A Win-Win or Debt Trap? Decoding China’s Influence in Africa, moderndiplomacy.eu

[…] Africa has become an economic engine powering China’s continued growth. Fueled by an insatiable demand for raw materials and a burgeoning consumer market hungry for manufactured goods, China’s trade with Africa has skyrocketed to a record $282 billion in 2023, with China accounting for over 18% of Africa’s total trade. This dramatic increase reflects Africa’s strategic importance for China’s economic ambitions.

China’s industrial engine thrives on a constant supply of raw materials. Africa boasts a staggering 30% of the world’s mineral reserves, including iron ore crucial for China’s steel production. Lithium, a vital component for electric vehicles and electronics powering China’s technological revolution, is found in abundance in African countries like the Democratic Republic of Congo. Africa supplies a significant portion of China’s oil needs, with Angola being China’s largest supplier of crude oil on the continent.

In addition to its resource wealth, Africa is transforming into a consumer powerhouse, with a growing appetite for China’s manufactured goods. With a young population projected to reach 2.5 billion by 2050, a rapidly urbanizing middle class, Africa’s demand for electronics, infrastructure materials, and consumer products is projected to surge in the coming decades. A McKinsey report estimates that African household consumption could reach $2.1 trillion by 2025. Läs artikel

The business ties that bind the US and China are strong but fraying, businesstimes.com

IF you follow the news, you know that tensions between the United States and China are high and that the commercial relationship between the two biggest trading nations on the planet has been fraying.

Yet, amid the ominous headlines about a possible “decoupling” of the United States and China, you might be surprised by how strong and binding their financial ties remain.

Many big US companies depend on China for a substantial part of their income and rely on Chinese suppliers and factories for their products. The two economies are closely linked, and, as an old China hand, I think that’s a good thing. It implies that even if relations deteriorate further, the countries have many incentives for pulling back from the brink of serious conflict.

Consider that while the publicly traded US companies in the S&P 500 obtain almost 60 per cent of their revenue domestically, the biggest source of their foreign sales is China. That’s according to estimates from the financial data company FactSet, which said sales from China amounted to 7.1 per cent of S&P 500 revenues for the 12 months through December. The second-largest foreign source was Japan, with 2.6 per cent; followed by Germany and Britain, with 2.2 per cent each; and then Taiwan, with 1.8 per cent.

Numbers such as these are critical in assessing US-China relations, Dale Copeland, a political scientist at the University of Virginia, said in an interview. “Expectations of future profits are a key and often neglected factor in international relations,” he said. Copeland is the author of “A World Safe for Commerce: American Foreign Policy From the Revolution to the Rise of China.” Läs artikel

Landerholm: Tveksamt om Ryssland är ett hot mot Nato, dn.se

Henrik Landerholm är en av statsministerns allra närmaste medarbetare – och vän. Han är Sveriges första nationella säkerhetsrådgivare i en tid av anfallskrig i Europa och Natointräde.

Men han tvekar om det ens är rätt att säga att Ryssland är ett hot mot Nato. […]

Ryssland håller på att gå över till krigsekonomi, och bygger snabbt upp sin armé igen. Vad innebär det för oss?

– Tittar man totalt sett på vad Nato och alla de länder som stödjer Ukraina har för finansiell bas, så överstiger den vida Rysslands. Det här är ju en kamp mellan en ekonomisk dvärg och en ekonomisk jätte. Resurserna finns i väst, frågan är om viljan och uthålligheten finns.

Henrik Landerholm påpekar att Ryssland måste ta resurserna till kriget någonstans ifrån. […]

Flera av Natoländernas ledare har varnat för att Ryssland kan komma att anfalla ett Natoland inom bara några år. Polens president Andrzej Duda har till exempel sagt att ett anfall kan komma redan 2026 eller 2027.

Vad säger du om de tidsperspektiven?

– Vi ser nu en massiv upprustning i ett antal Nato-länder, som på ett helt annat sätt än tidigare avsätter de ekonomiska resurserna som krävs för försvaret. Det skapar på några års sikt helt andra förutsättningar att hantera den ryska militära förmågan.

– För Natos del är jag faktiskt osäker om jag vill beskriva det som ett militärt hot. Det är en militär förmåga som om Nato skulle börja svaja skulle kunna förvandlas till ett hot. Läs artikel

Försvaret övar med amerikanska bombplan, expressen.se

Försvarsmakten genomför under fredagen en övning tillsammans med amerikanska bombplan. Åtminstone två bombflygplan av modell Boeing B-52H har flugit sydost om Utö, visar data från Flightradar.

Marinen bekräftar för Expressen att övningen har ägt rum.

– Jag kan bara bekräfta att vi genomfört en övning med Bomber Task Force. Vi kommenterar inte mer om det just nu förrän vi kommunicerat själva, säger Jimmie Adamsson, presskontakt vid marinen.

Enligt Adamsson kommer mer information att lämnas under eftermiddagen. Läs artikel

Försvarsbeslutet måste fattas utifrån de allvarligaste konsekvenserna, op.se

Göran Bengtsson, pensionerad överstelöjtnant

[…] Styrketillförsel planeras i huvudsak ske sjövägen. Nato har prioriterat tre hamnområden för detta, Göteborg, Narvik samt hamnarna i Trondheimsfjorden. Planen för hamnen i Göteborg är främst import för civilsamhällets behov men även för införsel av logistikresurser för allierade förband.

Narviks läge är mycket utsatt genom närheten till Ryssland. Att över huvud taget lyckas med att föra in allierade förband via Narvik efter ett krigsutbrott är en ytterst osäker operation. Teknikutvecklingen och erfarenheterna från kriget i Ukraina genom ”fjärrangrepp” med stor precision liksom många lyckade angrepp mot ryska fartyg på Svarta havet borde leda till en omprövning av planerna för Narvik. […]

Med en politisk insikt om att ovan beskrivna händelser i ”Nordens veka midja” skulle medföra oacceptabla konsekvenser krävs en analys om hur riskerna ska minimeras, exempelvis:

Mer kvalificerat luftvärn vid flera förband behövs i regionen.

Logistikresurserför reparationsarbeten måste finnas tillgängliga.

Uppbyggnadstakten av planerad infanteribrigad ges högre prioritet.

Ledningskapacitetför brigadförbandet behöver snarast byggas upp.

Försvarsutskottet måste nu identifiera ”allvarligaste konsekvenser” och försvarsbeslutet anpassas därefter! Läs artikel

Jens Stoltenberg: – Tida er inne, dagbladet.no

Generalsekretærer i Nato har ikke for vane å angripe policyene til alliansens største og viktigste medlemsland: USA.

Men Jens Stoltenberg er nå tydelig på at medlemslandene må revurdere sine standpunkt. Stoltenbergs uttalelse er åpenbart myntet på USA og president Joe Biden, som opprettholder restriksjoner om hvordan våpnene gitt til Ukraina kan brukes.

– Tida er inne for at de allierte landene vurderer om de bør heve noen av restriksjonene knyttet til våpen de har donert til Ukraina, sier Stoltenberg i et eksklusivt intervju med The Economist. […]

– Spesielt nå som kampene foregår i Kharkiv, nærme den russiske grensen, gjør våpenrestriksjonene det vanskelig for Ukraina å forsvare seg, fortsetter Nato-sjefen. Läs artikel

Israel must halt Rafah offensive, orders UN top court, politico.eu

The International Court of Justice ruled Friday that Israel must immediately halt its offensive in Rafah, in the southern part of the Gaza Strip.

The court cited the “immediate risk” to Palestinians of a further Israeli military assault in the coastal enclave.

Israel must “immediately halt its military offensive, and any other action in the Rafah governorate, which may inflict on the Palestinian group in Gaza conditions of life that could bring about its physical destruction in whole or in part,” the court ruled. Läs artikel

Särskild debatt om fortsatt stöd till Ukraina, riksdagen.se

Försvarsminister Pål Jonson

Herr talman! Tack, Martin Ådahl, för frågan och för engagemanget för Ukraina! Jag föredrar att komma från ett land där en försvarsminister får kritik för att göra för lite och inte för mycket för Ukraina. Så är det inte i alla nationella parlament. Jag vet att Martin Ådahl har ett genuint engagemang i de här frågorna.

När det gäller donationer av Gripensystemet har vi sagt att innan den 7 mars, innan vi omfattas av artikel 5, var inte detta aktuellt. Det menade huvuddelen av partierna i kammaren.

Vi arbetar vidare med frågan och ser hur vi på bästa sätt kan stötta det ukrainska luftförsvaret. Jag utesluter på intet sätt att det också kan bli aktuellt med Gripensystemet.

Det är dock inte så enkelt som att bara skicka Gripen. Man måste utbilda piloter, vilket i vissa fall kan ta åratal, och man måste se till att det finns markpersonal och logistik, att det finns underhåll och att de kan beväpnas. Jag vill bara understryka att det inte är enkla åtaganden. De första F 16-planen beräknas komma nu till sommaren efter ungefär ett års arbete. Komplexiteten i frågan är alltså betydande. Läs protokollet

Förslag om bordläggning i Riksdagens Utrikesutskott av propositionen om Defence Cooperation Agreement (DCA) mellan Sverige och USA

Hans Blix

Riksdagens Utrikesutskott föreslås bordlägga propositionen om Defence Cooperation Agreement (DCA) mellan Sverige och USA. Det framförhandlade och föreslagna avtalet innehåller långtgående och tioåriga förpliktelser berörande rikets suveränitet och säkerhet och har inte varit föremål för någon allmän diskussion utan föregåtts av en märklig tystnad. Det skiljer sig därmed från godkännandet av det så kallade värdlandsavtalet med NATO vilket föregicks av grundlig offentlig diskussion. Likaså föregicks Sveriges ansökan om anslutning till NATO av en intensiv – om också kort – debatt. Det nu aktuella avtalet bör inte underställas Riksdagens godkännande förrän tillfälle givits för en grundlig offentlig diskussion. Det förefaller som om varken Finland eller Danmark räknar med beslut i närtid.

I det nu föreslagna avtalet om försvarssamarbete med USA regleras förutsättningarna för amerikansk militär närvaro i Sverige, däribland frågor om rätt till tillträde till svenskt territorium, territorialvatten och luftrum, rätt att få använda vissa av försvarsmaktens anläggningar och områden. I en bilaga anges specifikt 17 platser som USA “med Sveriges samtycke” får använda som baser. Samarbetet sägs bygga på full respekt för svensk lagstiftning, svensk suveränitet och internationella förpliktelser. DCA-avtalet anges vidare inte förändra den ståndpunkt som har kommit till uttryck inom ramen för Sveriges Nato-ansökan att det inte finns skäl att ha kärnvapen och permanenta baser på svenskt territorium i fredstid.

Läs mer

Frågor och svar om DCA-avtalet

Ingemar Folke och Lars-Gunnar Liljestrand

Från möte den 21 maj i Stockholm arrangerat av Nätverket mot s.k. utlandsspioneri m.m.

Ingemar Folke (IF), sammankallande i Nätverket, och Lars-Gunnar Liljestrand (LG), medutgivare av alliansfriheten.se

IF: DCA-avtalet innehåller en lång rad artiklar, drygt 30 om jag inte minns helt fel. Därtill kommer synpunkter som presenterats av regeringen i en PM tidigt i våras, synpunkter från remissinstanserna och lagrådet. Du och Rolf Andersson har på alliansfriheten.se presenterat en rad analyser och bedrivit opinionsbildning kring avtalet.

Men om Du nu skulle nämna tre saker som man absolut bör känna till om DCA-avtalet, vad skulle det vara?

LG:

  • 1) Avtalet är inte, som det ofta framställs, ett försvarsavtal mellan USA och Sverige. Sverige har inte ingått en allians med USA. DCA-avtalet har ingenting med Nato att göra. Försvarsavtal och allianser innebär att parterna förpliktigar sig att stödja varandra på olika sätt främst militärt. Det finns inga sådana utfästelser från USA:s sida. Avtalet nämner inte med ett ord att USA skall stödja Sverige vare sig militärt eller på annat sätt om vi blir angripna eller hotade. USA ges rättigheter på svenskt territorium, medan Sverige åtar sig skyldighet att underlätta och säkra amerikansk militär närvaro i vårt land.
  • 2) Amerikanskt flyg, örlogsfartyg och fordon ges rätt att röra sig fritt över hela vårt territorium och får inte bordas eller kontrolleras. Luftstridsledning enligt STRIL-system kan få ledas av USA över svenskt territorium enligt regeringens proposition om DCA.
  • 3) USA ges rätt att enskilt eller tillsammans med Sverige disponera 17 militära baser (flygbaser, örlogsbaser och baser för markstyrkor) i Sverige. Det kan handla om fler baser i framtiden.

Läs mer

U.S.-China Economic Competition Is Headed Down A Dangerous Path, nationalinterest.org

Mathew Burrows, Counselor and Program Lead of the Stimson Center’s Strategic Foresight Hub , Josef Braml, Secretary General of the German Group and the European Director of the Trilateral Commission

As Biden and Trump compete over who can raise tariffs on China the most to win blue-collar votes, both ignore the disadvantages of protectionism and “derisking” from China. Specifically, the United States risks global leadership, economic growth, and progress against climate change as it turns away from China and imposes high tariffs. […]

Walling yourself off economically from the rest of the world has unfortunate implications for U.S. global influence. In 2000, the United States was at the helm of global trade, with over 80 percent of countries trading with it more than China. By 2018, that number had dropped sharply to just 30 percent, as China had taken the top position in 128 of 190 countries. With China’s economy slowing, the United States could be in an advantageous position to expand and reinforce its influence capacity. However, its success will be conditioned on additional economic outreach, especially liberal trade agreements and further incorporation of the Global South into global decision-making. […]

We live in dangerous times. More than a generation has passed since the benefits of internationalism and cooperation were “glaringly obvious,” as the historian Bear Braumoeller has noted. There are few inhibitions across the U.S. government toward seeing China as the enemy, while some strategists openly contemplate war. Trade is not a cure for war, but it keeps open channels of communication and increases the costs of belligerence. To the rest of the world, the United States appears merely as a “status quo power,” looking after its narrow interests. This is not the nation envisioned by Ronald Reagan as “a tall, proud city built on rocks stronger than oceans…a city with free ports that hummed with commerce and creativity.”  Läs artikel

Med anledning av proposition om avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater, riksdagen.se

Håkan Svenneling m.fl. (V)

Den svenska försvarspolitiska strategin skiljer sig åt från den amerikanska. Liksom utrikes- och säkerhetspolitik i stort. Sverige är ett litet land med geografisk närhet till Ryssland. Det är faktorer som USA inte behöver ta hänsyn till. Det finns en uppenbar risk att de olika strategierna och viljorna krockar. Frågan är vilket handlingsutrymme den svenska regeringen har i praktiken om svenska säkerhetspolitiska intressen står emot amerikanska. DCA-avtalet bygger på ett svenskt samtycke. Det går dock inte att bortse från den lojalitet och andra förpliktelser ett närmare försvarssamarbete innebär, vilket riskerar att sätta amerikanska intressen före svenska.

I den norska propositionen inför motsvarande DCA-avtal konstateras att Norge och USA har olika uppfattningar om vad artikel 1 i avtalet som rör just suveränitet, lagstiftning och internationella rättsliga förpliktelser betyder. ”USA har i forhandlingene understreket at forpliktelsen til å utvise full respekt for norsk suverenitet, norske lover og Norges folkerettslige forpliktelser etter SDCA, ikke innebærer at USA er bundet av norsk rett og Norges folkerettslige forpliktelser. USA har i stedet tatt til orde for at det etter SDCA kun gjelder en plikt til å etterleve norsk rett og norske folkerettslige forpliktelser, der dette er forenelig med USAs operative militære behov”, (Proposisjon til Stortinget 90 S (2021-2022), s 33). Den svenska regeringen bör med tanke på detta vara särskilt tydliga med hur man betraktar artikel 1 i det svenska DCA-avtalet.

Stockholms universitets juridiska fakultetsnämnd har dessutom i sitt remissvar konstaterat att propositionens beskrivning av det svenska samtycket i avtalet (avsnitt 5.1 Allmänt om avtalet) delvis är missvisande och delvis direkt felaktigt. Läsaren får intrycket av att det krävs ett svenskt konkret samtycke för all amerikansk närvaro, när det i själva verket inte stämmer.

Det ansvarsfulla för en svensk regering vore att vara mycket restriktiv med att sälja ut den svenska suveräniteten över vårt territorium. Läs inlägget