppbåd enligt värnpliktslagen under perioden 16.8.-15.12.2021. Antalet uppbådspliktiga, d.v.s. år 2003 födda män, var i år totalt 30 506. Av dem förordnades 73,15 procent, d.v.s. 22 315 personer till beväringstjänstgöring. Under hösten ordnades totalt 490 uppbåd runt om i Finland. Vid uppbåden beaktades rådande coronarestriktioner och hälsosäkerheten. Läs pressmeddelande

Tidligere statsminister Thorbjørn Jagland oppfordrer Norges regjering til å ta grep for å hjelpe Julian Assange.

Thirty years ago this month, the Soviet Union collapsed, and Ukraine broke away from Moscow’s control. Russian President Vladimir Putin has never gotten over it.

That, more than anything, underlies the current crisis in which Putin has moved nearly 100,000 troops to Ukraine’s frontier, raising fears of an invasion.

“To us, the end of the Soviet Union is a done deal,” but not to Putin, said historian Mary Sarotte. “What he really wants to do is renegotiate the 1990s.”

Last week, Russia sent the United States a list of its demands for defusing the crisis: a binding promise that Ukraine will never become a member of the North Atlantic Treaty Organization, plus the removal of all NATO troops and weapons from 14 Eastern European countries that have joined the alliance since 1997.

It was not an encouraging sign. The demands were so extreme that they appeared intended for rejection — or, worse, as a pretext for invasion. None of this should come as a surprise. […]

Russia’s western border is NATO’s eastern flank. American and British military advisors serve in Ukraine; U.S. missile defense systems sit in Poland and Romania; and NATO troops conduct exercises in Estonia, Latvia and Lithuania, once part of the Soviet Union. Läs artikel

Läs även Mats Björkenfeldts presentation av Sarottes bok som tidigare publicerats på den här sajten.