Sverige och Nato, Anders Björnsson, anförande på möte i Örnsköldsvik 20 april

Den svenska regeringen har vid upprepade tillfällen förklarat att Sverige är ett alliansfritt land och tänker så förbli. Den militära alliansfriheten kommer inte att överges med den nuvarande regeringen vid makten. Att söka medlemskap i Nato är alltså inte aktuellt. Sverige prioriterar att samverka med enskilda Nato-länder i övningshänseende istället för att knyta sig närmare alliansen som sådan.

Detta är gott och väl. Det kan låta lugnande. Och ändå inte. För i just den här frågan råder det parlamentarisk oenighet i vårt land. De oppositionella allianspartierna förespråkar nu samtliga att Sverige bör söka medlemskap i Nato, Atlantpakten. Det betyder att vi har fått en strid mellan de partiblocken i säkerhetspolitiken. Det är en högst ovanlig situation. Jag vet inte när säkerhetspolitiken senast var så blockskiljande, kanske tiden före första världskriget med bondetåg och insamlingar till pansarbåtar. Det normala har varit att man inom säkerhetspolitiken har strävat efter och uppnått nationell endräkt.

Läs mer

Bildt om värdlandsavtalet

Den tidigare utrikes- och statsministern Carl Bildt utfrågades den 21 april bakom lyckta dörrar av riksdagens konstitutionsutskott om den förra regeringens undertecknande av det så kallade värdlandsavtalet. Bildt hävdade att avtalet var en praktikalitet som inte hade någon politisk betydelse. Avtalet skall underlätta administrationen vid mottagande av Nato-styrkor på svenskt territorium. På vilket sätt det underlättar, är faktiskt oklart. Om det inte innebär annat än ett smidigare status quo, förstår man inte varför det smögs igenom i slutet av Reinfeldt-regeringens mandatperiod. Öppenhet är en grundsats i det demokratiska regeringssystemet.

Läs mer

Ryssland – förstå är inte att godta, Olof Kleberg i Västerbottens-Kuriren

Synen på Ryssland blir allt mörkare, med all rätt. Krim, Ukraina, förtryck av frihet, propaganda i medier. Men likformigheten är inte total och Ryssland ligger där det ligger, ”vi måste känna och ha kontakt med det Ryssland som faktiskt existerar”, som Carl Bildt skriver på sin blogg Alla dessa dagar (16/3).

När Rysslandssynen blandas ihop med frågan om svenskt Natomedlemskap tycks det uppstå en blockering: antingen är du med oss eller är du emot oss, som Bush sa inför Irakkriget 2003. Då blir det helt fel. Det behövs nyktra nyanser. Man kan å ena sidan skarpt kritisera åsiktsförtrycket – en bra analys presenterar Civil Rights Defenders i en färsk rapport (Putting the Lid on Freedom of Expression). Å den andra bör man sätta sig in i Rysslands säkerhetspolitiska hållning. Läs artikel

Övning i Skåne under april, Försvarsmakten

SÖDRA SKÅNSKA REGEMENTET (P 7). Försvarsmakten övar i Skåne under vecka 16 2016-04-21–04-24.

Under veckoslutet kommer en militär övning att genomföras i delar av Skåne. Övningen representerar ett moment i en övningsserie som kommer att genomföras under 2016, och är en del av Försvarsmaktens långsiktiga arbete i uppbyggnaden av det nationella försvaret.

Övningen innefattar denna gången ca 1 500 soldater från Södra skånska regementet i Revingehed, som behöver samträna sina olika funktioner och stridstekniker i ett lite större sammanhang och ytor. Läs artikel

Nato och Ryssland i möte – efter incidenterna i Östersjön, Sveriges Radio

Mötet blev två timmar längre än planerat. Det som diskuterades var bland annat öppenhet, förutsägbarhet och vikten av att hålla öppna militära förbindelser mellan Nato och Ryssland efter den senaste tidens incidenter i Östersjön.

– Jag tycker vi hade ett väldigt uppriktigt, seriöst och bra möte. Inte för att vi kom överens, utan för att vi fick byta åsikter, lyssna på varandra och på så sätt bidra till ett bättre sätt att prata med varandra. Det är särskilt viktigt nu när tiderna är så svåra som idag, sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg efter mötet. Läs artikel

Ny militärstrategisk doktrin, Försvarsmakten

I slutet av mars fastställde överbefälhavaren Micael Bydén Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin. Den nya doktrinen beskriver hur Försvarsmakten, med tillgängliga förmågor och resurser, ska lösa de uppgifter som riksdag och regering beslutat.

Den militärstrategiska doktrinen är förklarande och inriktande och ska främst ses som en kompass som i kombination med gott omdöme ska ge vägledning för Försvarsmaktens personal i försvaret av Sverige.

Försvarsmaktens militära strategi är formad med fyra utgångspunkter: en förändrad omvärld, en ny försvarspolitisk inriktning, våra tillgängliga resurser och hur överbefälhavare avser leda Försvarsmakten i fred, kris och krig.

Läs doktrinen här (pdf)

”Det viktigaste för oss – och så borde det även vara för de andra som står bakom försvarsbeslutet – är nu att leverera.” Peter Hultqvist Kenneth G Forslund Åsa Lindestam i HD

Anna Kinberg Batra, Hans Wallmark och Karin Enström (M) skriver att Försvarsberedningen bör sammankallas, Aktuella frågor 11/4. Detta är ännu inte aktuellt och det finns goda skäl till det.

I juni 2015 fattade riksdagen med bred majoritet beslut om en ny inriktning för Sveriges försvarspolitik. Det innebär att Försvarsmakten går från ett insatsförsvar till ett försvar vars främsta uppgift är den nationella försvarsdimensionen. Det innebär bland annat att alla delar av Försvarsmaktens organisation som har uppgifter att lösa vid krig eller krigsfara ska organiseras som krigsförband och ges krigsduglighetskrav. Läs artikel

”Gemensamt blir vi starkare och bättre”, forsvarsmakten.se

I mitten av 90-talet inleddes ett blygsamt utbyte mellan dåvarande Vaxholms Kustartilleriregemente och Nylandsbrigad. Ganska snart insåg både förbanden att det fanns en hel del gemensamma nämnare och vinster vilket medförde att utbytet snart blev ett etablerat och framgångsrikt samarbete som har pågått i drygt 20 år.Samarbetet tog fart på allvar vid millennieskiftet och i dag finns ett väl utvecklat koncept för ett gemensamt förband ur Amfibieregementet och Nylands brigad, kallat Swedish Finnish Amphibious Task Unit (SWEFIN ATU). De första gemensamma övningarna handlade mycket om att lära sig att förstå varandras taktik, teknik, orderterminologi och inte minst förstå varandras kulturer. Arbetet har kommit oerhört långt och i dag har förbanden så gott som daglig kontakt, antingen på förbandschefsnivå eller mellan planeringsofficerare från respektive förband. Läs artikel

Nato and Russia are finally back in business with each other – and the diplomatic victory is Russia’s, Mary Dejevksy in Independent

…This week, though, came the first signs that the atmosphere, if not yet the substance, of what we used to call East-West relations could be warming. This week, Nato ambassadors are scheduled to sit down with their Russian counterpart, Alexander Grushko, at Nato headquarters outside Brussels to discuss an agenda that includes all the troubled areas that East and West should be talking about: Ukraine, Syria, the greater Middle East, Afghanistan, perhaps also Iran.

The good news is that such an agenda suggests a reversion to something like an East-West normal. Desirable though that would be, however, there is also a need for clarity. That this meeting is happening at all marks a significant climb-down – and not by Russia. It is taking place only because the Western side, i.e. Nato, has decided that some talking is better than none. And this is quite a turnaround… Läs artikel

Mikael Jansson (SD) svarar Adam Cwejman, gp.se/ledarbloggen

Mikael Jansson (SD), försvarspolitisk talesperson och riksdagsledamot svarar Adam Cwejman:

Militära kapaciteter tar decennier att bygga medan staters utrikespolitik kan ändras från vecka till vecka. Det är en säkerhetspolitisk förutsättning vi alla känner till. Därför var det en farlig politik när Sverige fortsatte att nedrusta efter sekelskiftet. Den nedrustning som redan skett efter murens fall var mer än tillräcklig. Läs artikel

Första flygningen som stöd till Frankrike, forsvarsmakten.se

I början av april avslutades Försvarsmaktens första stödflygning med C-17, från HAW (Heavy Airlift Wing) som en del i det bidrag till Frankrike som Sverige beslutat att lämna efter terroristattacken i Paris i november.

Att Försvarsmakten ska stödja Frankrike med flygtid från det internationella samarbetet HAW, grundar sig på ett regeringsbeslut. Efter terrorhandlingarna i Paris aktiverade Frankrike EU-fördragets artikel 42.7, som stadgar att om en medlemsstat utsätts för väpnat angrepp ska övriga medlemmar ge stöd och bistånd. Sveriges regering beslutade att stödja med strategisk lufttransport. Läs artikel

Tusentals soldater saknas, Skaraborgs Läns Tidning

Försvarsmakten saknar över 7 000 soldater. Problemet är att för få frivilliga söker soldatjobb och för många som har anställts slutar.

Annika Nordgren Christensen utsågs förra året av regeringen för att utreda hur rekryteringsfrågan kan lösas. På Försvarskonferensen lämnade hon en rapport om utredningens arbete. Förslag till åtgärder ska lämnas till regeringen i september.

När riksdagsbeslutet togs 2009 om att värnpliktiga skulle ersättas av anställda soldater fanns hos många en förhoppning om att det skulle bli lätt att anställa soldater. De skulle få månadslön och extra ersättningar vid utlandstjänstgöring. Läs artikel