Länkar

Lost in the whirlwind of midterm election news last week was an announcement that not only will Washington send $400 million worth of additional weapons to Ukraine, but it is pushing forward with a new joint forces command, to be stationed in Germany, to “handle weapons shipments and personnel training.”

According to the Department of Defense, the new command, which was previously reported this summer, will be officially called the Security Assistance Group Ukraine, or SAGU, and will be based out of U.S. Army Europe and Africa headquarters in Wiesbaden, Germany. It will be a led by a 3-star general. Läs artikel

År 2018 hade det gått hundra år sedan inbördeskriget, vilket uppmärksammades runt om i Finland. Däremot har åren som följde efter inbördeskriget fått mindre uppmärksamhet, fastän inte de heller var konfliktfria.

Kampen om regeringsformen slutade först med en seger för rojalisterna, då riksdagen i oktober 1918 valde prins Friedrich Karl av Hessen till kung av Finland. Det tyska nederlaget under första världskriget och kejsarmaktens fall tillintetgjorde dock de planerna. I december meddelade Friedrich Karl att han avsäger sig kronan.

Efter många om och men röstade riksdagen i juni 1919 för en republikansk regeringsform för Finland. Majoriteten av representanterna för det rojalistiska samlingspartiet hade blivit övertalade att rösta för en republikansk regeringsform i utbyte mot att presidenten gavs omfattande maktbefogenheter. De var av uppfattningen att deras favorit, riksföreståndare C.G.E. Mannerheim, skulle bli president.

Så blev det inte: Riksdagen valde K.J. Ståhlberg (1865–1952) till president, med hjälp av Agrarförbundets, Framstegspartiets och socialdemokraternas röster. Ståhlberg var president för högsta förvaltningsdomstolen, framstegspartist och hade stort inflytande i republiken.

Maktkampen slutade inte här.

– Redan från början var republiken hotad, poängterarSeppo Hentilä, professor emeritus i politisk historia.

Hoten hängde samman med Finlands östpolitik. I Ståhlbergs utrikespolitiska program ingick att Finland inte skulle blanda sig i det ryska inbördeskriget.

– Mannerheims och högerns ståndpunkt var att vi skulle delta i kriget. Mannerheim förespråkade starkt en erövring av S:t Petersburg, även efter presidentvalet.

Högerkrafterna försökte vid flera tillfällen ge Mannerheim sådana maktbefogenheter att han skulle kunna etablera en privat armé av skyddskårister och ge sig ut på fälttåg österut, berättar Hentilä. En militärdiktatur var nära. Läs artikel

Nearly 50 nations co-sponsored the resolution on establishing an international mechanism for compensation for damage, loss and injury, as well as a register to document evidence and claims.

The General Assembly is the UN’s most representative body, comprising all 193 Member States.  Ninety-four countries voted in favour of the resolution, and 14 against, while 73 abstained.

The vote took place in the morning, and countries returned in the afternoon to explain their decisions.

In presenting the resolution, Ukrainian Ambassador Sergiy Kyslytsya used the biblical adage that “there is nothing new under the sun” as a motif throughout his remarks.  He insisted that Russia must be held accountable for its violations of international law.

“Seventy-seven years ago, the Soviet Union demanded and received reparations, calling it a moral right of a country that has suffered war and occupation,” he said.  […]

Speaking before the vote, Russian Ambassador Vasily Nebenzya characterized the draft resolution as “a classic example” of a narrow group of States acting not on the basis of international law, but rather trying to consecrate something that is illegal. He said countries backing the resolution were attempting to position the General Assembly as a judicial body, which it is not. Läs pressmeddelande

Indonesia’s president vowed Sunday not to let Southeast Asia become the front lines of a new Cold War amid increasing tensions between the United States and China, saying as his country took over the chairmanship of the influential Association of Southeast Asian Nations that it would not become “a proxy to any powers.”

Joko Widodo said the 10-nation bloc with a combined population of some 700 million people “must be a dignified region” and “uphold the values of humanity and democracy” — principles that have been challenged by last year’s military takeover in Myanmar and concerns about human rights in Cambodia.

“ASEAN must become a peaceful region and anchor for global stability, consistently uphold international law and not be a proxy to any powers,” he said. “ASEAN should not let the current geopolitical dynamic turn into a new Cold War in our region.” Läs artikel

Många glesbefolkade områden i Sverige har svårt att få ihop en hemvärnsbataljon – samtidigt som ovanligt många söker sig till hemvärnet till följd av Ukrainakriget.

Nu kan hemvärnet bli mindre av värn av hembygden, när Försvarsmakten utreder om hemvärnssoldater kan flyttas i landet för att lösa problemet.

Medan kriget pågår i Ukraina kämpar hemvärnet för fullt med att hantera antalet ansökningar, som ökat kraftigt. Under våren ansökte över 27 000 personer till hemvärnsförbanden, vilket är lika många som under tio normalår.

– Det är det oroliga omvärldsläget och läget i Ukraina. Man vill göra en insats för Sverige, säger Peter Öberg, avdelningschef för rikshemvärnsavdelningen.

Det stora antalet sökande har enligt Försvarsmakten varit en utmaning.

– Att omhänderta så många ansökningar på så här kort tid, och bemöta dem på ett professionellt sätt, är en både logistisk och en administrativ utmaning för oss. Dels handlar det om att kontakta alla personer och kolla vad de har för kompetenser, dels att hitta rätt befattning hos oss.

Med anledning av det stora söktrycket kollar försvaret på om det är möjligt att soldater som bor i storstadsregioner inställer sig på orter längre bort. Detta gäller särskilt områden som är glesbefolkade, exempelvis Norrlands inland. Läs artikel

[…] De siste franske soldatene forlot Mali for tre måneder siden.

Beslutningen var en konsekvens av hva Frankrike har erfart de siste månedene, ifølge Macron.

Etter at Malis militære gjennomførte et kupp i 2020, har landets militærledelse bedt Frankrike om å trekke seg tilbake.

Beslutningen fra Macron får ikke konkrete konsekvenser for de rundt 3000 franske soldatene som fortsatt er utplassert i Niger, Tsjad og Burkina Faso, men en fransk tjenestemann oppgir at det blir en større «tilpasning» når det gjelder Frankrikes baser i Afrika. Läs artikel

Today, Defence Ministers and senior representatives of the Joint Expeditionary Force (JEF) – comprising Denmark, Estonia, Finland, Iceland, Latvia, Lithuania, the Netherlands, Norway, Sweden and the United Kingdom – met here today in Edinburgh.

Eight months after meeting at Belvoir Castle on the eve of Russia’s illegal invasion of Ukraine, the JEF nations remain steadfast in our support for sovereignty and territorial integrity of Ukraine. Since February, JEF members have been at the forefront of providing diplomatic, financial, humanitarian and military support to Ukraine, nationally and in various international frameworks. The JEF has also made a significant contribution to bolstering the security of Northern Europe through a series of coordinated activities to enhance defensive responses. […]

JEF meetings develop both our shared understanding of events and agility to react to them, providing a valuable contribution to regional and wider European security. Today, we reviewed that contribution and agreed to deepen our cooperation on hybrid threats and the protection of Critical National Infrastructure, and mature our vision for the JEF’s long-term development as a key component of Northern European security: supporting our members, delivering region-specific and multi-domain defence activities, and contributing to the security of Europe as one of NATO’s Framework Nation Concept. Läs uttalandet

Anm: Nato´s  Framwork Nation Concept finns att läsa här.

Den 16 november kan riksdagen besluta om en ändring i grundlagen som kan få stora konsekvenser för den journalistiska granskningen av Sveriges deltagande i internationella samarbeten som Nato, EU och FN. I förlängningen hotas alla medborgares rätt till information och själva demokratin.

Lagförslaget handlar om utlandsspioneri, men riskerar att få en återhållande effekt på visselblåsare och andra viktiga källor för granskande journalister. Journalisterna själva och de medier de arbetar för skulle också kunna känna sig tvingade att välja att inte publicera viktig information för allmänheten.

Lagförslaget lades fram av en enmansutredning redan 2017, efter en beställning av den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Den påföljande lagrådsremissen resulterade senare i en proposition i slutet av förra året av den dåvarande regeringskoalitionen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

En grundlagsändring ska röstas igenom i riksdagen två gånger under två olika mandatperioder. I april röstade alla riksdagspartier utom Liberalerna och Vänsterpartiet för den föreslagna lagändringen.

Om lagändringen nästa vecka röstas igenom en andra gång skulle det allvarligt begränsa yttrandefriheten. Då införs ett nytt yttrandefrihetsbrott inom ett område där insynen är som viktigast, vid internationella insatser av Sverige. Läs artikel

French President Emmanuel Macron has officially declared the end of the Barkhane anti-terrorism mission in Mali after the last French soldiers left the West African country in August.

After the nine-year mission, France will continue its involvement in the Sahel but will change its strategy, Macron said on Wednesday in Toulon in the south of France.

France wants to focus on temporary missions based on a broad partnership instead of missions without a time frame, he said.

Tensions in Mali had led to the end of the Barkhane mission. Läs artikel

Sent ska vi syndare vakna. På onsdag förväntas riksdagen rösta igenom en grundlagsändring som innebär betydande försvagningar av yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsgrundlagen. Eftersom det är en grundlagsändring krävs två riksdagsbeslut med val emellan och riksdagen röstade ja första gången redan i våras. Något som rimligen borde väckt debatt redan då, i alla fall från oss som jobbar inom media, men den kritiken har i stort sett uteblivit tills nu, i elfte timmen.

Den nya lagen om utlandsspioneri möjliggör fängelsestraff på upp till åtta år för de som röjer hemligstämplade uppgifter vilka kan skada Sveriges relationer med andra stater eller mellanstatliga organisationer. Det betyder att anskaffar- och meddelarfriheten vid behov kan upphävas och att både journalister och deras uppgiftslämnare kan dömas. Med andra ord får makthavarna ett kraftfullt vapen för att tysta den fria journalistiken.

Alla remissinstanser inom medievärlden – som Publicistklubben, Svt, Journalistförbundet, Tidningsutgivarna och Myndigheten för press, radio och tv – har liksom Integritetsskyddsmyndigheten varit kritiska. Fyra chefredaktörer på Bonniers skriver i sitt gemensamma remissvar att lagförslaget påminner om de inskränkningar i tryckfriheten som infördes efter nazisternas maktövertagande 1933. Senaste tiden har kritik sent omsider även formulerats mer offentligt, på dagstidningarnas opinionssidor. ”Galet – ska nya lagen gå under radarn?” löd exempelvis rubriken till Stina Oscarsons debattinlägg i Svenska Dagbladet i onsdags. Och ”Granskande journalistik riskerar att bli olaglig” var överskriften för Dagens nyheters ledare i torsdags. Läs artikel

– Det är fortsatt den moderata linjen långsiktigt, säger han till journalister efter EU-nämndens sammanträde på fredagen.

Det blev uppståndelse för en tid sedan när ÖB rekommenderade att Sverige inte skulle ha några förbehåll i anslutningsprocessen för Natomedlemskap, det vill säga att man inte skulle deklarera att man inte vill att kärnvapen stationeras i Sverige.

Statsminister Ulf Kristersson (M) anslöt sig till samma hållning när Finlands statsminister Sanna Marin sade samma sak. […]

– Det går ju inte att ändra det faktum att vi har lämnat in en ansökan som just nu processas, och den lämnades in utan förbehåll. I och med att vi har gjort det, så blir det väldigt märkligt om vi ska ta upp en parallell diskussion. Jag tror att vi ska hålla oss till vad som faktiskt står i den här ansökan, säger Billström. Processen att bli medlem i Nato måste först slutföras, innan Sverige kan komma med ensidiga deklarationer av samma typ som Danmark och Norge, framhåller han.

– Ingen annan stat har kommit med en ansökan som har innehållit några förbehåll. Vi har inte för avsikt att göra på något annat sätt heller från Sverige. Lagt kort ligger, säger Tobias Billström.

Men väl inne, är regeringens hållning den samma som förra regeringens, att vi ska göra som Danmark och Norge, enligt utrikesministern. Läs artikel

[…] What is the added value of the Action Plan on Military Mobility 2.0?

The Action Plan aims to ensure the swift and seamless movement of military troops and their equipment – at short notice and at large scale – enabling them to react quickly to emerging threats at our external borders and beyond.

It broadens the scope of Military Mobility and defines new areas for further actions, addressing the threats and challenges stemming from the new security environment after Russia’s aggression against Ukraine. […]

A Structured Dialogue between EU and NATO staff on military mobility is already in place to ensure a coherent approach and synergies between the EU and NATO. The new Action Plan will further strengthen and intensify EU-NATO cooperation on military mobility. For instance, we will work closely with NATO on the fuel supply chain requirements for military transport.

Cooperation is based on the principles of openness, transparency, reciprocity, and inclusiveness. It will ensure a stronger and more credible European pillar in NATO. Läs artikel