Sveriges utrikesminister Ann Linde stakade ut den svenska politiken redan på kvällen den 15 augusti då Kabul intagits: ”Inte en spänn skall gå till talibanerna.”
Samtidigt skrev Linde på Twitter att man inte skulle överge det afghanska folket.
Hur det skall gå till när man inte tänker ha något med den nya regeringen i Afghanistan att göra är oklart.
Motion av Hans Wallmark (M) m fl.
[…] Moderaterna vill särskilt understryka betydelsen av att den svenska avvecklingen av Minusma samt en nedtrappning av det svenska bidraget till Task Force Takuba sker i nära dialog med Frankrike. Frankrike är en nyckelspelare i Mali och bär ett tungt ansvar för säkerheten i hela Sahelregionen. Sveriges relation till Frankrike präglas också av den centrala roll som Frankrike har inom EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik samt solidariteten med Frankrike efter terrorangreppen i Paris 2015. Relationen mellan Sverige och Frankrike har fördjupats både genom vårt deltagande i Task Force Takuba och det franskledda försvarssamarbetet European Intervention Initiative. En stor del av det vi gör tillsammans med Frankrike i Mali syftar också till att bekämpa radikalisering och terrorism. Under våren 2022 genomförs det presidentval i Frankrike. Utfallet av valet kan påverka det franska bidraget till insatsen Mali. Det är därför viktigt att Sverige har en nära dialog med den franska regeringen under denna period för att försäkra sig om Frankrikes fortsatta engagemang i Mali.
Sveriges engagemang i Mali, tillsammans med den avslutade insatsen i Afghanistan, aktualiserar behovet av att ha tydliga mål, ramar och uppföljning för de internationella insatser Sverige genomför. Liksom i Afghanistan så bidrar Sverige inte bara militärt, utan har också betydande civila biståndsinsatser i Mali. Det behövs en tydligare redovisning från regeringen till riksdagen när Sverige ska gå in i en ny insats, eller förlänga en insats, kring vad de långsiktiga målen för insatsen är, vilka resurser som avses användas och hur uppföljning av effekt och måluppfyllnad kan uppnås. Läs motionen
Motion E4 från Finspångs arbetarkommun till Socialdemokraternas kongress
För tio år sedan deltog Sverige i en koalition av Nato-länder som med mandat från FN att upprätta en flygförbud zon och en humanitär intervention (enligt FN:s princip Responsibility to Protect). Resolutionen gick igenom på grund av att de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet Ryssland och Kina lade ned sina röster (andra tunga länder som lade ner sina röster var Indien, Brasilien och Tyskland). Första april 2011 beslutade Riksdagen att Sverige skulle bidra under tre månader till den internationella militära insatsen i Libyen med högst 250 man och med JAS plan. Men JAS 39 Gripen skulle inte bomba utan enbart göra spaningsuppdrag. Förlängning av mandat från Riksdagen förlängdes tre månader i taget tills uppdraget avslutades senhösten 2011 när Gaddafi tillfångatogs och dödades. […]
Man var delaktig i den, som många menar, folkrättsstridiga ingripande att störa regeringen i Libyen. Man bidrog till de konsekvenser som uppstod efter interventionen men man har inte reflekterat sin roll. Till skillnad från Sverige har bland annat Storbritannien gjort en utredning som kom med allvarlig kritik. Som att det inte fanns korrekt underrättelseinformation och att faran mot civila var överdriven till och med falska. Likaså Norge har gjort en utredning om sin insats i Libyen. En del var att man förlitade sig för mycket på underrättelserna och gav över tolkningen av resolution 1973 till Nato. Som ett litet land kände man press att visa solidaritet med Nato. Vad är Sveriges slutsats av sin roll i Libyen förutom att man gjort utredning hur samarbetet med Nato var? Har en oberoende utredning kommit fram till att eventuella framtida militära insatser som inte är under FN befäl har större risk att man inte följer en resolution? Det behövs svar för att Sverige med en trovärdighet fortsättningsvis ska kunna kallas en humanitär makt och en neutral stat som inte går i ledband för andra länders geopolitiska ambitioner. Partikongressen föreslås besluta: E4:1 att regeringen beslutar om att tillsätta en oberoende kommission för att utreda Sveriges roll i den internationella militära insatsen i Libyen 2011 E4:2 att klarlägga misstankarna om folkrättsbrott Thomas Larsson Finspångs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
The bombers from the 9th Expeditionary Bomb Squadron and the Norwegian Air Force F-35 Lightning II aircraft executed an Allied targeting mission controlled by Norwegian Joint Terminal Attack Controllers, the US European Command writes in a press release.
The mission is part of a Bomber Task Force Europe 22-1 integration and deterrence mission, focused on 5th generation integration and interoperability between the coalition’s most advanced fighter platform and the supersonic strategic bomber. Läs artikel
Motion till Socialdemokraternas kongress från Södertälje arbetarkommun:
Den socialdemokratiska regeringen har tagit stora kliv för ett förstärkt svenskt försvar efter att värnplikten vilat sedan 2010. 2014 återupptogs repetitionsutbildningar och 2018 såg vi en kull 18-åringar mönstra. Det är en mycket glädjande utveckling. Regeringen har också succesivt förstärkt anslagen till försvaret och aviserat ytterligare förstärkningar i propositionen ”Totalförsvaret 2021–2025” som lämnades till riksdagen under hösten 2020. I denna föreslås bland annat en fortsatt utbyggnad av grundutbildningen så att den 2025 kommer att omfatta 8 000 värnpliktiga. Denna utbyggnad är välkommen men bör enligt vår mening fortsätta med målet att alla i den aktuella åldersgruppen ska omfattas. Genom värnplikten skapas vinster som gynnar både medborgaren och samhället i stort.
Vi ser vinster inom flera områden, här nedan beskriver vi några av dem: • Ett förstärkt försvar, genom en allmän värnplikt, stärker landets säkerhet för såväl kust, luftrum och land samt ger förstärkt skydd för digitala angrepp från främmande makt. • Allmän värnplikt har en funktion som främjande av integration och gemenskap. Om alla svenska medborgare som fyller 18 kallas till mönstring och merparten av dessa ska göra värnplikt har vi en plattform där alla möts och tar ansvar för vårt land tillsammans. Det blir en svårslagen del av integrationen. Att ha en viktig uppgift och en självklar tillhörighet är något som alltför många unga saknar idag och värnplikten blir därmed en chans att ”växa till sig”, lära sig ta ansvar och ta ett steg in i vuxenvärlden.
Fler levande förband ger en större stabilitet och större möjligheter att utnyttja det civila försvaret. exempel är Södertäljes ING 1, vars största uppgift var att se till att transporter över Södertälje kanal skulle fungera även ifall broarna sprängdes, men som även skulle kunna sättas in vid civilförsvarsinsatser. Förbanden och civilförsvaret skulle därmed kunna bli en ännu viktigare resurs vid icke-militära insatser, som exempelvis under pandemier eller vid skogsbränder och översvämningar, som vi sett i förödande omfattning vid flera tillfällen det senaste decenniet. Partikongressen föreslås besluta: E116:1 att Socialdemokraterna arbetar för en modern värnplikt som omfattar både militär och civil pliktverksamhet E116:2 att Socialdemokraterna arbetar för att alla ungdomar som fyller 18 ska kallas till mönstring. Södertälje arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
USA ligger längst fram när det gäller prövningar. EU utfärdade ett så kallat screening-direktiv 2019, här tillhör Frankrike och Tyskland dem som kommit längst. I Sverige tog utrikeshandelsminister Anna Hallberg och inrikesminister Mikael Damberg i måndags emot betänkandet ”Granskning av utländska investeringar”. Förvärv ska kunna prövas av bolag med säte i Sverige ”vars verksamhet eller teknologi har betydelse för säkerhet eller allmän ordning”. […]
Utredaren framhåller att granskningssystemet ska fokusera på de skadliga investeringarna och inte vara mer ingripande än nödvändigt för att skydda svenska säkerhetsintressen. Begreppet ”nödvändigt” är centralt här, man vill inte slå brett och riskera att investeringarna minskar. Det är bra, men det kan bli svårt att göra gränsdragningar.
Exempelvis ”infrastruktur” är ett vitt begrepp. Det omfattar vägar, broar, tågräls, avfallshantering, vatten, övervakningssystem, flygplatser, telekommunikation, kanske även bussar och tåg. Väldigt många typer av teknik kan användas i vapen utan att vapnen är det primära användningsområdet, är det ändå krigsmateriel? Personbilar innehåller högteknologi. […]
Nationell säkerhet lär även fortsättningsvis ställas mot fri handel. Det är då viktigt att Sverige fortsätter att värna utländska investeringar, så att inte protektionismen tillåts växa som en konsekvens av det ökade säkerhetstänkandet. För vi skulle vara en av de stora förlorarna, Sverige är inte bara den tionde största mottagaren av utländska investeringar, vi är också den elfte största investeraren globalt. Läs ledaren
[…] “We are stumbling into a nightmare scenario, a world where drones and other advanced weapons can choose and attack targets without human control. This filter is designed to give people an idea of what killer robots could soon be capable of, and show why we must act urgently to maintain human control over the use of force,” said Verity Coyle, Amnesty International’s Senior Advisor on Military, Security and Policing.
“Allowing machines to make life-or-death decisions is an assault on human dignity, and will likely result in devastating violations of the laws of war and human rights. It will also intensify the digital dehumanisation of society, reducing people to data points to be processed. We need a robust, legally binding international treaty to stop the proliferation of killer robots – before it’s too late.”[…]
On 2 December 2021, the Group of Governmental Experts to the Convention on Conventional Weapons (CCW) will begin critical talks on whether to proceed with negotiations on a new treaty to address the threat posed by killer robots. So far 66 states have called for a new, legally binding framework on autonomy in weapons systems. But progress has been stalled by a small number of powerful states, including Russia, Israel and the US, who regard the creation of a new international law as premature. Läs artikel
Relationen mellan Nato och Ryssland har inte varit så kylig som den är i dag sedan kalla kriget. Det anser Nato-chefen Jens Stoltenberg. Det är svårt att argumentera emot honom, efter måndagens händelser.
Ryssland gjorde nämligen verklighet av sitt hot om att stänga den ryska Nato-representationen i Bryssel. Samtidigt slog ryssarna igen försvarsalliansens militära sambandskontor samt informationskontor i Moskva och drog tillbaka ackrediteringarna för Natos utsända diplomater.
Moskvas agerande är ett direkt svar på att Nato utvisade åtta ryska diplomater från Nato-delegationen i början av oktober, efter anklagelser om spioneri. […]
Sverige tillhör länderna som allra tydligast markerat att EU:s sanktioner mot Ryssland ska vara kvar efter den olagliga annekteringen av Krim 2014.
Samtidigt har vi på senare år återupptagit kontakterna med Moskva, både på försvarsattachénivå och genom bilaterala utrikesministermöten. Länderna har också ett omfattande ekonomiskt utbyte. Den ryska industri- och handelsministern var nyligen på besök i Stockholm av just det skälet.
Den typen av samarbeten är inte bara bra för Sveriges ekonomi utan också indirekt för vår säkerhet. Dialog och handel är effektiva konfliktavhållande verktyg.
Sverige bör verka för att även Nato så snart som möjligt återupptar sina diplomatiska kanaler med Ryssland. Läs ledaren
Republikens president Sauli Niinistö gjorde ett arbetsbesök i Ryssland och träffade Rysslands president Vladimir Putin fredagen den 29 oktober 2021 i Moskva.
De officiella samtalen fördes på eftermiddagen i Kreml. Presidenterna diskuterade bland annat coronavirusläget, bilaterala frågor om exempelvis handel och skogssamarbete, arktiska frågor och andra internationella ärenden samt Helsingforsandan.
”På drygt tre timmar hann vi behandla många frågor”, sade president Niinistö vid ett videomöte för finländska medier efter diskussionerna.
President Niinistö berättade att presidenterna under samtalet hade konstaterat att handeln mellan Finland och Ryssland har ökat. När det gäller skogssamarbetet diskuterades till exempel skogarnas betydelse som kolsänka och skogsvård. ”Det här är en fråga som vi säkert återkommer till. Det innebär till exempel ett intensifierat samarbete vid skogsbränder och spridning av finländsk kompetens inom skogsvården.” President Niinistö berättade också att han tagit upp frågor kring virkesimporten till Finland. Läs pressmeddelande
During a parliamentary debate in the House of Lords, the UK Government repeatedly refused to rule out the possibility that the UK may deploy lethal autonomous weapons in the future.
At the dedicated discussion on autonomous weapons (also known as “killer robots”), members of the Liberal Democrats, Labour and Conservative parties all expressed concern around the development of autonomous weapons. Several parliamentarians, including Lord Coaker speaking for Labour and Baroness Smith speaking for the Liberal Democrats, asked the UK to unequivocally state that there will always be a human in the loop when decisions over the use of lethal force are taken. Responding to these calls, defence minister Baroness Goldie simply stated that the “UK does not use systems that employ lethal force without context appropriate human involvement”.
This formulation, which was used twice by the Minister, offers less reassurance over the UK’s possible future use of these weapons than the UK’s previous position that Britain “does not possess fully autonomous weapon systems and has no intention of developing them”. Läs artikel
The United States and China will not go to war in our time over Taiwan. China is not engaging in provocative actions leading toward an invasion. So why the fuss?
Part One of this essay covered why China has nothing to gain, and given nuclear weapons, literally everything to lose. But however impractical an invasion might be, how unnecessary, or how risky, hasn’t China declared repeatedly it will reunite with Taiwan?
Yes. But if you want to cite Chinese propaganda as evidence of actual intent, it is best to pay attention to the details.
It was the United States itself that most clearly asserted the shared tripartite goal was reunification, declaring, with deliberate ambiguity as part of its diplomatic break with Taiwan, “there is only one China and Taiwan is a part of it.” Chinese President Xi regularly reiterates reunification as a goal, but always stresses the process is historical—as in, it is inevitable but we need to be patient, so don’t wait up for it to happen; the last revolution took 300 years to start—and must be peaceful. Sorry, if you’re going to quote Chinese propaganda statements as proof of intent, you can’t cherrypick only the scary parts. It makes no sense to trust Xi on the plan but to claim he and every previous Chinese leader has been lying about the peaceful execution in the same breath. Läs artikel
Förberedelserna inför avresan är i full gång. Frankrike lämnar över befälet till Sverige i november.
– Vi är redo, konstaterar Peter, överste till graden och blivande chef för Task Force Takuba.
Hans identitet vill Försvarsmakten hålla hemlig, med hänsyn till hotbilden som medföljer positionen. Från november till februari leder han den multinationella specialförbandsstyrkan som opererar i Mali. Vid behov även i Niger.
– Vår huvuduppgift är att rådge, assistera och följa maliska förband i fält och operera i en region drabbad av härjningar av flertalet terrorgrupper, säger Peter.
Takuba är en del av den franska insatsen Operation Barkhane, med målet att bekämpa islamistiska extremistgrupper.
Specialförbanden i Takuba är väl rustade och kan snabbt sättas in som understöd till konventionella trupper. Uppdragen kan handla om fritagningsoperationer, räder, underrättelseinhämtning eller andra insatser som kräver specialistförbandens förmågor. Läs artikel
Läs även kommentar tidigare på den här sajten om Sveriges ökade roll i Mali.