Nato-landenes forsvarsutgifter opp nesten 20 prosent siden 2014, forsvaretsforum.no/

I dag kom den såkalte militærbalansen som årlig utgis av IISS (The International Institute for Strategic Studies) i London.

Den slår fast at på tross av økonomiske kriser og pandemi, ble det brukt mer penger på forsvar i 2020 enn i 2019. Totalt ble det ifølge rapporten brukt 1830 milliarder dollar i 2020. Det tilsvarer over 15.000 milliarder norske kroner, og er en økning på 3,9 prosent sammenlignet med året før. […]

Forsvarsutgiftene blant Natos medlemsland har økt med nesten 20 prosent siden 2014. Målet er at medlemslandene skal bruke to prosent av brutto nasjonalprodukt (BNP) innen 2014, og gjennomsnittet i 2020 er det høyeste i alliansen siden 2009. Läs artikel

Russere overtar selskapet som har levert motorene til E-tjenestens superskip, forsvaretsforum.no

Motorene er levert av Bergen Engines som nå selges til det russisk-kontrollerte selskapet TMH International. Selskapet har betalt 1,6 milliarder kroner for motorfabrikken på Hordvikneset, skriver E24. Som motorleverandør får Bergen Engines også noe av vedlikeholdsansvaret for motorene, ifølge en bekymringsmelding sendt til Statsministerens kontor.

«Motorene på dette fartøyet som du var gudmor på er levert og vedlikeholdt av Bergen Engines … Nye eiere er så langt jeg kan se i den russiske presidentens krets. Tror noen bør sjekke dette for å sikre at rikets sikkerhet ikke påvirkes av salget», skrev personen i eposten, som E24 har fått tilgang til.  Bekymringsmeldingen om at salgsplanene også ville virke inn på det topphemmelige skipet, ble sendt 4. februar, som er samme dag som oppkjøpet ble kunngjort. […]

– Norsk forsvarsteknologi kan havne i kloa på Putin. Regjeringen må stanse salget, krever partiets stortingsrepresentant Emilie Enger Mehl, som sitter i utenriks- og forsvarskomiteen på Stortinget. […]

Samtidig minner hun om at statsminister Erna Solberg (H) så sent som i forrige uke forsikret Stortinget om at regjeringen med hjemmel i sikkerhetsloven kan stanse utenlandske oppkjøp i viktige strategiske interesser i Norge. Läs artikel

Individerna bildar en fungerande krigstida trupp, maavoimat.fi

Beväringarna som hemförlovas bildar en fungerande krigstida trupp – den är som en orkester, där instrumenten har sin egen betydelsefulla uppgift. Sammansättningen byggs upp i februari.

I den individcentrerade världen utgör det militära ett undantag. I slutet av utbildningens rekrytskede, som infaller i kalendern just den här tiden, har valen till specialuppgifter och ledare gjorts. Individerna övergår till utbildningsgrensskedet för att utbilda sig till sin egen krigstida uppgift och för att bilda en trupp, som med tiden överförs till reserven. För att kunna fungera på ett ändamålsenligt sätt behöver truppen alla sina individer. […]

För undersergeant Suvi Luokkanen som tjänstgör vid Kajanalands brigad var stegen coronasommaren 2020 inte osäkra. Allt sedan barnsben har hon velat göra militärtjänst och deltagit i Försvarsutbildningsföreningens och Kvinnornas Beredskapsförbunds kurser samt i frivilliguppgifter på Soldathemmet. Nu håller hon på att utbilda sig till chef för sin egen trupp, till ett av elementen i en stor sammansättning.

– På högstadiet och i gymnasiet var det klart för mig att det är hit jag vill. Kajanalands brigad var en självklarhet, jag har tyckt om att vara här och det här kändes som mitt hemregemente, konstaterar Luokkanen som är från Kajana och tjänstgör vid Granatkastarkompaniet. Läs artikel

Hvor blir det av diplomatiet? nordlys.no

Oddmund Hammerstad, tidl. statssekretær (H) i Forsvarsdepartementet

[…] Jeg har tidligere skrevet i disse spalter om norsk sikkerhetspolitikk i spagat. Forsvarspolitikken har de siste par tiår gått ut på å bygge ned og omstrukturere Forsvaret med den følge at vi ikke lenger har et troverdig nasjonalt forsvar – det er rett og slett blitt for lite, som vår forrige forsvarssjef sa etter den store NATO-øvelsen Trident Juncture i Norge høsten 2018. Skiftende regjeringer har gjort oss totalt avhengig av hjelp fra allierte, i all hovedsak USA, for avskrekking og evne til å motstå militært angrep. Utenrikspolitikkens primære mål har vært å støtte opp om FN og hele FN-familien av organisasjoner og etablerte samarbeidsstrukturer som skal hegne om internasjonal lov og rett, og derved regulere hvordan normal adferd skal være mellom store og små stater i det internasjonale samfunn. Norge overoppfyller på alle måter og søker å fremstå som en humanitær stormakt. Pengebruken utenlands er så stor, særlig innen bistand til utviklingsland, men også til militære oppdrag, at det står i grell kontrast til underfinansieringen av en krympet forsvarsstruktur hjemme. Läs artikel

Nord Stream 2 Svar på skriftlig fråga 2020/21:1835 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S), riksdagen.se

Maria Nilsson har frågat mig om jag är beredd att i EU driva frågan om att avbryta Nord Stream 2. Björn Söder har frågat mig om jag kommer ta initiativ till att diskutera Nord Stream 2 när EU:s utrikesministrar sammanträder den 22 februari och om vilka åtgärder jag avser att vidta inom EU-kretsen. […]

Vid rådets möte den 22 februari fanns inte frågan om Nord Stream 2 med på dagordningen. Likväl tog jag upp Nord Stream 2 vid utrikesministermötet, i enlighet med samrådet med EU-nämnden den 19 februari. Jag kan konstatera att endast jag och ytterligare en utrikesministerkollega tog upp frågan om Nord Stream 2, samtidigt som andra utrikesministerkollegor framförde att sanktioner mot Nord Stream 2 skulle få konsekvenser för omkring 150 europeiska bolag. Läs protokollet

Lot amerikanerne sniktitte, klassekampen.no

«Ideen om fremmede baser i Norge er politisk radioaktiv.»

Slik oppsummerte major Adrian Rankine-Galloway den norske forsvarspolitiske diskusjonen, i en intern e-post 5. november i fjor.

Rankine-Galloway er Det amerikanske marinekorpsets talsperson i Europa og Afrika, stasjonert i hovedkvarteret utenfor Stuttgart i Sør-Tyskland. Han hadde ansvaret for å koordinere US Marines sitt svar på flere nyhetssaker i norske medier i fjor høst.

E-posten er en av mange som Klassekampen har fått innsyn i, gjennom en innsynsbegjæring hos amerikanske myndigheter, som viser hvordan US Marines ser på norsk politikk.

E-postene viser også at Forsvarsdepartementet i Norge holder tett kontakt med amerikanske myndigheter om brennbare temaer i forsvarspolitikken. Läs artikel

Vem utrikeslinje ligger fast? nsk.se

Regeringens utrikesdeklaration handlade om Sveriges konsekvent säkerhetspolitiska linje. Frågan är bara vad den är: där råder delade meningar. Den följande debatten blev ett kiv om huruvida Sverige har en Nato-option, alliansfrihet och försvarsbeslutet.

Utrikesminister Ann Linde inledde deklaration med att Sveriges alliansfrihet tjänat oss väl och att den linjen ligger fast, inför fyra förvånade borgerliga och ett populistparti som alla ansåg att riksdagen röstat igenom en annan hållning. Linde nämnde inte den Natooption, det vill säga en möjlighet att gå med i Nato om säkerhetsläget försämras, som riksdagsmajoriteten röstat igenom.

Mellan plattityderna märktes en tydlig irritation mellan regeringen, de före detta allianskamraterna och Sverigedemokraterna. Riksdagen anser att en hel del har förändrats genom att de röstade för Natooptionen, regeringen gör det uppenbarligen inte. Det är egentligen inte särskilt kontroversiellt att säga att Nato kan vara ett alternativ om man fastnar med skägget i den säkerhetspolitiska brevlådan i framtiden. Sverigedemokraterna röstade trots allt för Natooptionen trots att de egentligen är mot medlemskap i Nato. Att regeringen inleder med att poängtera alliansfriheten sker till synes i protest. För att komplicera saken ytterligare menade förre utrikesminister Carl Bildt på Twitter att Sverige alltid har haft en Nato-option. Läs artikel

Utrikesdeklarationen, regeringen.se

Ann Linde , utrikesminister

[…] Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Den förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med fördjupade försvarssamarbeten, särskilt med Finland, och en trovärdig nationell försvarsförmåga. Vi ska bidra till långsiktig stabilitet och säkerhet i vår del av Europa. Läs deklarationen

Må styrke vaktholdet rundt Svalbard, nationen.no

Det er knallhard kamp om fiskeressursene i Svalbardsonen, der det ifølge Svalbardtraktaten “tilkommer Norge å håndheve” reguleringer. Norge forvalter altså fiskeriressursene 200 nautiske mil rundt Svalbard. Traktatspartene har rett til fiske ut fra de kvotene Norge setter.

EU har i årevisutfordret Norges suverene rettigheter i Svalbardsonen. Ikke minst når det gjelder retten til snøkrabbefangst. Fangsten foregår som kjent på bunnen, som er norsk sokkel.

EUs andel av fisket i Svalbardsonen er i stor grad tuftet på britenes historiske rettigheter i området. Dermed varslet naturlig nok Norge kutt i EU-kvotene da britene forlot unionen. Nå forhandler Norge, Storbritannia og EU om en fiskeriavtale. Britene anerkjenner Norges rettigheter i sonen. Det er god grunn til å glede seg over det. […]

Nå er det EUsom nekter å respektere Norge i vernesonen rundt Svalbard, EU som tar seg til, både når det gjelder fiskekvoter og snøkrabbe på sokkelen. Og det er Fiskeri- og sjømatminister Odd Emil Ingebrigtsen (H) som går på gummisåler.

Norge har sattEU-kvoten til 17.855 tonn. EU gir altså igjen blaffen, og har satt seg sin egen kvote – på 28.431 tonn. Det er en provokasjon mot Norge. […]

Statsminister Erna Solberg har også bedyret i Stortinget, etter spørsmål fra Sps Marit Arnstad, at regjeringa tar EUs krenkelse av norske rettigheter i Svalbardsonen “på alvor.” Spørsmålet er hva statsministeren mener med det. For regjeringa åpner samtidig døra på vid vegg og ønsker EUs havgående fiskeflåte velkommen til torskefisket utenfor Svalbard, aldeles uten noen avtale. Läs artikel

Forsvarssjefen om Russland: – Et utfordrende sikkerhetsbilde, nrk.no

For å dempe spenningen mellom Norge og Russland mener forsvarssjef Eirik Kristoffersen man må snakke mer sammen, selv om det ikke nødvendigvis gir resultater. Under årets Kirkeneskonferanse uttrykte forsvarssjefen at dialog er helt avgjørende for å forbedre det anspente forholdet som Norge og Russland har fått de siste årene.

– Vi hadde dialog under den kalde krigen, og vi ser at den dialogen som foregår i Afghanistan med Taliban er helt avgjørende for at vi skal komme oss videre, sier Kristoffersen.

Likevel påpeker han at det ikke nødvendigvis vil løse noe, men at det er verdt å prøve.

– Det er ikke alltid at dialog fører frem. Så vi må også være forberedt på å ha et sterkt forsvar klar til enhver tid. Men dialog kan føre til løsninger, sier Kristoffersen. […]

Russland-forsker ved Nupi, Julie Wilhelmsen forklarer at Russland tidligere har sett på Norge som en slags buffer mellom øst og vest – et mer nøytralt land mellom dem og USA.

– Skal en dømme på russiske uttalelser ser de Norge i økende grad som USAs forlengede militære arm, sier forskeren Julie Wilhelmsen. Läs artikel

Sveriges självständighet och fred i en oviss framtid, sla.se

Per Blomquist

Till sommaren hoppas många att pandemin är över och då återuppstår nästa ovisshet, Sveriges säkerhetspolitik. Det är en fråga som döljer sig trots att statsvetenskapen värderar den som en stats viktigaste fråga, dess självständighet och suveränitet. […]

Det är två stormakter med kärnvapen, USA och Ryssland, positionerade nära Sverige med utomordentligt stort militärstrategiskt intresse av svenskt markterritorium som tävlar om makt. Vårt försvar ska hålla båda utanför vårt markterritorium. Småstaten kan inte helt värna luftrummet.[…]

Alliansfriheten med dess utgivare har under ett halvt decennium fört en verklig fri dialog om nordisk säkerhetspolitik. De företräder därmed ett verkligt demokratiskt Folk och Försvar. Detta framstår som en nödvändighet eftersom Public service, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, DN och SvD sitter fast i ett förlegat och naivt svenskt militärstrategiskt läge. Ryssland, som ”fiende” är verkligen en gammal naiv hotbild till och med före Carl XIV Johan. Läs artikel

 

In the Sahel, terrorists are now sitting at the negotiation table, theafricareport.com

The idea of engaging in dialogue with certain jihadist groups was high on the minds of the Group of Five Sahel countries (G5 Sahel) during the N’Djamena summit in Chad on 15 and 16 February. Initiating negotiations with certain jihadist groups is increasingly being touted as a possible route towards finding a political resolution to the Sahel crisis. […]

The fifth pillar of the country’s “transition roadmap”, adopted in September 2020, echoes these recommendations in proposing the initiation of dialogue with radical armed groups, while Mali’s authorities, and more specifically the prime minister of the transition, Moctar Ouane, have made it clear that they intend to go forward with the discussions begun by former president Ibrahim Boubacar Keïta’s government prior to his ouster.

Based on the content of a political address given by the prime minister of Burkina Faso, the country’s authorities seem to have shifted their position on talks. Up until recently, the government had been very adamant in its refusal to enter into dialogue of any kind.

It is also worth mentioning that significant mediation efforts have previously been carried out at the local level by traditional, customary and religious actors, who sometimes participate in talks facilitated by international partners. […]

Though these local initiatives are still insufficiently coordinated and remain limited in scope, the growing number of peace-building efforts shows that the crisis is producing new spaces of local governance outside the realm of state control and authority. The push for peace also signals that a bottom-up approach to dialogue is taking shape to fill the gaps left by state-led diplomatic efforts, while developing in parallel with counterterrorism military operations carried out by the G5 Sahel Joint Force, France’s Operation Barkhane and the EU’s Takuba Task Force. Läs artikel