Det ökande glappet, jagarchefen.blogspot.com

Våra grannländer följer noggrant utvecklingen i Sverige, men även mer fjärran länder då Sveriges geografiska position gör oss till ett nyckelområde i den nu pågående intressekonflikten d.v.s. Sverige utgör både ett geo- och militärstrategiskt viktigt område för betydligt fler länder och intressenter än oss själva. Dessa uteblivna satsningar kring en stats mest basala områden, skyddet av dess egna territorium och medborgare, med en retorik kring ett kontinuerligt försämrat säkerhetsläge får anses urholka trovärdigheten kring staten Sveriges förmåga att upprätthålla sin integritet.[…]
I detta perspektiv skulle NATO förespråkare kunna säga låt oss gå med i NATO. Dock vill jag hävda att NATO utgör inte den säkerhet och garant för säkerhet som vill påskinas, vilket kommer beröras på denna blogg i ett senare inlägg. Den enda garantin för NATO kollektiva säkerhetsgaranti, artikel 5, gentemot en högteknologisk motståndare vid högintensiv strid, just nu, får anses vara förmågan att kunna påverka en motpart med kärnvapen. Vilket i grunden beror på den ökade mängden medlemmar i alliansen vilket ökar storleken på arean som skall kunna försvaras. Således tar en stat inte med sig något i den kollektiva försvarsförmågan urholkas gradvis trovärdigheten i den kollektiva säkerhetsgarantin. Detta innebär om Sverige skulle gå med i NATO, krävs det en omfattande upprustning maa. av vår stora land- och sjöarea. Vilket i förlängningen innebär att oaktat NATO medlemskap eller ej krävs det att vår egen försvarsförmåga kraftigt måste ökas. […]
Då vi, Sverige, ej förefaller kunna omhänderta denna uppgift innebär det i förlängningen att vi riskerar bli en vasallstat för endera part i den nu pågående säkerhetskonflikten. Det vill säga klarar vi ej av att upprätthålla vår egen integritet blir vi påverkansbar. Vilket i förlängningen innebär att någon annan kommer diktera de säkerhetspolitiska villkoren för oss. Således bör den parlamentariskt tillsatta kommissionen avseende Sveriges försvarsförmåga åhöras. Sammantaget innebär detta att stunden är kommen för våra folkvalda att se sanningen i vitögat avseende det s.k. försämrade säkerhets- och normalläget, som så ofta anföras av dem. Läs artikel

Eksperter vil ikke erstatte «Helge Ingstad» med ny fregatt, tu.no

Enkle plattformer i stedet for ny KNM Helge Ingstad, mener tidligere flaggkommandør.

Forsvaret la frem deler av en tilstandsrapport for havaristen KNM Helge Ingstad 15. mai. Fregatten kolliderte med tankbåten Sola TS 8. november i fjor og er så å si totalskadet, ifølge rapporten.

Nå er det store spørsmålet hvordan Norge skal gjenopprette forsvarsevnen som gikk tapt med «Helge Ingstad». Forsvarssjefen har sagt til TU at han trolig vil anbefale departementet å gå for nybygg fremfor å reparere. […]

Tidligere flaggkommandør og ubåtkaptein Jacob Børresen er mer kategorisk:

– «Helge Ingstad» er tapt. Det er ikke noe vits å bruke mer tid på den.[…]

Børresen ser forliset av KNM Helge Ingstad som anledning til å gjenreise kystforsvaret.

– Med nedleggelsen av Sjøheimevernet i 2017 og den planlagte avviklingen av kystkorvettene i Skjold-klassen 2025 er kysten nærmest lagt åpen. Riktignok har vi en indre kystvakt, men fartøyene er få og har ganske andre oppgaver, sier han.

Børresens beste råd er å anskaffe mellom seks og ti enkle plattformer med moderne våpensystemer som er spesialisert for kystfarvann, og som kan ta ut mål under og over vann, samt i luften – slik en fregatt også kan.

– Moderne våpensystemer er såpass autonome og sambandssystemene er så gode at det ikke er nødvendig å bygge rådyre fartøy à la Skjold-korvettene.

Sverige og Finland har liknende prosjekter vi kan se til, legger Børresen til. […]

Maritim bransjeleder i Norsk Industri, Lars Gørvell-Dahll, er en av dem. Han mener marinen hadde vært tjent med et større antall fartøyer ala MTB-er eller korvetter.

– De passer til vår kyst, kan gjemme seg og angripe når en minst venter det – altså drive geriljakrig – og i fredstid kan de assistere kystbefolkningen og sjøtransporten når det er behov for det. De blir således mer synlige og viser en nytteverdi også utenfor krig, sier han. Läs artikel

Sprängfylld inköpslista för försvaret, svd.se

Ubåtar, stridsflygplan, skolflygplan och nya fartyg. Det är bara några av de satsningar Försvarsberedningen vill göra de kommande åren. […]

Armén har inte fått så mycket ny materiel. Men nu vill man att det ska bli fler artilleripjäser och samtliga stridsvagnar och stridsfordon måste uppgraderas.

Till 2030-talet vill Försvarsberedningen även ha ersättare till stridsvagn 122 och stridsfordon 90. Läs artikel

Läs även kommentar till Försvarsberedningens rapport som vi tidigare lagt ut på den här sajten.

Europarådet vill försonas med Ryssland, unt.se

Europarådet har enats om att låta Ryssland åter delta i dess arbete, efter en flera år lång dispyt som följde den ryska annekteringen av Krimhalvön.

Rådets ministerkommitté har vid ett möte i Helsingfors enats om en kompromiss, som innebär att Ryssland åter får lov att rösta i samarbetsorganisationens parlamentariska församling, Pace. Med anledning av den illegala annekteringen av Krim 2014 drogs de ryska representanternas rösträtt i Europarådet in. Ryssland svarade med en bojkott och har de senaste två åren inte betalat sin del av rådets årliga budget.

Frankrike och Tyskland har drivit på för att få till en kompromiss, medan Ukraina har försökt blockera en sådan.[…]

Vi har inte för avsikt att lämna Europarådet, säger den ryske utrikesministern Sergej Lavrov, som tillägger att Europarådet “bör inse” att man inte kommer kunna säkerställa europeisk säkerhet utan rysk inblandning. Läs artikel

Guaido bekrefter: Fredsforhandlinger om Venezuela i Oslo, nrk.no

Det har pågått fredsforhandlinger på norsk jord mellom representanter fra Maduro-regjeringen og opposisjonen i Venezuela.

Venezuelas opposisjonsleder Juan Guaidó bekrefter å ha sendt delegasjon til Norge for samtaler, melder nyhetsbyrået AFP.

– Vi har sendt en delegasjon til Norge, sa Guaido under et politisk møte i Caracas torsdag.

– Oslo forsøker å forhandle, sa opposisjonslederen ifølge AFP.

Senere torsdag meldte også Reuters at begge parter har sendt delegasjoner til hemmelige forhandlinger i Norge.

– Ja, det pågår samtaler mellom regjeringen vår og den demokratiske delen av opposisjonen, sa Venezuelas ambassadør til FN i Geneve, Jorge Valero. Läs artikel

Regjeringen bøyer nakken for amerikanerne på Andøya, nordnorskdebatt.no

Oddvar Nygård

I 2016 vedtok Stortinget å legge ned Andøya flystasjon og avvikle den militære aktiviteten der, og flytte Norges maritime overvåkningsfly (MPA) til Evenes, som også skal være en fremskutt base for noen av de nye kampflyene, F-35. Motstanden mot denne flyttingen har siden vært stor, men regjeringen har vært umulig å rikke. Fra det hold har operasjonen blitt begrunnet med at man ikke kan drifte to baser så nært hverandre, fordi en slik ordning ville bli altfor kostbar. Regjeringspartiene fikk i denne saken også støtte fra Arbeiderpartiet.

Men nå har pipa plutselig fått en annen lyd. I en pressemelding fra Forsvarsdepartementet (FD) 14. mai, med tittelen «Mottak av allierte forsterkningsstyrker», fremgår det følgende:

«Allierte forsterkninger er en forutsetning for forsvaret av Norge og må forberedes i fredstid. Forsvaret har derfor utarbeidet et oppdatert konsept for mottak i krise og krig, og i revidert nasjonalbudsjett har regjeringen vurdert hvilke konsekvenser Forsvarets foreslåtte konsept vil få. (-) Andøya er i konseptet definert som en sivil flyplass med høy militær verdi…». […]

Dermed har amerikanske P-8 Poseidon rykket inn, og USA har tydeliggjort overfor Norge at de vil operere fra Andøya, ikke fra Evenes. Det er dette som er det reelle innholdet i den plutselige snuoperasjonen som ligger i begrunnelsen om viktigheten av «alliert nærvær i Norge i fredstid, spesielt i nord…».

USA liker ikke stortingsvedtaket om nedleggelse på Andøya. Og har beordret den norske regjering til å snu. Statsministeren og forsvarsministeren har måttet bøye av og kaver nå med å forklare hvorfor flystasjonen de ville nedlegge plutselig har fått «høy militær verdi». Hvis regjeringen mener at denne nye erkjennelsen er suget fra eget, norsk bryst, må jo Solberg og Bakke-Jensen forklare oss hvordan det kunne ha seg at de var så forblindet at de ikke så dette da de vedtok nedleggelsen for tre år siden. Läs artikel

Sagaen om Andøya flystasjon, aldrimer.no

Regjeringen legger opp til å avklare om nedleggelsen av Andøya flystasjon var en feilbeslutning først i Forsvarets neste langtidsplan, som skal gjelde fra 2021. Det er samme år som innfasingen av de nye maritime overvåkingsflyene etter planen skal begynne på den nye MPA-basen på Evenes flystasjon.

I mellomtiden ruller milliardene ut i form av utbyggingsarbeid på Evenes, for å gjøre Luftforsvarets nye enebase i Nord-Norge klar for både kampfly og maritime patruljefly (MPA). Da beslutningen om å legge ned og avhende Andøya flystasjon ble tatt i 2016, het det at det var for dyrt å ivareta og drifte to flystasjoner så nær hverandre. Ikke minst fordi det var nødvendig å ha luftvern, herunder også langtrekkende luftvern, for å beskytte mot russiske missiltrusler. Luftvern på to baser ble for dyrt, konkluderte både Høyre og Frp i regjering, med støtte fra Ap i opposisjon. […]

Nå heter det at Andøya flystasjon er «en sivil flyplass med høy militær verdi». Men ved å bruke en slik formulering i revidert nasjonalbudsjett, som ble lagt fram denne uken, er påfallende. Bruken av «sivil flyplass» som begrep er intet annet enn en språklig unnvikelsesmanøver fra regjeringen. Andøya flystasjon er i dag, med respekt å melde, primært en militær flystasjon med noe sivil trafikk.

Den språklige kamuflasjen fremstår som et febrilsk forsøk på å kamuflere at både USA, Storbritannia og NATO har gjort det klinkende klart at Andøya flystasjon trengs til militære formål også i framtiden. Ikke bare til alliert mottak, men trolig også til løpende operativ virksomhet i nordområdene. Läs artikel

Europarådets ministermöte i Helsingfors överskuggas av tvist om Ryssland, hbl.fi

Över 30 ministrar från Europarådets medlemsländer samlades på torsdagskvällen i Finlandiahuset i Helsingfors för att dryfta rättsstatsprinciper och mänskliga rättigheter. Organisationen prövas för närvarande av hårda interna slitningar på grund av oklarheter kring Rysslands fortsatta medlemskap.

Ryssland fråntogs sin rösträtt i Europarådets parlamentariska församling efter den olagliga annekteringen av Krimhalvön 2014. I praktiken har Ryssland valt att stå med ena benet innanför Europarådets beslutande organ och andra benet utanför organisationen. […]

Flera politiska bedömare utgår från att Europarådet kommer att mejsla ut en kompromiss för att förhindra Rysslands utträde ur organisationen. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Ukrainas utrikesminister Pavlo Klimkin meddelade på torsdagen att han inte kommer att delta i Europarådets ministermöte på fredag.

– Realpolitiken kommer att få övertaget. Europarådet kommer sannolikt att mjuka upp sanktionerna för att bana väg för Rysslands inträde i den parlamentariska församlingen, säger programdirektör Arkady Moshes på Utrikespolitiska institutet. Läs artikel

Deep skepticism among U.S. allies and lawmakers on Iran threat, cbsnews.com

[…] There is deep skepticism among U.S. allies, including Iraqis, about what is actually going on, said Martin, because trust has been lost under the current U.S. administration.

Britain’s top military commander in the U.S.-led military coalition in Iraq to fight ISIS, Operation Inherent Resolve, said on Tuesday that the threat level in the region was not any worse than before.

“There’s been no increased threat from Iranian-backed forces in Iraq and Syria,” Maj. Gen. Chris Ghika said. […]

Democrats have raised the specter of the 2003 invasion of Iraq, when the United States went to war on the false pretense that Saddam Hussein was hiding weapons of mass destruction.

“We were falsely led into a military engagement in Iraq, which was one of the biggest mistakes we’ve had in foreign policy,” Sen. Amy Klobuchar, a Democrat, said on Wednesday. Läs artikel

Långt kvar till ett territorialförsvar

Lars-Gunnar Liljestrand

Försvarsberedningens rapport Värnkraft publicerades den 14 maj. Rapporten gäller inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025.

Bakom rapporten står regeringspartierna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. De borgerliga partierna hoppade av, då regeringen inte ville binda sig för alla kostnader till 2025 som beräknas till 84 miljarder kronor (cirka 1,5 procent av BNP). Dagens försvar kostar 53 miljarder.

Liksom tidigare år anges Ryssland som det största militära hotet mot oss, och beredningen skriver att det säkerhetspolitiska läget har försämrats i Sveriges närområde och i Europa. Rysslands fortgående aggression mot Ukraina och annekteringen av Krim strider mot Förenta nationernas våldsförbud och mot den europeiska säkerhetsordningen.

Militärt samarbete med andra stater är avgörande, och man skriver att den transatlantiska länken spelar en avgörande roll för Europa och Sverige. Nato är den tydligaste manifestationen av den transatlantiska länken. Att Nato upprätthåller förtroendet för de kollektiva säkerhetsgarantierna är av stor vikt.

Läs merLångt kvar till ett territorialförsvar

Sverige avbryter militär utbildning i Irak, svd.se

Den svenska militära styrka som utbildar irakiska soldater gör ett uppehåll. Skälet är ändrat säkerhetsläge, motiverar Försvarsmakten för TV4 Nyheterna.

Myndighetens beslut hänger ihop med utvecklingen i regionen, bekräftar pressekreteraren Jesper Tengroth för TT.

TT: Du menar utvecklingen mellan Iran och USA?

– Ja.

Utbildningsinsatsen, som inleddes i augusti 2015, omfattar för närvarande ett 50-tal personer. De stannar kvar i Irak, men utbildningen ligger nere.

Beslutet fattades “i närtid” och gäller tills vidare, enligt Jesper Tengroth.

– Just nu genomför vi ingen utbildningsverksamhet för att säkerhetsläget är på det sättet.

Även andra länder som Nederländerna och Tyskland har fattat liknande beslut.

– Ytterst är det varje land som fattar beslut om sin insats, men naturligtvis diskuterar länderna med varandra, säger Jesper Tengroth till TT. Läs artikel