Det falska hotet från Ryssland, dagensarena.se

Pär Salander, professor emeritus i socialt arbete

[…] För det första: vad gäller ”ökad rysk aggressivitet” så är det oklart vad som menas. Media har förmedlat: överbelastningsattack mot media; problem med flygledningen på Arlanda; spioneri via forskningsflygplanet Geophysica; kapande av telemast i Borås; spion som sökt sig in på journalistutbildning; påverkan på det svenska valet, för att inte säga alla dessa främmande u-båtar som gäckat marinens nät och bomber.
Ledande politiker, höga militärer och även ”experter” har kommenterat dessa uppgifter i media och kopplat dem till Ryssland. Men det visade sig senare att dessa påståenden mer var att betrakta som mediala ankor. […]

Vidare vet vi att den amerikanska underrättelsetjänsten NSA har ett mycket uppskattat och allt närmare samarbete med sin svenska motsvarighet FRA. I en artikel i ansedda New York Review of Books betitlad The Swedish Kings of Cyberwar – Sweden’s growing importance to the NSA beskrivs hur NSA, via FRA, har tillgång till en ”unik samling (kommunikationsdata) på högprioriterade ryska områden som ledarskap, intern politik och energi”.
Dessutom återges att FRA är en ”ideal samarbetspartner” när NSA hackar sig in för cyberattacker på datornätverk i andra länder. Det liggande förslaget som gör det lagligt för FRA att fungera som avlyssningscentral eller filial till utländsk (läs:USAs) underrättelsetjänst kan nog ses i detta perspektiv. FRA får nu, sent omsider, rättsligt godkännande för sin integrering med NSA. Läs artikel

The Swedish Kings of Cyberwar, nybooks.com

Hugh Eakin, Gilder Lehrman Fellow in American History at the Cullman Center for Scholars and Writers.

On April 24, 2013, just weeks before Edward Snowden went public with his leaks about mass surveillance by the National Security Agency, General Keith B. Alexander, then the head of the NSA, welcomed a group of Swedish intelligence officials to a secret three-day meeting at NSA headquarters in Fort Meade, Maryland. In the delegation were Ingvar Åkesson, the longtime director of Sweden’s National Defense Radio Establishment (known as the FRA, for Försvarets radioanstalt), a shadowy Swedish government intelligence agency, and five members of Åkesson’s senior staff. One of the aims of the meeting was to discuss Sweden’s growing importance to the NSA.

n a 2008 law, the FRA had been given expansive powers by the Swedish government to vacuum up all communications traveling over fiber optic networks into and out of Sweden—including e-mails, text messages, and telephone calls. This was of great interest to the NSA, not least because a large percentage of Russian communications traveled through Sweden. In 2011, the Swedes began sharing their surveillance data with the NSA, which included—as NSA officials described it at the time of the meeting—a “unique collection [of communications data] on high-priority Russian targets such as leadership, internal politics, and energy.” Läs artikel

In the Middle East, Russian Actions Often Align With U.S. Interests, quincyinst.org

Anatol Lieven, senior research fellow on Russia and Europe at the Quincy Institute for Responsible Statecraft

A dominant public narrative has been created in the United States and much of Europe that Russia is a “revisionist” power, seeking to overthrow the existing status quo, challenge the “rules-based order,” and generally act as a “spoiler” in international affairs—and in the lands of the former Soviet Union, there is a considerable element of truth in this portrayal.

In the greater Middle East, however, there is something seriously weird about this image of Russian behavior. In this region, over the past 20 years, it is in fact the United States that has acted as a disruptor of the existing status quo, and Russian opposition to U.S. policies on key issues has proved in retrospect to be objectively correct, from the point of view not only of Russia and of the region but also of the United States and the West. […]

Underlying Russian analysis is a perception that might be called anti-democratic but is more accurately characterized as a profound sense of the fragility of states and fear of chaos and civil war, coupled with deep skepticism about projects of rapid revolutionary change. This attitude has its roots in Russia’s own terrible experiences of the 20th century. As Russian President Vladimir Putin remarked to the New York Times in October 2003 concerning the results of the U.S. invasion of Iraq, “There is no surprise for us about the situation that has taken shape, because we foresaw the development of the situation there just exactly as it is developing now. … How could one imagine a different course of events in a case where the regime is dismantled? Of course, statehood is destroyed. How can it be otherwise?” Läs artikel

Ålandsmodellen är en unik helhetslösning, hbl.fi

Johan Ehn, tidigare talman, Ålands lagting

”– Finland och Sverige har ett gemensamt problem: Det gäller en grupp bångstyriga historielösa människor på Åland. Där finns beslutsfattare som gärna åtnjuter Finlands skydd, men som glatt stoltserar med att bjuda in ryska spionskepp och klagar i högan sky då finska marinen ens lite närmar sig gränsen till öriket. Jag förstår inte varför Sverige och svenska beslutsfattare accepterar att det ska vara på det här sättet, säger Salonius-Pasternak.”

Ovanstående smått märkliga citat av Charly Salonius-Pasternak i en artikel (HBL 30.11) kan bara inte lämnas okommenterat. […]

Ålandsmodellen är en unik helhetslösning bestående av tre delar: för Finland – överhöghet över det åländska territoriet; för Åland – rätt till språk och kultur vilket säkras genom långtgående självstyrelse och för Sverige och faktiskt hela norra Östersjön – demilitarisering och neutralisering av Ålandsöarna som en säkerhetspolitisk lösning internationellt säkrad.

Ett ifrågasättande av en del av Ålandsmodellen riskerar hela lösningsmodellen vilket kan få enorma konsekvenser!

Ålandsmodellen är inte en fråga som rör enbart Sverige och Finland utan är ett resultat av ett avgörande i Nationernas Förbund vilket bland annat utmynnade i en internationell konvention som ratificerats och undertecknats av en rad stater.

Formellt är Åland inte en part i lösningen, vilket vi gjort allt för att bli, det är därför smickrande att Salonius-Pasternak ändå tillerkänner oss ett så starkt inflytande. Läs artikel

Norway Pulled Stronger into Great Power Rivalry between the USA and Russia, Argues Defense Researcher, highnorthnews.com

Hilde-Gunn Bye, journalist

Even though much of the great power rivalry between the USA and Russia takes place in the North Atlantic and the Barents Sea without Norwegian participation, much of the American activity is also taking place out from Norway, among others aircraft- and submarine activities. This is an advantage for Norway and the USA’s situational awareness in the area. However, the disadvantage is that Norway comes higher up on the Russian list of potential targets that are to be taken out in case of a crisis or conflict.

This is the argument of Professor, Lieutenant Colonel and Research Leader at the Norwegian Defense University College Staff School Tormod Heier in an interview with High North News.

“Norway is becoming more exposed. At the same time, it is fully dependent on American assistance in case of a crisis situation. Norway thus has a balancing act and there is no single answer as to how to manage this. It requires delicate statesmanship and it is important to continually discuss this and anchor decisions within a broad segment of the people, Heier explains.

In his new book “En randstat på avveie? Norges vei inn I den nye kalde krigen, 2014-2021” [A Limitrophe State Gone AWOL? Norway’s Way into the New Cold War 2014-2021], Heier goes more in-depth on the topical dilemma about how much security Norway manages to get from the USA without simultaneously  provoking Russian counter-reactions and, through that, creating an escalating spiral in Norway’s immediate neighborhood. […]

What is missing?

“Norway simply needs more vessels, planes and crew. It is particularly important to strengthen endurance, so that Norway can demonstrate consistent visibility and presence with Norwegian rather than American forces. Visibility is in and of itself deterring, but in a more defensive way than sharp-shod Americans who are part of the USA missile shield.” Läs intervjun

Norway deploys radiation drones along its coast amidst nuclear emergency concerns, thebarentsobserver.com

A sharp increase in nuclear-powered vessels and ships with radioactive materials pose an increasing risk of accidents, a recent radiological- and nuclear risk assessment study for the Arctic Council concludes.

The risk is moderate and increasing in regards to nuclear-powered vessels and floating nuclear power plants, the report reads.

Now, authorities take action and deploy drones with radiation detectors on board Norway’s fleet of five Inner Coast Guard patrol vessels, from the North Sea region in the south to the Barents Sea in the north.

The danger is obvious. A worst-case scenario is a nuclear-powered vessel with a reactor leakage drifting at sea or running aground with a wind direction towards populated areas. In northern Norway, nine out of ten inhabitants live less than four kilometers from the sea.

A drone can help measure levels of radiation in close vicinity to the vessel in distress without exposing any of the emergency response teams to danger. The Coast Guard is already on 24/7 watch and plays an important role in emergency preparedness. Läs artikel

UN Committee: No Change for Now in Afghanistan, Myanmar Envoys, voanews.com

The U.N. committee that approves the credentials of representatives at the world body decided Wednesday to postpone a decision on who will represent Myanmar and Afghanistan.

”I can confirm the Credentials Committee had its meeting to consider credentials of U.N. member states, including Afghanistan and Myanmar,” Swedish U.N. Ambassador Anna Karin Enestrom, who heads the nine-member committee, told reporters following members’ closed-door discussions. “The committee has decided to defer its decision of the credentials in these two situations.”

She said a report that will go to the General Assembly will be made public, but she declined to say when. Läs artikel

Reviderad historieskrivning av Afghanistankriget

Lars-Gunnar Liljestrand

På Natos utrikesministermöte möte i Riga 30 november till 1 december summerade generalsekreteraren Jens Stoltenberg alliansens 20-åriga krig i Afghanistan.

Förutom medlemsstaternas ministrar deltog i slutsessionen Sverige, med utrikesminister Ann Linde, och Finland som inbjudna i rollen av särskilda partnerskapsländer, ”Enhanced Opportunity Partners”.

Stoltenberg presenterade en rapport om erfarenheter och lärdomar från kriget.

Han var nöjd med resultatet. Terrorister har slagits tillbaka och de afghanska regeringsstyrkorna som Nato varit med och byggt upp hade gjort anmärkningsvärt stora framsteg. De hade briljerat (”excelled”) i taktiska operationer samt byggt upp en militär professionalism som i huvudsak berodde på Natos vägledning.

Ändå förlorade man kriget. Stoltenberg söker förklaringar och lyfter fram två saker:

  • Insatsen utvidgades från att bekämpa terrorism till att bygga en stat, ”nation-building”.
  • Det afghanska styret var korrupt och inkompetent.

Förklaringarna framstår som försök att i efterhand rädda Natos rykte.

Läs mer

Rysslands utrikesminister Lavrov: Återgång till militär konfrontation ”en mardröm”, svenska..yle.fi

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och USA:s utrikesminister Antony Blinken höll i dag ett möte på tu man hand i Stockholm. Det bilaterala mötet ägde rum i samband med ett utrikesministermöte för medlemsländerna i OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa). […]

Blinken påpekade att Ryssland kommer att möta hårda sanktioner i fall av en rysk invasion i Ukraina, och att det bästa sättet att avvärja en kris är genom diplomati. […]

Blinken uppmanade Ryssland ”att respektera Ukrainas suveränitet och territoriella integritet, minska på uppbyggnaden av trupper, sända styrkor tillbaka till normala fredliga positioner och att genomföra de åtaganden som stipuleras i Minskavtalet.

Minskavtalet, som är avsett att skapa fred i den oroliga ukrainska regionen, ledde till att de värsta striderna mattades av, men det pågår fortfarande mindre stridigheter och ingen politisk enighet har nåtts om områdets framtida status.

Sergej Lavrov konstaterade å sin sida att Natos militära infrastruktur närmar sig Rysslands gränser.

– Det har utplacerats antimissilförsvarssystem i Rumänien och Polen, och de kan användas för anfall. Dessutom kan amerikanska medeldistansraketer dyka upp på europeiskt territorium. Mardrömsscenariet med militär konfrontation är på väg tillbaka i Europa.

Lavrov sa också att Ryssland kommer att lägga fram förslag till en ny europeisk säkerhetspakt som kunde stoppa Nato från att expandera längre österut. Han sa sig hoppas på att Rysslands förslag noggrant kommer att övervägas. Läs artikel

Förslag att svenskt deltagande i olika insatser i Mali fortsätter, riksdagen.se

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag att Sverige ska fortsätta delta i den pågående FN-insatsen samt i den militära insatsen Task Force Takuba i Mali. […]

I september 2020 inleddes en övergångsperiod på 18 månader för återgång till folkvalt styre i Mali, men processen går långsamt. Senast i maj 2021 genomfördes en militärkupp i landet. Utskottet håller med regeringen om att Minusma fortsatt har en viktig roll att spela i Mali. Ett svenskt deltagande kan bidra till förbättrad säkerhet, långsiktig stabilitet och stöd till den politiska övergångsprocessen.[…]

Utskottet föreslår därför att riksdagen säger ja till regeringens förslag att förlänga Sveriges deltagande i Minusma till den 31 december 2022. Den svenska väpnade styrkan ska högst bestå av 470 personer. Detta gäller under förutsättning att det finns ett giltigt mandat för styrkan från FN:s säkerhetsråd. […]

Regeringen bedömer att Mali har ett fortsatt behov av internationellt militärt stöd via Task Force Takuba, vilket utskottet instämmer i.

Mot den bakgrunden föreslår utskottet att riksdagen säger ja till regeringens förslag att ställa en svensk väpnad styrka om högst 250 personer till förfogande till den 31 december 2022. Under första kvartalet 2022 ska det svenska förbandet kunna stödja och förstärka pågående insatser. Senare under året ska förbandet övergå till att stödja insatsen med en enhet som kan bidra med avancerad sjukvård. […]

Flera partier har reservationer mot förslagen. Sverigedemokraterna och Centerpartiet reserverar sig delvis mot utskottets förslag att förlänga FN-insatsen i Mali.

Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna reserverar sig delvis mot utskottets förslag att förlänga Task Force Takuba-insatsen. Vänsterpartiet föreslår att riksdagen säger nej till utskottets förslag om ett fortsatt deltagande i Task Force Takuba-insatsen i Mali. Läs förslaget

Japan’s Prime Minister Mulls Over the Region’s Worsening Security Environment, nationalinterest.org

[…] Kishida, previously regarded as a “dove” within Japan’s political system, has overseen expansions to Japan’s military in the wake of crises in eastern Asia. On Friday, the country’s new cabinet approved a $7 billion increase to the country’s defense budget, covering items including missiles and anti-submarine countermeasures. That request, which would need to be approved by the Diet, Japan’s parliament, would bring the country’s total defense spending up to more than $50 billion, or around one percent of the country’s GDP.

Kishida has attempted to explain the increases in Japan’s defense budget on the rationale of the region’s worsening security environment. However, Japanese objections to increased military spending have remained strong; opponents of the new budget have claimed that the increases come as the country’s population is increasingly aging, leading to concerns that military funds should instead be spent on social services. Läs artikel

US unlikely to impose CAATSA sanctions on India for S-400, but other Russian deals won’t be easy, theprint.in/diplomacy

President Joe Biden’s administration is unlikely to sanction India under the Countering America’s Adversaries Through Sanctions Act (CAATSA) for procuring the Russian S-400 air defence systems, sources told ThePrint.

The $5.43-billion S-400 ‘Triumf’ missile systems deal will be in the spotlight during the India visit of Russian President Vladimir Putin on 6 December during which he will hold summit talks with Prime Minister Narendra Modi. […]

While the US hasn’t yet made its stand public on how it will deal with India on CAATSA as far as S-400 is concerned, the Biden administration has told New Delhi during diplomatic dialogues that it is “willing” to grant a presidential waiver to India “only” for the S-400 deal as a one-time exception, the source said. Läs artikel