At Nato øver i Arktis, har stor verdi, forsvaretsforum.no

Samøvelser mellom korvetter fra Skjold-klassen og F-35, bombardering mot landmål og elektronisk krigføring er noen av aktivitetene i Flotex 20, som startet 9. november.

Sjøforsvarets årlige øvelse, pågår fortsatt i Nordland, Troms og Finnmark, med hovedvekt i områdene Vågsfjorden, Andfjorden og Vestfjorden. […]

Fartøyer fra Natos stående maritime styrke (SNMG1) deltar. Søndag var den portugisiske fregatten NRP Corte Real et av fartøyene som simulerte ubåtjakt i Andfjorden. Helikopter deltok også. Michel Hayes, pressetalsperson i Sjøforsvaret opplyser at det har vært gjennomført flere antiubåt-øvelser i løpet av de siste ukene.

Det norske Sjøforsvaret har fartøyer fra de fleste klasser i Flotex 20. Blant andre bidrar ubåten Utsira, fregatten Fridtjof Nansen, korvettene Gnist, Skjold og Glimt. Støttefartøyet Magnus Lagabøte deltar også. I tillegg er flere norske fly med, blant annet maritime patruljefly, F-16, F-35 og DA-20. […]

Målet med Flotex er å bygge maritim kampkraft, samtidig som Sjøforsvaret skal øve og trene på operasjoner i nordlige farvann, sammen med allierte. En viktig del av øvelsen er å øve samhandling og koordinering mellom fartøyer og fly for å sikre sjøkontroll. Läs artikel

Kina, Taiwan och folkrätten

Lars-Gunnar Liljestrand

Vi återpublicerar här en artikel om Kina, Taiwan och folkrätten från Tidskrift för Folkets Rättigheter 2001 nr 2. (Utgivarna)

 

Kina,  Taiwan och folkrätten

Lars-Gunnar Liljestrand

USA:s president Bush förklarade i våras i en amerikansk TV-intervju att hans regering skulle ingripa militärt för att försvara Taiwan. Uttalande väckte stor uppståndelse runt om i världen men även i USA.

Den amerikanska Kinapolitiken har visserligen sedan 1949 på olika sätt använt Taiwan mot Fastlandskina. Men sedan 70-talet har amerikanska presidenter undvikit att öppet ge några utfästelser om militärt stöd till Taiwan vid en eventuell konflikt med Kina.
Ett par dagar efter intervjun kom ett nytt uttalande från Vita Huset där det kategoriska uttalandet om militärt stöd togs tillbaka. Mer insiktsfulla tjänstemän i administrationen hade ryckt in och korrigerat presidenten.
Andra händelser som åter gjort frågan till en konflikt mellan USA och Kina är amerikanska regeringens beslut om ett nytt avtal om vapenleveranser och ett närmast officiellt mottagande i Washington av taiwanesiska ledare som förespråkar en “tvåkinalösning”.
Folkrättsligt är Taiwanfrågan klar. Taiwan är en del av Kina. Taiwan omnämns första gången i historien i 1700 år gamla dokument från den kinesiska staten Wu under de “Tre kungadömenas” period. Wu hade sänt flera expeditioner till ön och det fortsatte genom århundrandena. Under 1700-talet inflyttade fastlandskineser i en ökande ström till ön och var cirka 100 000 vid slutet av det århundradet. År 1893 var den kinesiska befolkningen uppe i 2.5 miljoner.

Läs merKina, Taiwan och folkrätten

Et fælleseuropæisk forsvar er unødvendigt, raeson.dk

Peter Bjørnbak,

USA’s retræte fra sin position som international supermagt er accelereret under Trump, og der er sået tvivl om NATO. Det tyder imidlertid ikke på, at det har rykket de europæiske nationer tættere sammen på forsvarsområdet, selvom franske præsident Macron gang på gang lufter tanken. Men det er heller ikke sikkert, at det er nødvendigt – for hvor er den fælles fjende at rykke sig sammen imod?

Barack Obama slankede forsvarsbudgetterne og begyndte at fokusere mere på ukonventionelle trusler som terror mod USA selv, mens Donald Trump – på nogenlunde samme budgetter, men uden på noget tidspunkt at fravige den amerikanske exceptionalistiske retorik – formåede at blive den første amerikanske præsident til ikke at starte en ny krig siden Jimmy Carter. […]

Idéen trives ikke bare i lederspalter, debatindlæg eller på gruppemøder hos de Radikale, men kommer oftest fra den franske præsident Emmanuel Macron. Senest i et langt interview med den franske tænketank Groupe d’Etudes Géopolitiques, hvor han gik i rette med den tyske forsvarsminister, Annegret Kramp-Karrenbauer, der i en kronik i mediet Politico understregede, hvorfor det transatlantiske forsvarssamarbejde stadig er uhyre vigtigt – uanset hvem der er præsident. Emmanuel Macron mente, det var historieløst og uambitiøst.

For i Europa er vi ifølge ham allerede ved at vende os mod os selv og styrke vores egen autonomi og suverænitet, som han kalder det. Men denne storladne idé om et genforbrødret Europa er og bliver ikke andet end nostalgi – tilsat lidt fransk opportunisme. For hvor i alverden ser man pludselig al denne europæiske korpsånd? Läs artikel

Karl XIV Johan – en lite utställning om en stor kung, grodingehembygd.se

Utställning i Vasastugan Nynäsvägen 4, Vårsta

Varför en utställning om Karl XIV Johan?
I en värld fylld av krig och oroshärdar är det intressant att belysa den kung vars politik inledde en mer än 200-årig fred i Sverige. Han, vars liv till största delen ägnats åt krig, kom att med diplomati och handlingskraft göra Sverige till ett land vars neutralitet, ibland ifrågasatt, gett landet ett välstånd som få andra förunnats.
Välkomna till detta, för Grödinge Hembygdsförening, ovanliga utställningstema.

Karl Johans första tal till ständerna 1810:

”Jag har sett kriget på nära håll, jag känner alla dess gissel, och det finns ingen erövring, som kan trösta fosterlandet för dess barns utgjutna blod på främmande jord. Freden är en klok och upplyst regerings enda ärofulla mål. Det är inte statens utsträckning, som gör dess styrka och självständighet, det är dess lagar, dess handel, dess arbetsflit och framför allt dess nationalanda.

Sverige har lidit stora förluster, men det svenska namnets ära har här vid icke lidit men. Underkastom oss Försynens beslut och betänkom, att Gud lämnat oss jord tillräckligt för vår bärgning och järn att oss försvara.”

Dessa ord uttalade en man med lång erfarenhet av krigets förbannelse och med en vilja att bygga upp landet genom fred, flit och arbete. Läs annons om utställningen

 

Verkningarna av ammunitionen till tunga raketkastare konstaterades i Rovajärvi, puolustusvoimat.fi

Försvarsmakten har förbättrat sin beredskap för långräckviddig eld. Armén testade effekten och precisionen hos ammunitionen till tunga raketkastare i Rovajärvi den 16-17 november.

Armén utförde lyckade test av effekten och precisionen i fråga om GMLRS (GMRLS=Guided Multiple Launch Rocket System) Unitary-raketer med punktverkan och yttäckande GMLRS AW-raketer (AW=Alternative Warhead) till tung granatkastare vid långräckviddig eld.

Den tunga raketkastaren utgör en del av Försvarsmaktens gemensamma verkan som helhet på långa avstånd, där man påverkar lokaliserade mål från marken, havet och luften. Vid den skjutning som nu utfördes testades Arméns och Flygvapnets förmåga att genom långräckviddig eld gemensamt påverka samma mål. Vid skjutningen testades även eldledningen och konstaterandet av eldens effekt.
GMLRS-ammunitionen, som skjuts med tung raketkastare, kompletterar Försvarsmaktens verkan som helhet. En GMLRS Unitary-raket exploderar i målet och den yttäckande GMLRS AW-ammunitionen sprider splitter då den exploderar ovanför objektet. Raketernas räckvidd är över 80 kilometer. Läs pressmeddelande

President Niinistö om Europas globala roll: Vi måste hålla fast vid våra principer och vara självständiga, presidentti.fi

Republikens president Sauli Niinistö talade vid tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace tisdagen den 17 november 2020. […]

Enligt presidenten har Europa, trots sin ekonomiska och militära potential, i dag förlorat sin plats vid det bord där viktiga geopolitiska beslut fattas. För att återfå sin plats bör Europa sträva efter bättre samarbete och sammanhållning.

Som exempel lyfte presidenten fram Kina och Förenta staterna. Han anser att det är viktigt att Europa även i fortsättningen kan bilda sig en självständig uppfattning. ”Vi får inte automatiskt stå på någons sida trots påtryckningar. ”Även framöver måste vi kunna hålla fast vid våra egna värderingar och principer – vara självständiga”, sade presidenten. Läs referatet

France at Odds with Mali Plan to Dialogue with Jihadists, voanews.com

The eight-year Islamist insurgency in the West African nation of Mali shows no sign of ending and after an August coup toppled President Ibrahim Boubacar Keita. The country’s transitional government has indicated it is willing to open dialogue with all armed groups. France, which has more than 5,000 troops in the country, has warned against any discussions with jihadists.

“With terrorists, we do not discuss. We fight.” The statement made recently by French President Emmanuel Macron in an interview is — to some analysts —  a clear rebuke of the strategy initiated by transitional Malian authorities who are willing to open discussions with jihadists. […]

Nicolas Normand says Macron’s remarks show a growing gap between the Malian population and the former colonial power.

“In 2013, when the French army intervened in Mali to combat the armed groups, they supported the separatists and fought only the jihadists,” he said. “After eight years, there is no real improvement in the security situation despite many jihadists killed. Eight years is too long for the former colonial power’s army to stay in the country. The population  does not understand.” […]

With more than 50 French troops killed and little progress to report since the deployment, observers say France is considering pulling back its forces and encouraging other European nations to commit more forces to the region. Läs artikel

Veckans citat

Forsvarets Forum 23 november

“For amerikansk etterretning er «America first» ikke først og fremst et slagord fra en utgående president, men en kjensgjerning og en rettesnor. Slik har det vært gjennom det meste av amerikansk historie, uavhengig av hvem som har vært president. Amerikansk etterretning setter amerikanske interesser først. Dersom disse ikke samsvarer med norske eller danske interesser, og vurderes som viktige nok, er prioriteringen fra Fort Meade gitt.”

Bjørn Svenungsen, høgskolelektor ved Forsvarets  Høgskole

Storbritannien ökar försvarsbudgeten – men främst för inhemska högteknologiska industriprojekt, ornucopia.cornubot.se

Storbritanniens regering offentliggjorde en ökning av försvarsutgifterna med 16.5 GGBP på fyra år, eller i snitt drygt 4 GGBP om året, och menar att det bryter en nedåtgående trend. Pengarna ser främst ut att handla om industristöd och går till bygge av örlogsfartyg och stridsflygsprojektet Tempest. Bedömningen är att satsningen ska skapa upp till 10 000 arbetstillfällen om året inom försvarsindustrin.

Satsningen innebär en ökning av försvarsbudgeten på 10-15%, vilket ska dra upp försvarsutgifterna till 2.2% av BNP, och högre än Nato-kravet på 2.0%
Det handlar alltså inte om att öka de allt mer anemiska brittiska arméstyrkor som kan sättas in som understöd på marken för angripna Nato-allierade, utan en högteknologisk satsning på flottan och flygvapnet. Pengarna väntas gå till Tempest-projektet, Storbritanniens egen utmanare till amerikanska F-35, som landet i övrigt har köpt in till sina nya hangarfartyg, samt till tretton nya fregatter. Därtill vill man bygga upp sk cyberkrigsföringskapacitet, samt ett rymdförsvar. Läs artikel

Australia-Japan pact heightens China’s ‘regional NATO’ fear, asiatimes.com

China’s unilateralism and growing belligerence have led many “like-minded” countries to come together to uphold a proactive yet cautious stance toward the Indo-Pacific region, and the Quad 2.0, comprising the US, Australia, Japan and India, has been especially prominent in this regard.

This trend has enabled robust bilateralism to take center stage and lay the groundwork for successful multilateral collaborations. The rising ties among the Quad 2.0 members have come to play a prime role in their foreign-policy overtures, with the latest example being the “in principle” agreement on a long-anticipated defense pact, the Reciprocal Access Agreement (RAA), by “special strategic partners” Australia and Japan.

Predictably, Chinese state media and experts have perceived the RAA as a prelude to a multilateral mechanism with the core objective of containing China – an “Indo-Pacific NATO” – and therefore detrimental to regional stability. […]

The landmark pact will permit the Australian Defense Force (ADF) and the Japanese Self-Defense Forces (SDF) to operate in each other’s countries, allowing greater interoperability, military-to-military cooperation and multilateral venture of military exercises and understanding. Läs artikel

Säpo-chef gick emot grundlagen vid Huawei-krav, omni.se

Säkerhetspolisens chef Klas Friberg bröt mot grundlagen när myndigheten kom med kravet att stänga ute Huawei från den svenska 5G-utbyggnaden, avslöjar Dagens Industri.

Enligt lagen får inte en myndighetschef agera på ett sätt som kan påverka relationen till ett annat land, utan att först informera utrikesministern – vilket Säpochefen inte gjorde.

– Det är just det som den här regeringsformsbestämmelsen är till för att förhindra, att någon myndighet bedriver utrikespolitik på egen kammare, säger Vilhelm Persson, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet.

DI har inte kunnat hitta något i kommunikationen mellan Säpo och UD som tyder på att utrikesministern blev informerad. Läs artikel

Sverige har genom en farlig politik reducerats till en amerikansk spelpjäs, gp.se

Crister Olsson, Helsingborg

[…]Sedan några år tillbaka spelar svenska media okritiskt på rysskräcken igen. Nu hävdas att krigen i Ukraina och Georgien bevisar att Ryssland bedriver en aggressiv politik och att Sverige kan stå närmast på tur för en rysk invasion. Detta används som skäl för värdlandsavtal och allt mer intimt militärsamarbete med Nato och USA. Samma främmande makts soldater som härjade här på 80-talet finns nu igen i de svenska skärgårdarna men nu på inbjudan av den svenska regeringen. Sverige har helt slutit upp kring USA och Nato. Borta är den självständiga utrikes-, nedrustnings- och avspänningspolitiken. Nu drivs den hårda linjen med sanktioner mot Ryssland.

Sverige har genom en farlig politik reducerats till en amerikansk spelpjäs i USA:s kamp om världsherraväldet mot Kina och Ryssland. President Trump säger ”America first” och blivande presidenten Biden säger att amerikansk militär bara ska användas för att försvara USA:s vitala intressen. Detta kan bara tolkas som att amerikansk militär på svensk mark ska försvara USA:s intressen och det är långtifrån självklart att de sammanfaller med våra. Vi lägger vår säkerhet i händerna på en stormakt som endast slåss för att bevara sin hegemoni. Det är hög tid att riva upp Värdlandsavtalet och klarlägga ubåtskränkningarna och låta utredare få tillgång till alla hemligstämplade dokument. Läsartext i GP