Tal vid säkerhetsrådets briefing om fred och säkerhet i Afrika, Margot Wallström, New York, 30 oktober 2017, regeringen.se

Stability in Mali is critical for the Sahel as a whole. Supporting the full, inclusive and effective implementation of the peace agreement must remain a priority, not least in view of the upcoming elections. It is our best chance at building a sustained peace, and preventing the further spread of instability. The sanctions regime established pursuant to resolution 2374 should be an active tool in our endeavours to achieve peace and stability in Mali. However, sanctions are not an end in themselves. They are a means of encouraging political momentum…

The collective efforts of the G5 Sahel countries to step up development efforts, and to move towards the full operationalisation of the G5 Sahel Joint Force, are therefore truly commendable. They have our wholehearted support. Considering the complex set of challenges on the ground, the manner in which the force performs its tasks will be critical to its results. Läs talet

Saab får beställning från finska försvaret, svenskverkstad.se

Under försvarsövningen Aurora 17, som genomfördes i Sverige, användes utrustningen av både svenska och finska soldater. Försvars- och säkerhetsföretaget Saab har fått en beställning från det finska försvaret gällande leveranser av pansarvärnsvapnet NLAW. Leveranser kommer att ske under 2017.

Det finska försvaret har använt NLAW sedan 2007, då de blev Saabs andra exportkund på systemet. Beställningen innebär att kunden löser ut en option inom ramen för ett tidigare kontrakt gällande leveranser av NLAW, offentliggjort under 2015.

”Intresset för NLAW har ökat enormt de senaste åren. Den här beställningen är ett tydligt bevis på det och vi ser fram emot att leverera ett system med hög kapacitet till det finska försvaret. NLAW ger den enskilde soldaten en unik förmåga att slå ut stridsvagnar, något som inte tidigare funnits”, säger Görgen Johansson, chef för Saabs affärsområde Dynamics.

Under försvarsövningen Aurora 17, som genomfördes i Sverige, användes NLAW av både svenska och finska soldater. Läs artikel

Trassligt svenskt vapenköp, Henrik Borgström, hbl.fi

När Finland köper nytt stridsflyg om några år betraktar sig Saab inom Wallenberg-sfären som huvudalternativ till amerikanska tillverkare. I svenskt näringsliv och politik hoppas man att Finland den här gången ska välja utan hänsyn till övergripande säkerhetspolitik.

Men nu ser det ut som om Sveriges populäre försvarsminister Peter Hultqvist (S), tidigare kommunalpolitiker, är på väg att göra självmål…

Två konkurrenter slåss om ordern på drygt tre miljarder euro för utrustning som ska duga i åtminstone 30 år från början av 2020-talet: Amerikanska Patriot (Raytheon) mot fransk-italienska Samp/T-Aster 30 med Airbus som delägare. Försvarets inköpare har hittills undvikit att förorda leverantör. Men det fransk-italienska systemet påstås vara mer modernt och kräver mindre personal. Saab har dessutom möjlighet att bli underleverantör. Försvarsminister Hultqvist visar sig nu efter två USA-resor frälst på det amerikanska systemet, dock inte på grund av pris och prestanda utan av säkerhetspolitiska skäl.

Hultqvist ville i oktober snabbt ta in offert endast från Patriot i USA. Men svenska utrikes- och finansdepartementen har stoppat detta, frågan hänger nu i luften. Vapenköp från USA i hopp om att få bättre skydd från amerikanarna är något som upprepade gånger stört Saabs försök att sälja stridsflyg i övriga Norden. Finland valde på 1990-talet amerikanska Hornet, licensbyggt av Patria, i stället för JAS Gripen. Det misstänktes att Finland den vägen genom köp från USA underförstått ville markera för Ryssland att man tillhör västlägret…

Franska och italienska försvarsministrarna har nu ryckt ut i brev till Peter Hultqvist och pläderat för ett gemensamt EU-luftvärn, alltså samma typ av argument som Saab använder för sitt stridsflyg. Läs artikel

Tror statsråden snakket usant, aldrimer.no

…Forsvarsekspert, flaggkommandør (pensjonert) og Ap-medlem Jacob Børresen er blant dem som har tatt bladet fra munnen. Han reagerer på episoden 13. oktober – der forsvarsministeren hevdet det skulle komme to hundre nye stillinger til Hæren. Hun ga også sin debattmotstander Pål B. Nygaard det glatte lag…

«Svært trange økonomiske rammer i forhold til den krevende oppgaven det er å gjenreise et forsvar som er blitt systematisk bygget ned gjennom 25 år, resulterte i en ufullstendig langtidsplan for Forsvaret all den tid Hæren og HV ikke var utredet, og i en Landmaktproposisjon hvor nedbyggingen av Hæren og HV fortsetter. Det kan synes som en urimelig påstand, all den tid Hæren tilføres betydelig friske midler. Men det står fast at mens Hæren i 1970 hadde en kampstyrke på 350 000 soldater, er antallet nå nede i rundt 15 000. Og det er ingen ting i Landmaktstudien som tilsier at dette antallet vil øke nevneverdig. Tvert imot sitter vi igjen med en såkalt brigade i Nord Norge hvor den ene av de tre manøverbataljonene befinner seg i Sør Norge, og den andre skal på mob-status», skriver den pensjonerte flaggkommandøren på sin Facebook-side.

«Jeg har respekt for utfordringene knyttet til å rette opp dette i en tid hvor oljepengebruken og de offentlige utgiftene må ned. Men denne vanskelig situasjonen fordrer en helt annen ydmykhet og lydhørhet for velbegrunnede motforestillinger og innspill fra opposisjonen, enn den tonedøve, arrogante og skråsikre besserwisser-linjen FD hittil har lagt seg på. Det er ingen ting historisk i Regjeringens økning av forsvarsbudsjettet. Vi snakker om en høyst nødvendig, men sørgelig utilstrekkelig endring av en nedadgående budsjettrend som truet med å rasere Forsvaret fullstendig».

Aldrimer.no har to ganger bedt Forsvarsdepartementet (FD) og en gang bedt Utenriksdepartementet (UD) om svar. Vi har verken fått noen avklaring om de faktuelle forhold i saken, eller noe intervju med Ine Eriksen Søreide. FD har riktig nok henvist oss – uoffisielt og foreløpig – til side 23 i regjeringens landmaktproposisjon. Läs artikel

 

Vad betyder nationellt oberoende i vår tid? Anders Björnsson

Det har blivit en ”allmän sanning” – något som inte behöver bevisas – att nedrustningen av det svenska försvaret kom som en oreflekterad konsekvens av sovjetimperiets fall. Den enda tänkbara fiendemakten var då satt ur spel, för tid och evighet. Historien hade kommit till sitt slut. Allt mindre av offentliga medel dirigerades till den svenska försvarsmakten, och den redan påbörjade bantningen av det svenska värnpliktsförsvaret påskyndades i riktning mot avveckling. Processen tog ett tjugotal år.

Ungefär samtidigt ställdes landets stridande styrkor om från invasionsförsvar till insatsförsvar – från defensiv till offensiv. Sveriges deltagande i Afghanistankriget 2001 blev ett trendbrott. Insatserna i Libyenkriget markerade omsvängningen. I bägge fallen ingick svensk trupp i Nato-ledda operationer. Sverige har även militära enheter i inbördeskrigets Irak, utan stöd i något FN-mandat. I samtliga tre fall rör det sig i varierande grad om brott mot folkrätten.

Läs mer

Min lykkeligste dag i førstegangstjenesten var da jeg dimitterte, nrk.no

Norges nye forsvarsminister er ikke i tvil om at han kommer til å gjøre en god jobb. Frank Bakke-Jensen (52) innrømmer likevel en svakhet…

Bakke-Jensen har tidligere sagt at Norge har vært for naiv overfor Russland. Han understreker samtidig at det er viktig å vise det mangfoldige forholdet Norge har til sitt naboland.

– Vi har en litt spisset forsvarspolitisk situasjon nå, rett og slett på grunn av folkerettsbrudd i Ukraina. Samtidig har Norge et godt samarbeid med Russland innenfor fiskeriforvaltning, miljø, søk- og redningsoppdrag i Nord, og ramser opp flere kulturelle samarbeid mellom befolkningene.

Ifølge nordlendingen er det viktig å se det store bildet når vi skal diskutere Russland.

-Jeg er vokst opp i den kalde krigen. For meg, da jeg var inne til førstegangstjeneste, var Russland noe kaldt, fremmed og forholdsvis farlig på andre siden av grensa. Samtidig har jeg en datter som er 22 år, som har vokst opp med klassekamerater som har enten russisk far eller mor og russisk på ungdomsskolen. For henne er Russland det mest spennende nabolandet vi har.

Den ferske forsvarsministeren sier forholdet til Russland har endret seg opp gjennom årene:

– Jeg pleier å si at det viktigste jeg har lært, er at på hver side av grensen bor det mennesker som oss. Det var ikke forståelsen da jeg var 22 år, men det mener jeg er en viktig del av vårt det bildet vi skal ha av Russland i dag. Läs artikel

Borda eller inte borda? 8dagar.com

När den sovjetiska ubåten U137 för 36 år sedan gick på grund i Karlskrona skärgård valde svenska myndigheter att  inte borda fartyget. FiB-juristen Lars-Gunnar Liljestrand hävdar att Sverige borde ha bordat ubåten.
Här följer ett repliksskifte i frågan mellan 8dagars Stefan Lindgren och Lars-Gunnar Liljestrand, vilket avslutas med en fristående kommentar av folkrättsprofessorn Said Mahmoudi, som anser att Sverige handlade rätt.

5 oktober skrev Lars-Gunnar Liljestrand  apropå en hemvärnsövning där man ingripit mot ett fingerat främmande fartyg.

 ”Då den ryska ubåten U 137 år 1981 gick på grund på inre vatten vid inloppet till Karlskrona hamn, visade regeringen Fälldin beslutsamhet vad gällde värnandet av territoriet när statsministern gav försvaret ordern ‘Håll gränsen’ för att om så krävdes hindra försök att utifrån frita ubåten. Däremot vacklade regeringen då den, istället för att ta ubåten i beslag och genomföra de kontroller som krävdes, började förhandla med ubåtens befälhavare om att få tillträde.
För att undanröja tvivel om svensk beslutsamhet att hävda suveränitet borde hemvärnsövningen också ha innefattat momentet att kontrollera fartyget.” På det reagerade jag samma dag med ett epost till Lars-Gunnar Liljestrand:

Stefan Lindgren: ”Jag tror du har fel om ‘rätten’ att borda främmande fartyg. Rent juridiskt är det utländskt territorium.” Läs artikel

PM Nilsson: Relationen med USA måste göras om, di.se

…Jim Townsend, som var ansvarig för Europa på Pentagon, vädjade till de långa och solitt byggda vänskapsbanden mellan USA och Europa, och i synnerhet med Sverige. Men frågan är om européerna har skäl att fortsätta lita på en makt som väljer en så nyckfull ledare och som gör så stor skada. Och till och med kanske väljer om honom 2020.

Frågan är också om vi har tid. Amerikaner bor långt bortom haven och kan dra sig tillbaka, vilket är en återkommande impuls. Européer bor omedelbart granne med ett aggressivt Ryssland, med kaoset i Mellanöstern och Nordafrika och har ett helt annat terrorhot i sina städer. Vi måste börja bygga vår egen säkerhet.

Svenskarna brukar ha svårt för att ta världen på allvar, men särskilt Tyskland funderar just nu på vilket ansvar landet ska ta framöver, hur och med vem. Vilken roll ska Sverige spela då? Det är när som helst en stor fråga för den svenska regeringen. Läs ledaren

FMV köper artillerigranaten Bonus, fmv.se

Idag tecknade FMV avtal med BAE Systems Bofors AB om köp av granater av typen Bonus.

Bonus är en 155 mm artillerigranat med två verkansdelar. Den är avsedd att användas för att bekämpa fientliga stridsfordon. Granaten är en så kallad basflödesgranat, vilket innebär att den har en anordning som ökar räckvidden genom att minska luftmotståndet…

Bonusgranaterna kommer att användas i det nya svenskutvecklade artillerisystemet Archer. Försvarsmakten opererar idag 24 pjäser med kringutrustning. Bland annat ingår ett ammunitionshanteringssystem till varje pjäs som används när man ska flyttas över ammunition till Archer. Läs pressmeddelande

Rusning till hemvärnet efter Aurora, ekuriren.se

Sedan den stora nationella militärövningen Aurora 17 avslutades i september i år har omkring 150 personer hört av sig till hemvärnet i Sörmland med intresseanmälningar. En ovanligt stor anstormning på så kort tid, enligt Södermanlandsbataljonen.

— Vi har haft förmånen att visa upp oss och att synas i tidningar och tv. Många såg att vi gjorde bra ifrån oss och det gav ett stort genomslag, säger Mikael Smedin, överstelöjtnant och chef för utbildningsgruppen för hemvärnet i Sörmland.

I dag har Sörmland 500 frivilliga hemvärnssoldater i sin bataljon. Nu ska alla nya ansökningar gås igenom för att se om det kan bli fler…

Enligt Mikael Smedin har intresset för Försvarsmakten ökat inte minst genom sociala medier. Både män och kvinnor i spridda åldrar söker sig till hemvärnet. Många har genomfört värnplikt eller grundläggande militär utbildning medan andra vill vara med som så kallade specialister, till exempel sjukvårdare och hundförare, utan tidigare militär erfarenhet. Läs artikel

Ett bortglömt broderfolk, Amanda Wollstad, Svensk Tidskrift

Igår drabbades det finska försvaret av sin värsta olycka på 26 år. I Sverige omnämndes olyckan kort bland utrikesnotiserna, utan hänvisning till att det var svenskspråkiga Nylands brigad som drabbats. Ytterligare ett exempel på Sveriges tondöva relation till brodern i öst, menar Amanda Wollstad…

I Finland är värnplikten fortfarande allmän, omfattar alla män och tas på stort allvar. Även de som bor utomlands eller har dubbelt medborgarskap åker allt som oftast hem och genomför sin militära utbildning i laga ordning. Risken var alltså påtaglig att även svenskar, eller i Sverige bosatta, drabbats…

Vår historia divergerar dessutom inte 1809. Vi delar vår geografiska utsatthet, och många utmaningar, inte minst säkerhetspolitiskt. Med ett EU försvagat av inre stridigheter och ett västligt samarbete satt i gungning av ett allt mer kaotiskt politiskt ledarskap i USA kommer den nordiska samhörigheten bli allt viktigare för Sveriges säkerhet och försvar. Som ståendes utanför NATO kommer samarbetet med Finland måhända bli det allra viktigaste. Försvarsministern lägger i vart fall stor tyngd vid utvecklingen av en än närmre relation, och det finska försvarsdepartementet menar sig villiga att utveckla samarbetet i princip hur långt som helst.

Men ska finska och svenska soldater bereda sig för att strida sida vid sida för vår gemensamma frihet får vi nog först se till att börja bry oss om vad som händer broderfolket i fredstid. Läs artikel

Regeringens tvekan om försvaret, Gunvor Hildén, unt.se

Det franska och det amerikanska. Det franska är aningen billigare om man tar hänsyn till att det är lättare att hantera och något mindre personalkrävande.

Varför har då regeringen inte bestämt sig för det franska? Försvarsminister Peter Hultqvist föredrar enligt uppgift det amerikanska, medan finansminister Magdalena Andersson och utrikesminister Margot Wallström lutar åt det franska systemet. Hur kan då försvarsministern föredra ett dyrare system som dessutom är äldre? Skälen är förstås politiska. Sverige som inte är med i Nato har länge haft en speciell relation med USA i försvarsfrågor. Först var det hemligt i många år när Sverige skulle vara ”neutralt”. Numera är Sverige ”alliansfritt”, trots att vi är med i EU och EU också har börjat intressera sig för försvarsfrågor.

Men sedan ett antal år är det offentligt att Sverige har ett ganska nära samarbete med USA i vissa försvarsfrågor. Det räcker med att erinra om den mycket omfattande försvarsövningen alldeles nyligen där Sverige övade sitt försvar på hemmaplan tillsammans med flera länder, bland andra Frankrike och USA. Läs artikel