Ekspert om finsk lovforslag: Med et pennestrøg har man lige øget antallet af soldater, dr.dk

av

I 2031 vil det finske forsvar råde over en million reservister. Forsvarsudvalget i det finske parlament bakker op om regeringens forslag.

Det vil øge reservens størrelse med 125.000 over en overgangsperiode på fem år. I 2031 betyder det, at cirka en million finner vil stå til rådighed for forsvaret.

Forsvarsudvalget i det finske parlament er enig i, at Finland har brug for flere reservister på grund af et ændret sikkerhedspolitisk miljø, og at forsvaret har et behov for at øge adgangen til specialiserede eksperter, skriver mediet blandt andet.

Sammen med regeringen står Finlands forsvarsminister Antti Hakkanen (billedet) bag et lovforslag om at øge antallet af reservister. Har du aftjent værnepligt i Finland skal du fortsætte som reservist indtil de fylder 65 år. I dag er grænsen 50 år. (Foto: © Virginia Mayo, AP/Ritzau Scanpix)

Ifølge lektor ved Forsvarsakademiet Peter Viggo Jakobsen er det en hurtig og nem måde at forstærke sine militære muskler på over for Rusland.

– Det er jo en relativt billig måde at øge sin kampkraft på ved at tvinge nogle reservister til at være i styrken i nogle flere år. Det koster jo ingen penge. Med et pennestrøg har man lige øget antallet af soldater, siger han. […]

På mange måder går finnerne en balancegang i forhold til USA, hvor man ønsker at samarbejde, men også forbereder sig på at skulle klare sig selv, hvis Trump vender Nato-alliancen ryggen, forklarer Peter Viggo Jakobsen. Her er Finland blandt de nordiske lande, der er allerbedst stillet, siger han.

– Finland har fastholdt et ”gammeldags” forsvar, hvor de kan mobilisere 900.000 soldater, og hvis det spænder hårdt til, kan de stå med 300.000 rigtig hurtigt. De har hele tiden været gearet til at skulle klare sig selv, og det er sådan set bare det, de finjusterer nu.

– Nu prøver de så at finde en balance, hvor de dels stadigvæk prøver at række ud til USA, eksempelvis med det her samarbejde om isbrydere, men samtidig forbereder de sig på en situation, hvor USA måske ikke vil komme og hjælpe dem, siger Peter Viggo Jakobsen. Läs artikel

Sipri: Världens vapen­producenter gör rekordvinster, yle.fi

av

De 100 största vapentillverkarna i världen såg sina intäkter öka med nästan sex procent i fjol. Det visar en ny rapport från Stockholms Internationella Fredsforskningsinstitut (Sipri).

Försäljningen för de här 100 bolagen nådde rekordintäkter på totalt 679 miljarder dollar, motsvarande ungefär 587 miljarder euro.

Det berodde förstås på ökad efterfrågan, kopplad till krigen i Ukraina och Gaza.

Den ökade efterfrågan märks främst i Europa, enligt forskaren Jade Guiberteau Ricard vid Sipri. Men han konstaterar att efterfrågan ökat överallt utom i Asien och Oceanien. […]

Totalt 39 av de 100 största vapentillverkarna i världen finns i USA. De såg sina intäkter öka med 3,8 procent, till 334 miljarder dollar 2024.

Men flera viktiga amerikanska vapenprogram har plågats av budgetöverskridningar och förseningar, som stridsflygplanet F-35 och ubåtarna av Columbia-klass. 26 av de 100 största europeiska vapenproducenterna ökade sina sammanlagda intäkter med hela 13 procent i fjol, till 151 miljarder dollar. Läs artikel

Läs bilagan till rapporten där de olika länderna anges.

Bombers newly deployed to Kola flew near Sweden’s Gotland, thebarentsobserver.com

av

Three Tu-22M3 long-range bombers performed a more than five-hour mission from the Kola Peninsula, entering the Baltic Sea air space through the narrow corridor between Finland and Estonia, before turning north again after flying near the island of Gotland.

Russia’s Ministry of Defence has released a video via its TV channel Zvezda showing one of the bombers taking off from the air field at Olenya.

At take-off, that particular aircraft was armed with a missile under one of its wings. […]

The Swedish Air Force scrambled JAS 39 Gripen jets, following the Russian military planes as they approached Swedish air space near the island of Gotland. No territorial violations were reported, and the Russian Defence Ministry said ”all flights by Russian air forces are carried out in strict compliance with international airspace regulations.” Läs artikel

Propositionen om ”Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar” behandlad i riksdagsutskott som ger carte blanche

av
Utgivarna

Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet ställer sig bakom förslaget att regeringen till och med den 31 december 2026 får sätta in svenska väpnade styrkor bestående av markförband och specialförband om högst 1 700 personer, marina förband om högst 700 personer och flyg- och luftförsvarsförband om högst 600 personer för att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området.

Vi har tidigare på den här sajten argumenterat mot detta regeringens förslag: Sveriges bidrag till Natos styrkor ökar nästa år, officerstidningen.se/ – BEVARA ALLIANSFRIHETEN Vi framhöll i den artikeln om förslaget:

”Det innebär ett fortsatt carte blanche för regeringen att själv, utan riksdagens hörande, besluta om hur och var insatserna i Baltikum eller på andra platser skall genomföras. Ett första sådant beslut togs 2024 för ett år framåt.

Ingen vet hur den säkerhetspolitiska situationen kan utvecklas och att riksdagen i ett sådant oklart läge skulle till regeringen överlåta beslut som kan handla om krig eller fred är en farlig väg, särskilt som styrkorna medelbart skall kunna övergå till att delta i direkt krigföring.

 Styrkorna kommer att stå under Natokommando, vilket ytterligare minskar möjligheterna att från svenskt håll styra insatserna.

 Markförband är svenska försvarets svagaste del och det finns egentligen inga styrkor till hands att sätta in utomlands. Vid förra beslutet om markstyrka i Lettland tvingades hemmaregementet i Ystad att dra ned motsvarande antal i sin organisation.” 

Utskottsbehandlingen ger oss inte anledning att ändra uppfattning. Utskottet går helt på regeringens linje och ett par citat från utskottets bedömningar ger vid handen vilken farlig väg det militärpolitiska etablissemanget beträtt, där styrkor enligt regeringsbeslut kan sättas in var som helst och även under Natos ledning i direkta krigshandlingar:

”Utskottet anser att det med tanke på detta är angeläget att riksdagens beslut om ramarna för svenskt deltagande innehåller en viss marginal för regeringen att tillfälligt förstärka de tre delbidragen till FLF Lettland, de stående marina styrkorna och Natos integrerade luft- och robotförsvar. Det är av samma anledning rimligt att regeringen också kan besluta om deltagande i andra begränsade operationer eller aktiviteter utan att deras precisa innebörd kan förutses i nuläget.

Läs mer

Svensk-polsk ubåtsamarbeid: – Tilpasset operasjoner i Østersjøen, forsvaretsforum.no

av

For flere år siden gikk Norge og Tyskland inn for å samarbeide om nye ubåter av typen 212CD, og i en stund har det vært ønsket å få Polen med på samarbeidet.

Onsdag kom nyheten om at Polen har valgt å kjøpe tre ubåter av svenske Saab, istedenfor de tysk-norske ubåtene.
– Det er flere grunner til at Polen har valgt svenske ubåter, skriver orlogskaptein Tor Ivar Strømmen, forsker og hovedlærer ved Sjøkrigsskolen, i en melding til Forsvarets forum.

Han trekker fram to årsaker som trolig er de viktigste. For det første så passer de norsk-tyske 212CD-ubåtene godt i atlantisk farvann, men det er ikke i disse områdene Polen vil operere.

– De svenske ubåtene er tilpasset operasjoner i Østersjøen, et operasjonsområde som er vesentlig annerledes enn Nordsjøen, Norskehavet og Barentshavet, forklarer Strømmen.  Läs artikel

Russiske Tu-22M3 overflyver Østersøen og udløser indsatser af svenske Gripen og italienske Typhoon, msn.com

av

Tre russiske strategiske bombefly Tu-22M3 gennemførte torsdag en omfattende fem timer lang øvelse over neutrale farvande i Østersøen, efter at være lettet fra Olenya-luftbasen i det nordlige Rusland.

Ifølge specialisten fungerede et af flyene som “repeater”, hvilket sikrede kommunikationen mellem de to andre bombefly og kommandoposterne på jorden. Missionen omfattede også konstant luftdækning udført af Su-27– og Su-35S-jagerfly, som var ansvarlige for at beskytte luftrummet under hele operationen.

De russiske bombeflys tilstedeværelse i regionen udløste en reaktion fra NATO’s luftstyrker.

Sverige sendte JAS 39 Gripen-jagere, mens Italien indsatte Eurofighter Typhoon-fly fra baser i Sverige og Estland.

I en video offentliggjort på sin officielle Telegram-kanal meddelte det russiske forsvarsministerium, at Tu-22M3-flyene havde gennemført en planlagt flyvning over internationale farvande, ledsaget af besætninger fra Su-35S- og Su-27-jagere.

Ifølge ministeriet:

  • Missionen varede overfem timer;
  • På specifikke dele af ruten blev bombeflyene eskorteret af jagerfly fra andre lande;
  • Det russiske langtrækkende luftvåben gennemfører regelmæssigt flyvninger over Arktis, det nordlige Atlanterhav, Stillehavet, Sortehavet og Østersøen;
  • Alle flyvninger udføres i overensstemmelse med internationale regler for brug af luftrummet. Läs artikel

”I enlighet med Natos uppsatta mål”

av
Utgivarna

Vad som tidigare benämndes ÖB:s råd till regeringen heter nu ”Överväganden om det militära försvarets utformning”, och den rapporten har nyligen offentliggjorts.

Av uppdraget framgår att regeringens ambition är att Natos utgiftsmål om 3,5 procent av BNP ska nås senast 2030. Försvarsmakten skall uppfylla de fastställda förmågemål (Capability Targets 25) som Sverige tilldelats av Nato och har accepterat.

De sammantagna åtgärderna är det svårt att få någon överblick över, men Försvarsmakten skriver att det bland annat handlar om förstärkt ledningsförmåga och interoperabilitet med allierade, ett förstärkt logistiknätverk samt förmågan att genomföra operationer i det utvidgade operationsområdet. Vad gäller det sistnämnda ingår utökad försörjningsförmåga till Natos norra flank.

Det går inte att av rapporten utläsa särskilt mycket som syftar till att stärka Sveriges eget försvar. Det är Natos krav som gäller med fokus på att sätta in svensk trupp utomlands:

”De åtgärder som Försvarsmakten redovisar kommer även öka myndighetens möjlighet att delta i operationer utanför närområdet inom ramen för Natos 360-perspektiv.” Försvarsmakten understryker att det svenska försvaret skall kunna sättas in i operationer utanför landets gränser:

”Svenska förband förstärker försvaret av Natos norra flank i syfte att försvara alliansens, Europas och Sveriges territorium.”

Man kan notera att försvaret av Sverige nämns efter Nato och Europa.

Läs mer

EU jobber med lån til Ukraina: – Vi føler alle på presset, forsvaretsforum.no

av

Nå haster det, understreker flere ikke navngitte EU-diplomater overfor Politico.

Ukrainas kasse kan være bunnskrapt allerede tidlig neste år. Det trengs penger til sykehus og skoler, pensjoner og lønn til offentlig ansatte, og ikke minst til våpenkjøp.

For trass i alt fredsdiplomatiet som pågår, er det få som tør å tro at krigen vil ta slutt med det første. Russland advarte onsdag kveld om at en avtale er langt unna, ifølge AFP.

EU har også lovet å møte Ukrainas finansielle behov både i 2026 og 2027.

EU-kommisjonens plan A er fortsatt å gi et gigantisk «reparasjonslån» til Ukraina på hele 140 milliarder euro, drøyt 1650 milliarder kroner etter dagens kurs, med sikkerhet i russiske midler som er frosset ned i verdipapirfondet Euroclear i Belgia.

Men så langt har Belgia og statsminister Bart De Wever satt foten ettertrykkelig ned i frykt for juridiske og økonomiske straffetiltak fra Russland. Russland har på sin side truet med rettsprosesser herfra og til himmelen om noen rører deres penger. Läs artikel

De nordiska DCA-avtalen: Arktis som brännpunkt, suveräniteten i fara, kärnvapenpolitik och Grönlands framtid!

av
Utgivarna

Dr Ian Davis som har grundat sajten NATO Watch och är dess ”director” har författat en synnerligen intressant, gedigen och oroväckande rapport om de nordiska staternas försvarssamarbetsavtal med USA. Davis är ”Executive Editor” av SIPRI:s Yearbook och “Associate Senior Fellow” i SIPRI:s “Conflict and Peace” program. Rapporten kommer lägligt inte minst med tanke på att USA:s tunga B-52 bombplan, som kan förses med kärnvapen, i veckan som gick flög in över Sverige och fortsatte till Finland där man simulerade fällningar av bomber på ett skjutfält beläget nära den ryska gränsen.

I rapporten gör han en grundlig genomgång av de nordiska staternas DCA-avtal och övriga försvarssamarbeten med det stora landet i väst. Rapporten är högst aktuell och tar upp även det implementeringsavtal som Sverige nyligen träffat med USA. De restriktioner som gällt beträffande ”baspolitik”, kärnvapen, lagring av militär utrustning och överflygningar granskas.

De 48 nordiska baser som omfattas av samarbetet med USA behandlas utförligt, liksom för övrigt de ryska och amerikanska baserna i norr. Arktis som brännpunkt för stormaktsrivaliteten ges en skrämmande och övertygande analys. När det gäller militariseringen av Arktis och farorna som hotar lyfter Davis sammanfattningsvis fram särskilt följande punkter:

”• DCAs enable permanent US military presence and infrastructure development north of the Arctic Circle, turning the region into a forward operating zone.

• Facilities in Finland, Norway, Sweden, Greenland and Denmark give NATO and US forces proximity to Russia’s Northern Fleet and nuclear bases.

Läs mer

Hans Blix lärdomar från Irakkriget, svd.se

av

2003 stod svensken Hans Blix, docent i folkrätt, i centrum för världens uppmärksamhet när han ledde FN:s vapeninspektioner i Irak. Nu publiceras hans dagbok från de åren.

Andreas Ericson intervjuar honom om hur han idag ser på upptakten till Irakkriget och vilka lärdomar vi idag kan dra från den tiden. Vad kan världssamfundet egentligen göra för att förhindra krig? Hur ser Blix på Ukraina och möjligheterna till fred där?

Lyssna på intervjun här.

”Robotar med lång räckvidd nödvändigt”, svd.se

av

Försvarsministern kommenterar uppgifterna om att Sverige behöver skaffa sig långdistansvapen.

Vapen som räcker 200 mil bort är inte en fråga om aggression, menar han.  Det handlar om avskräckning.

Det är sant att innehav av vapen inte i sig är en aggressionshandling. Man kan dock konstatera att Sverige med Nato-medlemskapet alltmer rör sig bort från vår grundläggande försvarsdoktrin som byggde på eget starkt territorialförsvar som skulle verka krigsavhållande på en möjlig angripare.

Det var en klok defensiv småstatspolitik som nu överges. (Utgivarna)

Artikel i SvD:

Att Sverige ska skaffa vapen med lång räckvidd är en ”helt nödvändig utveckling”, anser försvarsminister Pål Jonson (M).

Vapen som räcker 200 mil bort är inte en fråga om aggression, det handlar om avskräckning och en viktig beståndsdel i luftvärn, menar Jonson.

– För att uttrycka det bildligt: I stället för att absorbera och skjuta bort pilarna så skjuter man bort bågskytten, säger han.

Försvarsbudgeten ska växa från 148 miljarder i år till över 200 miljarder 2030. Försvarsmakten har i veckan lämnat in sina övervägande till regeringen om vad pengarna bör användas till för att nå upp till Natos krav och för att möta ett ökande hot. Här lyfts bland annat robotar med lång räckvidd. Läs artikel

Nya satsningar på Försvarsmaktens luftvärn genomförs, forsvarsmakten.se

av

Försvarsminister Pål Jonson presenterade på Luftvärnsregementet i Halmstad (Lv 6) tillsammans med företrädare för Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) satsningar för 3,5 miljarder på luftvärnsområdet.[…]

Sveriges brigadluftvärn behöver få en ökad förmåga att möta hot som stridsflyg, helikoptrar och drönare. Det är en uttalad målsättning i försvarsbeslut 2024. […]

Anskaffningen består av följande materiel:

  • 16 uppskjutningssystem för robotar
  • 8 korträckviddiga radarsystem av typen G1x
  • Plutonledningsfordon
  • Kompaniledningsfordon
  • Stridsledningscentraler
  • Modifiering av befintliga bandgående IRIS-T SLS system för att kunna ingå i brigadluftvärnet
  • Integrationsverksamhet
  • Reservdelar
  • Utbildning        Läs pressmeddelande