Jaktplansbeslutet måste omprövas, hbl.fi

Gustav Wickström, Åbo

Pilotstyrda jaktplan har redan i dagens värld allt svårare att värja sig för missilangrepp och redan inom en snar framtid kommer den tekniska utvecklingen att leda till att bemannade jaktplan är chanslösa i luftstrid mot obemannade, datorstyrda plan.

Försvarsmakten har som uppgift att med militära medel skydda vårt land mot yttre hot med de resurser regeringen och riksdagen förser den med. När omvärlden förändras i snabb takt är det svårt att vara säker på vilken utrikespolitisk linje det är bäst att följa och vilka beslut om vapenköp som ger oss de bästa möjligheterna att försvara vår självständighet i olika framtida situationer. […]

Flygvapnets ledning vill ha lika många jaktplan som hittills och önskar köpa amerikanska jaktplan för att de har den mest avancerade tekniken. De är de dyraste, men man framhåller att kostnaderna för dem fördelar sig över en längre tid, eftersom de skulle skydda vårt luftrum i tiotals år framöver.

Det framstår emellertid som ett önsketänkande från flygvapnets sida eftersom det med jaktplan inte är möjligt att förhindra angrepp med missiler. Det framgick med all önskvärd tydlighet för några år sedan då Saudiarabien, med långt över hundra hypermoderna jaktplan, inte kunde förhindra den attack med några kryssningsmissiler som satte landets största oljeraffinaderi i brand. Den saudiska regeringen kunde endast konstatera att de fina jaktplansflottiljerna inte förmått hindra attacken. Läs artikel

Förr gällde alliansfrihet – nu är det tvärtom, dalademokraten.se

Helge Sonntag, Sågmyra

När Margot Wallström avgick som utrikesminister i september 2019, markerade det slutet på en process som pågått en längre tid.

Tidigare hade Utrikesdepartementet, med minister och tjänstemän, en hög status och var tongivande i regeringen. Margot Wallström förklarade vid en tidigare Folk och Försvarskonferens att det var ”osannolikt” att Sverige skulle kunna bli ett militärt förstahandsmål från Rysslands sida.

Numera styr Försvarsdepartementet, med minister och tjänstemän, Nato-lobbyister och svensk krigsindustri både utrikes- och försvarspolitiken.

Kalla kriget har trollats fram igen och Ryssland är det stora hotet. USA med en förskräckande lista av undergrävande verksamhet i andra länder, statskupper, militära interventioner och blodiga krig, ses som den trygga hamnen. Läs artikel

Osäkerhet farligt, sydostran.se

Thage G Peterson, fd Försvarsminister och tidigare talman i Sveriges riksdag

Tidpunkten för förslaget kunde inte vara sämre vald. I en tid när osäkerhet råder över hela världen med regeringskriser. I ett läge när USA befinner sig i en akut ledarkris så skall vårt land passa på att underordna sig USA och NATO ännu mer.

Det borgerliga inhoppet skapar osäkerhet i vår omvärld. Det är farligt med osäkerhet i försvars- och säkerhetspolitiken. Man får inte sitta på två stolar samtidigt. Sveriges försvarspolitiska linje förpliktigar – att Sverige talar samma språk i samma tonläge både till USA och Ryssland.

Om vi inte gör det så är vi inte neutrala och militärt alliansfria. Vi måste vara lika tydliga och konsekventa mot både öst och väst. Gammaldags rysskräck eller en överdriven tro på USA:s demokratiska stabilitet får inte göra oss blinda. Eller påverka oss till ett äventyrligt agerande.

Närmandet till USA:s försvarsorganisation har under senare år skett i en rasande fart. Och detta utan att man presenterat några anledningar till varför Ryssland skulle angripa Sverige.

Vårt land är inte, som jag ser det, ett strategiskt viktigt mål för Ryssland. Ett isolerat ryskt krig mot Sverige är inte sannolikt. Att Ryssland upprustar är inte ett skäl nog. Läs artikel

USA-fixeringen som verklighetsflykt, gp.se

Håkan Boström, ledarskribent på Göteborgs-Posten

Med Joe Biden installerad i Vita huset får USA inte bara en mindre omedgörlig och nyckfull president – utan också en mindre fantasieggande sådan. Förhoppningsvis slipper svenska mediekonsumenter därmed höra om USA varje dag framöver (ja, ni slipper inte undan helt i den här krönikan).

Den svenska fixeringen vid USA är lite apart. Trots att vårt land faktiskt ligger i norra Europa och är en del av den europeiska – inte den amerikanska – unionen slås det på stort vid varje amerikanskt primärval. Enskilda senatorers göranden och låtanden i den amerikanska kongressen rapporteras i detalj. […]

Hur ska man annars förstå att en del svenska debattörer på fullt allvar hävdar att en moderat-ledd regering med stöd av SD skulle leda till scener liknande dem vid Kapitolium tidigare i januari? På något underfundigt sätt lyckas de glömma bort att alla våra nordiska grannländer redan haft sådana regeringar utan nämnvärd dramatik.

Att Sverige i sådan ovanligt hög grad identifierar sig med USA – trots stora kulturella skillnader mellan länderna – beror nog i hög grad på att vi klippt av bandet med vår egen historia. Vi anser oss, precis som många amerikaner, bo i världens modernaste land. Inte minst är det en stark föreställning i tongivande kretsar. Med Annie Lööfs ord ska vi ”framåt”. Då blir Norden och Europa lätt lite för tråkigt och stelt – ja helt enkelt för realistiskt. Läs artikel

Germany’s ‘malign’ Nord Stream 2 problem won’t go away, politico.eu

Gazprom’s Russia-to-Germany pipeline under the Baltic Sea is threatening to erupt into a geopolitical storm just as U.S. President-elect Joe Biden takes office. On Monday, the German economy ministry said it had been informed by the U.S. of plans to impose sanctions as of Tuesday on the Russian pipelaying ship finishing the final sections of the pipeline. The ministry was “taking note of the announcement with regret,” a spokesperson said.

Nord Stream 2 has secured permission from both Germany and Denmark to finish construction of the last 75 kilometers of the 1,200-kilometer route. […]

The U.S. State Department has been spreading the word. ”We can confirm that the Department has been reaching out to companies to update them on the passage of additional mandatory sanctions … and the sanctions risk of continued association with the NS2 project,” a spokesperson said via email, adding: ”Those who are aiding and abetting this Russian malign influence project must get out now or face the consequences.”[…]

Berlin’s careful stance is unlikely to change after Germany’s governing Christian Democratic Union party on Saturday elected a new leader, Armin Laschet, who favors maintaining ties with Russia and currently leads the state of North Rhine-Westphalia, home to Germany’s energy giants RWE, E.ON and Uniper. Läs artikel

Iraqi political bloc confirms commitment to withdrawing foreign forces, xinhuanet.com

An Iraqi leading parliamentary bloc of al-Fatih Coalition confirmed on Monday that it would not retreat from demanding the Iraqi government to implement the parliament decision to withdraw foreign forces from the Iraqi soil, a local media reported.

The insistence of al-Fatih bloc, headed by Hadi al-Ameri, came because ”the decision of ending the presence of foreign forces from Iraq was already passed in the Iraqi parliament and approved by the government of resigned Prime Minister Adel Abdul-Mahdi,” spokesman of al-Fatih (Conquest) Coalition, Ahmed al-Asadi, told the Iraqi NINA news agency.

Al-Asadi said that Prime Minister Mustafa al-Kadhimi included the implementation of the decision to withdraw foreign forces from Iraq in his political program when he assumed the post.

On Jan. 5, 2020, the Iraqi parliament passed a resolution requiring the government to end the presence of foreign forces in Iraq, two days after a U.S. drone strike on a convoy at Baghdad airport which killed Qassem Soleimani, commander of the Quds Force of Iran’s Islamic Revolution Guards Corps, and Abu Mahdi al-Muhandis, deputy chief of Iraq’s paramilitary Hashd Shaabi forces. Läs artikel

Vart är vi på väg? smp.se

Björn Lindberg, Åseda

Under coronaåret har det givits tid och att fundera över hur vi har det i vårt fina land och tyvärr så påminns man allt oftare om med vilken flathet allvarliga tillstånd hanteras. […]

Utan politiska ambitioner eller kvalifikationer har jag några förslag till förändringar som jag tror kan göra skillnad inom sina områden och som ganska snart frigör pengar i statsbudgeten.

Allmän värnplikt för samtliga medborgare, där man efter grundutbildning delar upp utbildningen i tre, fyra grenar, försvar, samhällsskydd, beredskap och vård. Efter grundutbildning gör de tre senare sin utbildning delvis civilt hos företag och myndigheter och kan också bidra med samhällsnytta. Samma regler som i lumpen.

Finansieras av Försvaret, AF, skolan, sjukvården och MSB. Skapar sysselsättning och ger arbetslivserfarenhet. Läs  insändare

 

Önsketänkande Nato-liga

Anders Björnsson

Förenta staterna, världens ledande militärmakt, har inte vunnit ett endaste krig på två generationer. Men krigen, som denna stat har invecklat sig i, har varit både många och långa. Under Trump-eran avvecklades interventionismen, åtminstone partiellt, efter att ha ödelagt relativt stabila och välmående stater i fattiga delar av världen, som Irak och Libyen. I Afghanistan behåller USA fortfarande viss militär närvaro. I det sönderslagna, hungrande Jemen agerar man bakom scenen.

Är detta en makt att lita på, om Sverige skulle bli utsatt för angrepp från någon tredje part – det vill säga en part (läs: Ryssland) som förfogar över mycket starkare militära resurser än någon av dem som USA självt har överfallit? Inom den Amerikadominerade militäralliansen Nato är befolkningen i det näst mäktigaste landet, Tyska förbundsrepubliken, till sin överväldigande majoritet mot att inskrida militärt ”till bröders hjälp”. Tyskland är de facto en pacifistisk stat. Dess regering har avstått från att delta i flera amerikanska krigsäventyr. Frankrike verkar mera intresserat av Västafrika än av Arktis och Nordeuropa. Och vem tror på allvar, att polska stridskrafter skulle stå på svensk mark, om vi blev anfallna österifrån, trots alla deklarationer om solidaritet?

Läs mer

Opinionsmätning: Européernas förtroende för USA har sjunkit, dn.se

Joe Biden har en uppförsbacke i stora delar av Europa när han börjar sitt presidentskap. Visserligen gläds många åt att han vann valet. Men av drygt 15.000 tillfrågade i en opinionsmätning i elva europeiska länder anser en majoritet att USA:s politiska system är trasigt. Bara i Polen och Ungern anser en majoritet av de tillfrågade att USA:s politiska system fungerar.

Ett genomgående tema i mätningen är att européernas förtroende för USA har urholkats. Många litar inte på att USA hjälper Europa vid en militär kris och vill heller inte liera sig med amerikanerna i en konflikt med Kina eller Ryssland. En majoritet tror att inom tio år går Kina om USA som supermakt. […]

Statsvetaren Ivan Krastev, ordförande i Center for Liberal Strategies i Sofia i Bulgarien, är medförfattare till rapporten The crisis of American power: How Europeans see Biden’s America, som baseras på opinionsmätningen.

– Allmänhetens åsikter formar inte regeringars politik, men regeringar är väldigt försiktiga med att gå emot starka uppfattningar som rör säkerhets- och utrikespolitik. Det gäller särskilt när tiderna är osäkra, som de är nu, säger han.

Han tolkar främst mätningen som en kris för USA:s maktposition, snarare än en kris för amerikansk demokrati.

– Tvivlet handlar inte om nya administrationens intentioner, utan om dess möjlighet och kapacitet att kunna gå tillbaka till vad USA var tidigare, säger Ivan Krastev. Läs artikel

Sverige på väg in i krig utan slut i Västafrika

Utgivarna

Försvarsmakten meddelar att förberedelserna är i full gång med att överföra specialstyrkor i form av en helikopterburen insatsstyrka om 150 man till den franskledda Takubastyrkan. Uppgiften är  att bekämpa terroristgrupper och upprorsmän, och styrkan skall vara beredd att sättas in ”när och var den behövs”.

Försvarsmakten anger försiktighetsvis att ”mandaten är olika” för de skilda styrkor som opererar i Mali (förutom Takuba den Franskledda Barkhane, FN-insatsen Minusma och den regionalt bemannade Sahel 5 G). Vad man inte säger är att det saknas folkrättslig grund för Takubainsatsen. Det finns inget mandat från FN:s säkerhetsråd, endast en inbjudan från regeringen i Mali som dessutom störtades genom en militärkupp bara ett halvår efter det att Sveriges riksdag fattade beslutet att gå med i Takuba, vilket vi kommenterat tidigare på den här sajten.

Situationen i Mali är komplex med ett antal konflikter samtidigt mellan regeringsmakten och olika upprorsgrupper och terroristmiliser. Frankrike och den svenska regeringen vill beskriva konflikterna som enbart orsakade av islamistiska extremister, medan de flesta bedömare pekar på att motsättningarna till stor del handlar om strider mellan etniska grupper, boskapsuppfödande nomader å ena sidan och bofasta jordbrukare å den andra sidan, och om krympande resurser på grund av klimatförändringar.

Läs mer

Veckans citat

”Ett starkt Europa måste formulera sin egen roll i världen och sin egen relation till Kina, Ryssland och USA. Den ska bygga på regelbaserat samarbete och på starka gemensamma institutioner. Det ligger inte i EU:s intresse att odla ideologiska konflikter. Vi är helt beroende av samarbete med Kina för att klara klimatmålen. Vi är beroende av samarbete med Ryssland för att klara den europeiska freden. Och vi är beroende av USA för att hålla ihop världens demokratier i försvaret av värden och intressen. Men Europa kan inte luta sig mot USA och USA kan och ska inte behöva ta ett så stort ansvar för europeisk fred. Förhållandet måste bli mycket mer jämlikt. Det innebär ökat europeiskt försvarspolitiskt ansvarstagande och ökad utrikespolitisk självständighet gentemot USA.”

PM Nilsson i Dagens Industri den 18 januari

Uppgång och fall i historien om imperier

Mats Björkenfeldt

“On Wednesday, July 28, 1954, Foreign Secretary Anthony Eden announced in the Commons that a draft agreement had finally been reached to end Britain’s seventy-two-year-long military presence in Egypt. ‘Those in Britain who see the agreement as a surrender to prestige and safety should consider soberly the alternatives,’ editorialized The Times. Gamal Abdel Nasser, now thirty-six, initialed the document for Egypt.”

Det var slutet på en historia som började 1798 när admiral Nelson besegrade Napoleon vid slaget om Nilen, varefter britterna ockuperade Egypten 1882.  Trots att det brittiska imperiet tillhörde segrarmakterna, var man nu på väg att falla sönder, liksom romarriket på 400-talet och de Osmanska- och Habsburgska rikena under det första världskriget. Derek Leebaert, tidigare professor vid Georgetown University, skildrar ingående, hur det brittiska imperiet inte steg åt sidan för den allt mäktigare supermakten USA, i boken Grand Improvisation. America Confronts the British Superpower, 1945–1957 (Farrar, Straus and Giroux 2018), från vilken ovanstående citat är hämtat.

Läs mer