Kriget om säkerheten, fokus.se

Mot en pandemi hjälper inte Jasplan eller strids­vagnar. I två decennier har försvarsberedningar rekommenderat satsningar på civilförsvaret. Med klent resultat.

De talade om att stärka samhällets säkerhet och förbättra krishanteringsförmågan. Om att hantera kriser oavsett vilken typ av kris som inträffade, om det var exempelvis »en terrorattack, pandemi, naturolycka, eller regional väpnad konflikt«.

– Vi menade att det borde ske ett skifte från att Försvarsmakten var de som definierade hoten mot samhället och skulle bemöta eller lösa dem, till att samhället skulle ge stöd åt den som löste det. Vi försökte finna politisk enighet kring att »försvar« var skydd av funktioner och värden mer än försvar av ett territorium, säger Håkan Juholt (S), som var ordförande i Försvarsberedningen 2000–2007. […]

– Vi har två sjukhuskompanier, det är bra att de resurser som nu finns kommer till rationell användning. Det är dock sett till försvarets egna och samhällets hela behov otillräckligt. En gång i tiden, på 70- och 80-talet, kunde försvaret ställa upp 50 temporära sjukhus, säger Allan Widman.

Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson (KD) och ledamot i försvarsberedningen, ser också stora brister:

– Det civila försvaret är mer eller mind-re avskaffat. Det vi hade var ett av världens topp tre för 30 år sedan. Finland var förståndigt nog att inte ta bort sitt. Men vi monterade ner i stort sett allting. Vi har varit fullständigt nitiska i att ta bort allting. Sverige har i lång tid varit riggat bara för vackert väder, säger han. Läs artikel

Søreide: Viktig at Nato-møtet vart gjennomført, nordrenett.no

Ine Eriksen Søreide (H) seier det var viktig at Nato fekk halde utanriksministermøte midt i pandemien. Eit bevis på at vi kan tilpasse oss, seier Nato-sjefen.[…]

 Ministrane vart samde om at Nato skal ta på seg fleire treningsoppdrag i Irak ved å overta oppgåver frå den breiare globale koalisjonen for å kjempe mot IS. I dag er Irak-oppdraget trappa ned på grunn av koronautbrotet, men skal trappast opp igjen så snart situasjonen tillèt det.

Situasjonen i Afghanistan var òg eit tema på videokonferansen, og Stoltenberg seier at Nato står ved støtta si til ein langvarig fred og stabilitet i landet. Etter at USA og Taliban skreiv under ein fredsavtale, skal Nato redusere nærværet sitt til 12.000 soldatar.

– Det er ikkje bestemt nokon vidare reduksjon, og det vil bli stilt vilkår ved kvart nye steg, seier Nato-sjefen. Det er no opp til afghanarane å komme i gang med samtalar mellom partane i landet.

– Tida er inne for afghanarane til å vise nasjonalt fellesskap til beste for nasjonen, både for å oppnå fred og å kjempe mot viruset. Läs artikel

Taliban forhandler om fanger, forsvaretsforum.no

For første gang siden Taliban ble drevet ut av Kabul i 2001, var en delegasjon fra opprørerne onsdag tilbake i den afghanske hovedstaden for å forhandle.

Ifølge nyhetsbyrået Reuters har president Ashraf Ghani gått med på å løslate de første fangene i løpet av uka, noe som ifølge talsmenn for afghanske myndigheter skjer for å bygge tillit og rydde vei for direkte forhandlinger om en fredsavtale.

USA inngikk i februar en avtale med Taliban som åpner for amerikansk tilbaketrekning fra landet og direkte forhandlinger om en fredsavtale mellom opprørerne og regjeringen i Kabul. Forhandlingene skulle etter planen ha startet i Oslo 10. mars, men Ghani har til nå nektet å gå med på Talibans krav om løslatelse av 5.000 fanger. Taliban har på sin side tilbudt seg å løslate 1.000 fanger.

Ifølge en talsmann for Afghanistans nasjonale sikkerhetsråd, Javid Faisal, deltok representanter fra Røde Kors som observatører under onsdagens samtaler i Kabul. Läs artikel

Oenighet bland riksdagspartierna om svensk militär insats i franskledda Takubastyrkan

Utgivarna

Riksdagen kommer senare under våren att ta ställning till regeringens proposition om svenskt militärt deltagande i den franskledda styrkan Takuba i Mali.

Vi har tidigare kommenterat förslaget och pekat på den oklara folkrättsliga grunden och att det saknas tydliga mål för insatsen.

Läs merOenighet bland riksdagspartierna om svensk militär insats i franskledda Takubastyrkan

SD-motion med anledning av proposition om svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali, riksdagen.se

[…] Det säkerhetspolitiska läget i vårt eget närområde är dock det sämsta sedan kalla krigets dagar. Sverigedemokraterna anser därför att Sverige i nuläget behöver fokusera på uppbyggnad av såväl det militära som det civila försvaret, vår egen försvarsförmåga och på utbildning av nya officerare framför deltagandet i internationella insatser som den i Mali. Det har även på många håll inom försvarsmakten efterfrågats ett andrum från internationella insatser för att kunna fokusera på det nationella försvaret.

Regeringen beräknar att kostnaden för det svenska bidraget under 2020 kommer att uppgå till högst 190 miljoner kronor och 2021 till högst 190 miljoner kronor. SD anser att dessa pengar istället bör användas för uppbyggnad av det nationella försvaret.

Av denna anledning avstyrker SD regeringens proposition om att medge att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 250 personer till förfogande till och med den 31 december 2021 för att på malisk inbjudan delta i insatsen Task Force Takuba i Mali. Läs motionen

Läs även kommentar tidigare på den här sajten om det svenska deltagandet i Takuba.

Europe sends medical goods to Iran in test of sanctions bypass mechanism, france24.com

France, Germany and Britain have exported medical goods to Iran in the first transaction conducted under a trade mechanism set up to barter humanitarian goods and food after the US withdrawal from a 2015 nuclear deal, Germany said on Tuesday.

The German Foreign Ministry said the medical goods were now in Iran and added that the Instex trade mechanism and its Iranian counterpart would now work on more transactions and on enhancing the system.

Britain, Germany and France said earlier this month they had offered a 5 million-euro ($5.5 million) package to Iran to help fight coronavirus there and are also sending medical material, including equipment for laboratory tests, protective body suits and gloves.

Washington’s major European allies opposed the decision by US President Donald Trump in 2018 to abandon the nuclear deal, under which international sanctions on Iran were lifted in return for Tehran accepting curbs on its nuclear programme. Läs artikel

 

EU:s nya insats Irini ser till att vapenembargot i Libyen efterlevs, consilium.europa.eu

Europeiska unionen intensifierar sina ansträngningar för att se till att verkställa FN:s vapenembargo i Libyen, och bidrar därigenom till fredsprocessen i landet, genom att man inleder en ny militär GSFP-insats i Medelhavsområdet.

Rådet antog i dag ett beslut om en ny militär EU-insats i Medelhavsområdet, Eunavfor MED Irini.

Irini-insatsen ska ha till huvuduppgift att se till att FN:s vapenembargo iakttas. Till sin hjälp kommer man att använda luftburna resurser, satelliter och havsburna resurser. Irini har fått namn efter det grekiska ordet för fred, ειρήνη. Uppdraget kommer bl.a. inspektera fartyg på öppet hav utanför Libyens kust som man misstänker smugglar vapen till eller från Libyen, och genom Irini agerar EU i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 2292 (2016). […]

Till en början ska insatsen pågå till den 31 mars 2021 och kommer att stå under noggrann kontroll av EU:s medlemsländer, som ska utöva politisk kontroll och strategisk ledning genom kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp), under ansvar av rådet och EU:s utrikesrepresentant. Läs pressmeddelande

 

Finsk beredskap i topp – önskar Sverige ”lycka till”, svd.se

”Beklämmande”. Så säger Finlands högsta beredskapschef om Sveriges krisberedskapssituation. Grannlandets välfyllda lager med vårdutrustning beskrivs som Europas bästa – och viruskrisen har enligt grannlandet blottat Sveriges bräckliga beredskap.

I en tid när svensk sjukvårdspersonal oroar sig för att skyddskläder tar slut och Vårdförbundet varnar för att masker och visir som behövs för vård av coronapatienter snart helt sinar – då beslutade Finland att öppna vad som för många svenskar framstod som en guldgruva. Flera stora välfyllda uppdaterade beredskapslager, utspridda på hemliga orter i Finland. Något som även Sverige kunde ha haft – men som har nedmonterats i flera steg. […]

I Finland ser läget annorlunda ut. Efter det kalla krigets slut valde landet att fortsätta upprätthålla fungerande och omfattande krisberedskapslager, och dessutom att aktivt utveckla dem.

Lagren är numera placerade på olika, hemliga platser runt om i Finland. Utöver att man kan ösa hälsovårdsmateriel ur dem, som skyddsutrustning för vårdpersonal och munskydd, så finns det också beredskap att åtgärda potentiella störningar i livsmedels- och energiförsörjningen. […]

För en gång i tiden låg länderna i stort på samma nivå – Sverige rentav snäppet ovanför Finland. Sedan valde länderna olika vägar.

I dag finns i princip inga civila beredskapslager kvar i Sverige sedan de monterats ner efter en rad beslut som fattades från 1990-talet och framåt.

Lounemaa tror att Finlands satsning på lagren gjordes bland annat på grund av landets geopolitiska läge. Inte bara är Finland beroende av export havsvägen. Man är också inkörd i ett vattenområde där sådana transporter enkelt kan slås ut, till skillnad från Sverige. Läs artikel

Krisberedskap har blivit omodernt, aftonbladet.se

Mikael Nyberg

[…] Tänkandet hade krigsmakten och försvarspolitikerna outsourcat. SAIC, en konsultfirma med nära band till Pentagon, NSA och CIA, fick efter kalla krigets slut i uppdrag att dra upp nya riktlinjer för det svenska försvaret.

”Sveriges roll som regional makt i Östersjön skiftar från neutralitet till ledarskap”, förklarade de amerikanska konsulterna i en hemligstämplad rapport. ”Förenta Staterna och många andra nationer och internationella organisationer, inklusive Förenta Nationerna, förväntar sig att Sverige ska ta på sig rollen att utöva regionalt ledarskap.”

Därför skulle ”koalitionskrigföring och Sveriges förmåga att operera i samverkan med organisationer som Nato … få en ny och större betydelse”. […]

I maj ska Sverige än en gång ställa upp med JAS Gripen och Boforskanoner när Nato övar krig mot ryssen. Men när ett smittsamt virus tar sig över gränsen har sjukvården inte resurser så att det räcker. Om spridningen av coronaviruset accelererar kan läkarna liksom i Italien tvingas välja och vraka bland patienter som behöver respiratorvård.

De 650 försvunna respiratorerna är ett mått bland många på beredskapen i den svenska vården. Redan före coronapandemin kom talrika larm från vårdanställda om brister på förbrukningsmaterial, vårdplatser och personal. Regionerna är enligt lag skyldiga att upprätthålla en katastrofmedicinsk beredskap. Det struntar de i.

Konsulterna levererade en storsvensk kopia av supermaktens gränslösa anspråk. Sveriges säkerhetsintressen sträckte sig nu över Östersjön till Baltikum och vidare ut i världen, skrev SAIC. Krigsmakten skulle rusta sig för insatser ”i de världsdelar där Sverige har vitala ekonomiska och/eller politiska intressen”. […]

Vid Euromaints ombyggnadsverkstad i Bulltofta, en av SJ:s privatiserade enheter, bestämde ledningen för ett antal år sedan att det skulle vara som i Japan: Inga lager av komponenter någonstans. Allt skulle beställas just-in-time.

Arbetsledarna och arbetarna nere på golvet visste att det skulle leda till förseningar och avbrott i produktionen. Hur skulle de göra? En del av dem valde att i hemlighet samla på sig lager av reservdelar, osynliga för de högsta cheferna när de spatserade runt på inspektion. Ofta är det just ett avstånd mellan ledningens påbud och praktiken längst ner i hierarkin som ger det kloka utrymme.

Där bokslutet dikterar och regionråd, verksamhetschefer och konsulter pekar med hela handen brer den systematiska dumheten ut sig. Läs artikel

Motion från V med anledning av svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali, riksdagen.se

[…] Task Force Takuba är en del av den franska insatsen Barkhane. Den skiljer sig från FN:s fredsbevarande insats Minusma genom att vara en offensiv insats som är inriktad på bekämpning av beväpnade terroristgrupper, och därmed en insats som innebär mycket större risker för den utsända personalen. I propositionen beskrivs den folkrättsliga grunden för ett svenskt deltagande i Task Force Takuba. För Vänsterpartiet är det en förutsättning att det finns en tydligt folkrättslig grund för att delta i internationella insatser. Alla beslut om militärt våld som en sista utväg för att skydda freden och de mänskliga rättigheterna ska ske på FN:s uppdrag eller annan folkrättslig grund. Samtidigt är det viktigt att göra en enskild bedömning i varje enskilt fall.

Just nu befinner sig hela världen mitt i en kris p.g.a. Corona-epidemin. Vi vet att det påverkar flera av de länder som är involverade i Operation Barkhane, och det är ytterligare en aspekt att ta med i diskussionen om deltagande i Task Force Takuba. Vänsterpartiet ser stora risker med att delta i en ny internationell insats i detta osäkra läge. […]

Vi förstår och står bakom argumenten om att Försvarsmaktens resurser behövs för att utveckla verksamheten på hemmaplan för att bl.a. kunna utöka utbildningen av värnpliktiga. Men i ljuset av detta framstår det som märkligt att göra helt om och skicka ner en ny styrka, denna gång till Task Force Takuba och Barkhane. Att minska Sveriges deltagande i FN-insatsen Minusma och samtidigt skicka nya soldater till en offensiv insats under ledning av Frankrike är inte en utveckling som Vänsterpartiet stödjer. […]

Därför har vi sagt ja till ett svenskt deltagande i FN-insatsen Minusma och därför säger vi nej till ett svenskt deltagande i Task Force Takuba. Under diskussionen om detta ärende har vi nåtts av information att Norge har fattat beslut om att inte gå med i Task Force Takuba, ett klokt beslut som vi anser Sverige ska följa.

Riksdagen bör avslå regeringens proposition 2019/20:86 Svenskt deltagande i militär insats för stärksäkerhet i Mali. Detta bör riksdagen besluta.

Läs motionen

Läs också kommentar till propositionen som vi tidigare publicerat på den här sajten.

Iran: USA:s sanktioner leder till en humanitär katastrof, dn.se

USA:s hårda sanktioner mot Iran gör att landet inte kan köpa mediciner och medicinsk utrustning. Det skriver Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif i ett debattinlägg i den ryska tidningen Kommersant:

– Detta leder till en humanitär katastrof, skriver Zarif.

Iran är i dag det sjunde värst drabbade landet i världen med 41.495 bekräftat smittade enligt Johns Hopkins-universitetets statistik. 2.757 av dessa har avlidit. […]

Zarif skriver också att trots att landet har stora oljetillgångar kan man inte sälja dem för att få in pengar som i sin tur kan användas för att hjälpa befolkningen. Enligt den iranske utrikesministern trappar USA nu på sin ”ekonomiska terrorism” till ”medicinsk terror” mot det iranska folket. Läs artikel

Flere europeiske land trekker soldater fra Irak – Norge blir inntil videre, forsvaretsforum.no

​I en pressemelding 20. mars opplyste koalisjonen at irakiske sikkerhetsstyrker har suspendert all trening for å forhindre potensiell spredning av koronaviruset. På koalisjonens nettsider heter det at noen av styrkene som konsentrerer seg om opptrening derfor vil returnere til sine egne land i kommende dager og uker.

Forsvarets forum har spurt Forsvarets operative hovedkvarter (FOH) hva det har å si for norske styrker i Irak. Det er for tiden utstasjonert rundt 70 soldater fra Telemark bataljon ved Ain al-Assad-basen i Irak.

– Den delen av oppdraget som gjelder trening og støtte er foreløpig suspendert. Den norske styrken gjennomfører fortsatt mentorering og rådgivning av de irakiske sikkerhetsstyrkene. Dette gjøres blant annet gjennom møter. De norske soldatene har iverksatt smittereduserende tiltak og avventer situasjonen, skriver pressetalsmann Ivar Moen i en e-post.

– De er klare til å gjenoppta oppdraget så snart situasjonen tillater det, legger han til. […]

Blant landene som henter personell ut fra Irak, er Frankrike, opplyste det franske forsvaret onsdag forrige uke, ifølge nyhetsbyrået AP. I en kunngjøring het det at Frankrike suspenderer sine antiterror-treningsoperasjoner i Irak og henter hjem soldater i Irak som bistår den amerikanskledede koalisjonen mot IS. […]

Forrige helg hentet Spania hjem mellom 150 og 200 soldater, skriver Janes og viser til lokale medier. De skriver videre at portugisiske myndigheter har kunngjort på sine nettsider at de henter hjem 31 soldater på grunn av koronaviruset.  Også Tyskland henter hjem noen av sine soldater fra Irak, meldte Deutsche Welle søndag. Soldater som ikke innehar nøkkelstillinger vil returnere til Tyskland.

Også Danmark har besluttet å hente hjem personell fra Irak.[…]

Som følge av covid-19-utbruddet har det vært et redusert behov for trening for irakiske sikkerhetsstyrker og dermed en pause i koalisjonens og Natos treningsbidrag i Irak, skrev britiske myndigheter på sine nettsider 19. mars.

– Derfor har Forsvarsdepartementet besluttet å redeployere en del av sitt personell tilbake til Storbritannia, het det i pressemeldingen. Läs artikel