German Chancellor Angela Merkel is standing by her suggestion that Europe can no longer entirely rely on the U.S. as she prepares to host President Donald Trump at the Group of 20 summit.
Merkel first made the comment during a campaign event in late May, shortly after the G7 summit in Italy, saying while Europe can maintain a friendship with the U.S., U.K. and other countries, ”the times in which we could completely depend on others, are, to a certain extent, over.” Asked in an interview with weekly Die Zeit published Wednesday whether she would repeat it today, she replied: ”Yes, exactly that way.”
”It is, for example, open whether we can and should in the future rely on the U.S. investing so much as it has so far in the United Nations’ work, in Middle East policy, in European security policy or in peace missions in Africa,” Merkel was quoted as saying. Läs artikel
Samarbetet mellan Finlands och Sveriges flygvapen genomförs i enlighet med de säkerhets- och försvarspolitiska riktlinjer som ländernas regeringar ritat upp. Enligt rapporten Final Report of Deepened Defence Cooperation between Finland and Sweden som Finlands och Sveriges försvarsministrar undertecknade 2015 ska ländernas flygvapen sträva efter att fördjupa sitt samarbete i synnerhet inom tre delområden.
Dessa tre delområden är samarbete inom luftoperationer (Air Ops), flygbasverksamhet (Base Ops) och ledningssystem (Command and Control).
Inom delområdet luftoperationer är målsättningen att fördjupa samarbetet mellan Finland och Sverige inom såväl övningsverksamheten som den operativa verksamheten. Inom delområdet flygbasverksamhet strävar man efter att i Finland och Sverige skapa underhållsmässiga och övriga förutsättningar för att ländernas flygplan ska kunna stöda sig på det andra landets flygbaser. Läs artikel
Det har väckt viss internationell uppmärksamhet att CDU/CSU:s gemensamma program inför valet till den tyska förbundsdagen i höst inte nämner Förenta staterna som en ”vän” till Tyskland. Hur bör detta tolkas?
Knappast som anti-amerikanism, snarare som ett utslag av inrikes utrikespolitik. Det finns säkert röstvinster att göra på att markera mot det sittande styret i Washington. Men också psykologiskt: Donald Trump har ju förolämpat Angela Merkel.
Retoriskt ligger i dagsläget fokus på något slags förstärkning av det militära samarbetet inom Europeiska Unionen. För att det projektet inte ska verka onödigt splittrande – man kan till exempel notera att regeringarna i Helsingfors och Stockholm har reagerat rätt olika på detta – behöver man sälja in det som någonting annat än Natos och USA:s förlängda arm. Detta borde kunna underlättas av att Storbritannien nu lämnar Unionen. (Och Sverige har ju ändå sina ”särskilda förbindelser” med både UK och USA.)
Sverige och Finland har olika inställning till EU:s försvarspolitiska samarbete, vilket också hörs i de säkerhetspolitiska diskussionerna i svenska Almedalen. Medan Finland vill gå snabbt framåt vill Sverige inte riskera att EU blir en försvarsallians. På det strategiskt belägna Gotland brukar försvarsdebatterna stå högt på agendan, under politikerveckan i Visby. Det här året är det mindre Nato-debatt och mera EU:s försvarspolitik som diskuteras…
Finlands ambassadör i Stockholm Matti Anttonen är en av dem som har uttalat sig i diskussionerna i Visby, om att Finland önskar att EU skulle utveckla sitt försvarssamarbete betydligt.
– Vi har börjat kanske lite mer aktivt i Finland. För oss är det viktigt att EU tar hand också om försvarsfrågorna här i Europa och inte bara inom krishantering, som hittills har varit det viktigaste. Jag tror att vi hittar en balans, säger Anttonen.
Nyligen meddelade regeringen att man är beredd att utveckla det, men fortfarande vill försvarsminister Peter Hultqvist att det ska vara ett samarbete mellan EU:s medlemsländer och inte styrt uppifrån.
– Vi är ju en alliansfri stat. Vi är inte med i en militär allians och ur vårt perspektiv ska EU inte utvecklas till det heller. Den typ av samarbete som vi nu diskuterar kan förenas med alliansfrihet, men det är viktigt att man är klar med den mellanstatliga positionen, säger Hultqvist. Läs artikel
USA ønsker å trene på å flytte en brigade fra US Marine Corps fra Trondheim til Sverige. Brigaden skal kunne sendes til Sverige, gjennom Norge, dersom det skjer en militær eskalering i Østersjøområdet. Det er en del av bakteppet for at en kampavdeling på 330 amerikanske soldater fra US Marine Corps (USMC) kommer til Værnes fra januar, opplyser forsvarskilder til aldrimer.no. Avdelingen er en fortropp som skal forberede øvingsaktiviteten og få på plass andre detaljer, i samarbeid med Sverige.
USA ønsker etter alt å dømme å få dette innbakt som et øvingsmoment på en av Sveriges planlagte militærøvelser for 2017. Kommunikasjonssjef Philip Simon i Försvarsmakten sier til aldrimer.no at han ikke er kjent med saken men at han ikke utelukker at USA vil delta på øvelsen Aurora 2017 og at USA kan ha spesifikke ønsker om hva de der vil øve på…
Den planlagte innsettingen av en amerikansk brigade fra USMC vil gjøre bruk av utstyr fra de amerikanske forhåndslagrene i Trøndelag og eventuelt også utstyr som kan være forhåndslagret på svensk side av grensen, for deretter å kunne forflytte seg videre sørover som en forsterket og mekanisert brigade. Deretter er planen at brigaden skal settes inn et sted på den svenske sørkysten, for å kunne forsvare Sverige eller delta i en mulig kamp om Gotland. Den svenske øygruppen fryktes å raskt komme i spill dersom det skjer en eskalering i Østersjøen. Militæranalytikere frykter at Russland vil forsøke å innta Gotland for å kunne gjennomføre såkalte nektelsesoperasjoner både i luft- og sjødomenet i Østersjøen. Läs artikel
Ta bare regjeringens ferske beslutning om at amerikanske soldater fortsatt skal oppholde seg i Trøndelag for å øve og trene i Norge i ett år til. Regjeringen ønsket visstnok tre år, men etter å ha konsultert Stortinget forrige onsdag ble fristen satt til ut 2018. Da skal ordningen evalueres på nytt.
Legg merke til den krøkkete formuleringen jeg bruker om den amerikanske tilstedeværelsen. Det skal nemlig ikke hete seg at US Marines er stasjonert i Norge. De har bare «tilhold her». Midlertidig tilhold. Dette er altså ikke en amerikansk base!
Uansett ordbruk forteller denne saken at norsk sikkerhets- og forsvarspolitikk er i dramatisk endring. Det er bare å se nærmere på det som snart skal skje med de amerikanske marinesoldatene på Værnes. Utpå høsten skal de ut på øvelse. Øvelsen «Aurora» viser hvor totalt forandret alt er blitt siden den gangen «fienden» skulle stoppes ved Frøylinjen ved Lyngen i Troms, og holdes fast i klemma mellom havet og det nøytrale Sverige inntil hjelpen fra Nato kom…
Så hvor skal det trenes i «Aurora»? Skal man rykke nordover, for å forsvare nordområdene? Nei – her skal det rykkes fram til Østersjø-kysten. Strategien det øves etter beskrives slik på det velinformerte nettstedet aldrimer.no: «Den planlagte innsettingen av en amerikansk brigade fra USMC (altså USAs marinesoldater) vil gjøre bruk av utstyr fra de amerikanske forhåndslagrene i Trøndelag, og eventuelt også utstyr som kan være forhåndslagret på svensk side av grensen, for deretter å kunne forflytte seg videre sørover som en forsterket og mekanisert brigade. Deretter er planen at brigaden skal settes inn et sted på den svenske sørkysten, for å kunne forsvare Sverige eller delta i en mulig kamp om Gotland.»…
Her er mye i støpeskjeen samtidig. Men nettopp fordi så mye er i spill, har vi nå muligheten til å lete etter norske og nordiske alternativer til det Solberg-regjeringen presenterer som eneste realistiske alternativ – og som de forsterker ved å gi grønt lys for US Marines i Trøndelag: Russerne skal skremmes med en strategi som raskt eskalerer enhver lokal konflikt opp til en storkrig. Dette er en farlig linje. Den fremmer spenning – ikke avspenning. Läs artikel
Utgångspunkter Det grundläggande kravet på svenskt försvar är att vara fredsbevarande. Därför måste Sverige göra det troligt att ingen främmande nation eller andra sammanslutningar kan utnyttja svenskt sjöterritorium – vare sig över, på eller under havsytan – för egna syften riktade mot andra stater. Det är omvärlden och inte vi själva, som avgör om det finns tillit till Sveriges möjligheter att åstadkomma detta. Sjöförsvaret ska ha sådan beredskap att det kan utgöra ett stöd för svensk utrikespolitik. Sjöförsvaret ska utrustas och organiseras så att det dagligen utgör stöd till och kan användas av den politiska ledningen för utveckling av fred, alla människors lika värde och demokrati. Vid konflikter mellan länder strävar Sverige efter att hålla sig utanför dessa. Om krig bryter ut, är det av stor vikt att Sverige svarar upp mot krav och skyldigheter, som folkrätten ställer. ..
Det är dags att åter kunna förhindra att våra omgivande vatten utnyttjas som tummelplats för andra länders intressen. Dimensionering Sjö- och luftförsvarets förmåga att göra insatser i fred och i inledningsskedet av en konflikt, är en grundläggande förutsättning för trovärdigheten i den svenska alliansfria politiken i fred. Detta förutsätter att svenskt sjöförsvar på ett trovärdigt sätt kan upprätthålla svensk suveränitet inom sjöterritoriet och skydda sjöfart och fiske. Om krig bryter ut, utgör sjöförsvarets främsta uppgift att hålla Sverige utanför kriget liksom försvar mot strategiskt överfall i form av omedelbar beredskap. Tillsammans med det svenska försvaret i övrigt ska sjöförsvaret genom sin förmåga att göra insatser, avvärja militärt
(Tidskrift i Sjöväsendet -N:r 1 / 2017 )
Antalet kärnstridsspetsar i världen har minskat radikalt sedan 1980-talet, men samtidigt lägger kärnvapenjättarna USA och Ryssland stora pengar på att modernisera sina arsenaler. Det framgår av den senaste kärnvapenrapporten från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri. USA och Ryssland innehar den absoluta huvuddelen av världens kärnvapen. Tillsammans står de för drygt 93 procent av världens kärnvapeninnehav. Ändå är det just de här kärnvapenjättarna som har minskat sina kärnvapenarsenaler kraftigt sedan kalla kriget.
– Minskningen sedan 1980-talet har varit stor och antalet kärnvapen i världen fortsätter att minska. I mitten på 80-talet fanns det fler än 70 000 kärnvapen i världen. I dag finns det färre än 15 000, uppger Shannon Kile för Sveriges Radio. Kile är chef för Sipris forskning om kärnvapen. Läs artikel
På måndag den 3 juli inleder omkring 12 000 värnpliktiga sin tjänstgöring. Största delen, nästan 10 000 rycker in vid arméns truppförband. Omkring 400 kvinnor inleder sin frivilliga tjänstgöring. Ungefär 1 500 inleder tjänstgöringen vid marinen. De övriga fördelas mellan flygvapnets och gränsbevakningens truppförband.
Flest värnpliktiga rycker in vid arméns truppförband: Björneborgs brigad, Kajanalands brigad och Karelska brigaden. Alla dessa tar var och en emot omkring 2 000 nya rekryter. Svenskspråkiga rekryter inleder i huvudsak sin tjänstgöring vid marinens Nylands brigad (ca 750).
För dem som på hösten tänkt inleda sina studier kan det innebära att det finns lediga tjänstgöringsplatser i julikontingenten, när väl läroinrättningarnas inträdesresultat publiceras. Man kan i månadsskiftet juni-juli från den egna regionalbyrån höra sig för om eventuella lediga platser. Läs pressmeddelande
Spänningarna kring Östersjön gör att statsministern Stefan Löfven vill rusta upp försvaret. Anfalla Sverige ska göra ont, säger Löfven som besökte Blekinge i dag. Statsminister Stefan Löfven besökte under förmiddagen F17 i Kallinge och informerades om flygvapnets incidentberedskap.
– De ska kunna gå upp 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan. Det måste finnas resurser så de klarar det, säger Stefan Löfven, när han mötte pressen i dag på Hasslö båtvarv.
Hotet från Ryssland gör att statsministern lovar mer pengar till försvarsmakten.
– Försvaret måste ha muskler och bli starkt på riktigt. Den som gör något mot Sverige ska veta att det gör riktigt ont, säger han.
Men Stefan Löfven är noga med att påpeka att det handlar om en balans mellan upprustning och dialog.
– Vi måste hitta en dialog inte minst med Ryssland. Vi måste minska spänningarna och bygga en gemensam säkerhet. Det handlar om att stärka försvaret och samtidigt bygga broar, säger statsministern. Läs artikel
Blivande beväring,Du är den bästa personen att försvara vårt land.
Finland behöver även din insats, eftersom du är den bästa personen att försvara vårt land, vår nationella självständighet och vår territoriella integritet. Det militära försvaret som baserar sig på allmän värnplikt och din egen verksamhet garanterar, att varken dina eller andra i Finland boendes rättigheter kränks och att vårt liv i Finland inte kan hotas av någon. Finland som inte hör till någon militärallians upprätthåller och utvecklar det nationella försvaret och en trovärdig militär prestationsförmåga. Detta stöder det nuvarande militärpolitiskt stabila läget i Nord- europa. Finlands mål är att hålla sig utanför internationella konflikter och att bidra till att konflikterna får en fredlig lösning. Samtidigt måste man dock påvisa, att Finland är i stånd att försvara sig. Självständigheten måste bevaras och medborgarnas säkerhet tryggas, för detta har finländarna kämpat för i tidigare krig. Som beväring utgör du således en viktig del av försvaret. Under din värnpliktstid får du utbildning med vars hjälp du effektivt kan försvara Finland och på bästa sätt skydda dina anhöriga och dig själv. Under sin tjänstgöringstid utbildas beväringarna för försvarsmaktens sammansättning för de krigstida uppgifter som behövs. Genom att genomföra din beväringstjänst efter förmåga, påvisar du bästa sätt din vilja att trygga vårt lands framtid. På dig litar även de, som inte själva kan trygga sitt land och dess rättighet. Finlands försvarslösning…
Finlands militära försvar genomförs enligt principerna för det territoriella försvaret. I det territoriella försvaret tryggas samhällets vitala funktioner, och mål och funktioner som är viktiga för den militära verksamheten skyddas i samarbete med de övriga myndigheterna. Man förhindrar att inkräktare tar sig in på områden som är viktiga för rikets funktioner och påverkar samhällets vitala funktioner. Områden som är viktiga för den egna verksamheten hålls i alla förhållanden. Anfall avvärjs och vid behov slås inkräktaren med operationer som är gemensamma för armén, marinen och flygvapnet samt med försvarsmaktens gemensamma prestationsförmågor. Genom försvaret fördröjer och utnöter man fienden samt avvärjer och slår tillbaka anfall till lands på utvalda platser. Med stöd av luftförsvaret hindrar man fienden från att ta luftherraväldet. Man skyddar även för samhället vitala funktioner och de egna trupperna. Sjöförsvaret avvärjer anfall på havsområdet och tryggar rikets sjöförbindelser. Läs guiden