Amerikansk atomubåt søkte nødhavn i Norge, tv2.no

-Forholdet mellom Russland og USA er på frysepunktet, og bakom lurer atomvåpentrusselen. Men å si at dette er en ny kald krig, tilslører mer enn forklarer. Det vi ser nå, er mye mer ustabilt, sier flaggkommandør og tidligere ubåtsjef Jacob Børresen.

TV 2 har bedt Børresen kommentere at flere allierte atomubåter er i norske havner og farvann. De siste årene har det vært økning i antall anløp med reaktordrevne fartøyer til Norge, bekrefter Forsvaret.

– Dette har klart sammenheng med at Russland etter det økonomiske sammenbruddet har begynt å komme på fote igjen, og den økte spenningen mellom øst og vest etter anneksjonen av Krim. Ikke minst ser vi at Russland ønsker å gjøre seg gjeldende som stormakt; i særlig grad er konsekvensene av forsvarsutviklingen at Russland har ubåter med langtrekkende presisjonsvåpen, sier Børresen om økningen. Läs artikel

Fortsatt svensk trupp i Irak, Lars-Gunnar Liljestrand

Igår, den 26 oktober, överlämnade regeringen propositionen om fortsatt svensk trupp i Irak.

Regeringen vill att riksdagen beslutar om en svensk väpnad styrka bestående av högst 70 personer till förfogande på plats i Irak till och med den 31 december 2018 och anger att det rör sig om en militär utbildningsinsats på irakisk inbjudan: ”Det svenska styrkebidraget ska bidra till genomförandet av utbildningsinsatsen genom skydd och bevakning vid koalitionens samtliga baser samt genom utbildning och rådgivning till de irakiska försvarsstyrkorna i Irak i syfte att bidra till deras förmåga att stå emot och besegra Daesh.” Den svenska militära insatsen inleddes 2015 med 35 militärer och förra året ökades insatsen till 70.

Regeringen beskriver situationen nu liksom tidigare som ”komplex”. Den ”karaktäriseras av flera sammanfallande kriser. Landet präglas av de konflikter som har uppstått sedan invasionen 2003. Den pågående militära kampen mot Daesh har verkat enande på landets politiska grupper, men när striderna nu börjar gå mot sitt slut hotar religiösa och politiska splittringar att återuppstå, inklusive frågan om den kurdiska regionens status.”Vidare skriver man att situationen i Irak är kopplad till den i Syrien och den allmänna turbulensen i regionen.

Läs merFortsatt svensk trupp i Irak, Lars-Gunnar Liljestrand

Vårt Europa – vårt gemensamma ansvar, Tal av statsminister Stefan Löfven vid Uppsala universitet, 26 oktober 2017, regeringen.se

Idag ska jag tala om Europas framtid, och vad kan vara mer lämpligt än att höja blicken vid Nordens äldsta universitet. Ända sedan 1400-talet har Uppsala universitet haft ansiktet vänt mot omvärlden. Ni är ett framstående lärosäte i Europa, och ett av världens 100 bästa universitet enligt de viktigaste rankinglistorna. Det gör mig stolt…

Det finns inget viktigare för en regering än att garantera medborgarnas säkerhet. Nu har säkerhetsläget i vår del av världen försämrats. Vid sidan av rent militära hot måste Europas stater kunna bekämpa och bemästra terrorism, cyberhot, påverkansoperationer, våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet – för att ta några exempel.

Utmaningen är tuff. Ondskan räds inte att förvandla en lastbil till ett dödligt vapen på ett shoppingstråk fullt av människor. I Sverige stärker vi nu vår försvarsförmåga och vi har satt upp en nationell säkerhetsstrategi. I det här nya omvärldsläget är EU viktigare än någonsin för Sveriges säkerhet.

Vi ska vara med och driva den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken framåt. Det betyder inte att vi vill se en försvarsunion. Men vår linje är tydlig: De europeiska länderna ska ta ett större samlat ansvar för Europas säkerhet. Vi ska förstärka det försvarspolitiska samarbetet inom EU på mellanstatlighetens grund, och vi ska fortsätta utveckla samarbetet mellan EU och Nato. Och när vi agerar gemensamt är EU en stark utrikespolitisk aktör som tar globalt ansvar, med en bred syn på säkerhet.

EU har fördömt Rysslands aggression mot Ukraina och illegala annektering av Krim. Vi är överens om att sanktionerna mot Ryssland ska ligga fast så länge skälen till att de infördes kvarstår. Stabila, välmående och demokratiska länder i vårt grannskap, ger ett tryggare Europa, och därmed ett tryggare Sverige. Läs talet

 

Uttalande av Margot Wallström med anledning av FN-rapport om Dag Hammarskjölds död, regeringen.se

FN och alla dess medlemsstater måste göra allt som kan göras för att utröna vad som faktiskt hände med flyg SE-BDY. Det är vi skyldiga familjerna till de som gick bort för 56 år sedan, FN som en organisation och alla de som idag arbetar i Dag Hammarskjölds anda.

Vi välkomnar Othmans rapport om utredningen av Dag Hammarskjölds död och generalsekreterarens rekommendationer för vägen framåt. Sverige kommer att driva en ny resolution i generalförsamlingen under hösten för att omhänderta rekommendationerna och staka ut nästa steg. Stora framsteg i utredningen har gjorts de senaste åren och vi har nu en unik möjlighet att bringa klarhet i vad som hände i september 1961. Men vi måste agera snabbt och beslutsamt då vi inte har tiden på vår sida. Läs uttalandet

Folkeforsvaret er borte, Eirik Veum, Forsvarets Forum nr 5 2017

Den eldste sønnen min avtjener førstegangstjjeneste i Hans Majestets Kongens Garde. Under årets 17. mai-feiring kom han hjem i permuniform for å se småsøsknene i barnetoget. Det ble lagt merke til. En eldre dame sa han var flott og påpekte at hun hadde ikke sett en militæruniform i bygda på mange tiår. Kommentaren var en påminnelse om at vi lever i et fredelig hjørne av verden. Samtidig var det også en påminnelse om Forsvaret ikke er en del av hverdagen til mange. Forsvaret består i dag av en motivert, men liten elite. Det gjelder fra menige og opp til generalnivå. Det er på mange måter bra. Kvaliteten på norske styrker er høy. Samtidig blir det færre som har en felles identitet i det å forsvare fedrelandet med sitt eget liv.
Forsvaret slik det var, der alle som var skikket fikk en rolle, er borte. Hvert årskull i Norge består av nærmere 62 000 kvinner og menn. Av disse er det i dag omtrent 8000 som fullfører førstegangstjeneste i Forsvaret. Det er mindre enn 13 prosent og lavt i et land med allmenn verneplikt. På sikt vil mange mene det er uheldig. Forsvaret risikerer å fjerne seg fra befolkningen de er satt til å beskytte. Det blir stadig flere som ikke forstår hva Forsvaret er…
Den borgerlige regjeringen vet de må øke forsvarsbudsjettet, men får vi flere krigere av det? Mange vil hevde at vi må få tilbake et «folkeforsvar», der en større andel må delta. Flere bør gjennom en form for militærtjeneste de kan mestre. Det vil opprettholde forankringen og føre til at en større andel av befolkningen faktisk vet hva det vil innebære å forsvare sitt land. Jevnlig publiseres det meningsmålinger som viser at Forsvaret har stor støtte ute i den norske befolkningen. Det kan skape et inntrykk av noe som ikke er der. Når det stilles spørsmål om Norge trenger et militært forsvar, vil de fleste svare ja. Samtidig er ikke støtte det samme som offervilje. Først når andre deler i samfunnet får mindre ressurser på bekostning av Forsvaret, vil man se hvor ekte støtten egentlig er.  (sid 43) Forsvarets_Forum 

Sverige mellan öst och väst – svensk självbild under kalla kriget, Sten Ottosson, tidsanda.se

Kalla kriget varade i dryga 40 år. Sverige valde att under denna period inte ansluta sig till något av de två militärblock vilka dominerade världskonflikten. Istället utformades en neutralitetsdoktrin. Denna hindrade emellertid inte Sverige från att delta i den internationella politiken och opinionsbildningen.
Även om åsikterna om den svenska utrikespolitiken varierade i andra stater, så var neutralitetspolitiken föga ifrågasatt i Sverige. I och med kalla krigets slut förändrades emellertid debatten. Den invanda bilden av den svenska utrikespolitiken under kalla kriget föreföll inte längre stämma. Oavsett hur man såg på de ”avslöjanden” som gjordes, verkade bilden rämna. Förhållandet mellan den offentligt deklarerade neutralitetspolitiken och, delvis hemligt, militärt samarbete med väst, var svårtolkat. De ledande politikerna kunde till och med framstå som hycklare vilka hållit den svenska allmänheten, men knappast statsledningarna i stormakterna, okunniga om de ”verkliga” förhållandena. Läs rapporten

Bawar Ismail: Försvarsmakten ska inte rikta vapen mot civila svenskar, Gefle Dagblad

En moderat riksdagsmotion om att sätta in militär i socialt utsatta områden har fått stor uppmärksamhet. Ledarsidan är starkt kritiskt till förslaget.

Några moderater är inne på att använda militära medel. Gävleborgs moderata riksdagsledamot Lars Beckman har skrivit under en motion till riksdagen om att militären ska få sättas in i otrygga områden när polisens resurser inte räcker till.

“Min absoluta uppfattning är att Sverige skall använda samhällets alla resurser för att bekämpa de kriminella gängen. Därför borde det undersökas om militärer under ledning av polisen skulle kunna utföra vissa polisiära uppgifter, såsom till exempel upprätthållande av allmän ordning och vissa bevakningsuppgifter. Dessa militärer borde få genomgå en kortare utbildning för dessa uppgifter” står det att läsa i motionen som är underskriven av ytterligare 19 andra moderater…

Men att sätta in militär i utsatta stadsdelar? Det är helt fel väg att gå.

Dels för att det rubbar uppdragsindelningen mellan försvarsmakten och ordningsmakten. Försvarsmakten ska sköta Sveriges försvar. Det är polisen som ska upprätthålla lag och allmän ordning. Försvarsmakten ska helt enkelt inte rikta vapen mot civila svenskar i brottsutsatta stadsdelar. En sådan uppdelning borde vara självklar i en liberal demokrati och rättsstat. Läs ledaren

Försvaret – hur kunde det gå så illa? Arvid Eklund, bt.se

Våra riksdagspartier anklagar varandra för försummelser i ”satsningen på vårt försvar”. Lite valhänt inför vi ”värnplikt” och tar ut en handfull ungdomar till utbildning…

År 2006 var operation avrusta Sverige fullbordad. Detta till synes i total partipolitisk konsensus. Vad hade då hänt? Vår försvarsmakt bestod av två av varandra helt beroende delar. Anläggningar och materiel, samt allmän värnplikt för personalförsörjning.

Under efterkrigstiden hade försvarsmakten kapacitet att i steg sätta i storleksordningen 800 000 man under vapen. I ett sammanhang avvecklades såväl värnplikten som hundratals fasta anläggningar och vapensystem, med ett anskaffningsvärde av hundratals miljarder (!) kronor. Kvar var endast ett rumphugget flygvapen utan flertalet av sina flottiljer och fältbaser. En lätt beväpnad legoarmé med en numerär av omkring en procent av den utraderade värnpliktsstyrkan ansågs relevant, kanske till och med övertalig, eftersom man skickade iväg ett antal äventyrslystna pojkar till Afghanistan och annorstädes för att säkra världsfreden…

Vem av de ansvariga är rakryggad nog att erkänna sin del av detta övergrepp: ”Jag var med, jag hade fel”. Detta är ingen fråga, det är en utmaning. Läs artikel

Vad menar Hultqvist med “den transatlantiska länken”? Helge Sontag, dalademokraten.se

Äntligen har en stor majoritet av FN:s länder lyckats nå fram till en konvention som förbjuder kärnvapen. Nu gäller att länderna också skriver under. Sverige som har varit med och tagit fram konventionen får plötsligt kalla fötter och regeringen beslutar om en utredning som ska läggas fram först efter nästa riksdagsval. Det finns väl inte någon fråga där den allmänna opinionen är så tydlig som när det gäller motståndet mot kärnvapen.

Varför vill S och MP begrava frågan? USA har skickat brev med hot om relationsproblem om vi skriver på. Men vad är det för hot vi behöver vara rädda för? Vilka hemliga hållhakar har de på oss? Vad menar Peter Hultqvist när han pratar om ”den transatlantiska länken”?

Med allt det galna som händer i USA borde ju Sverige så fort som möjligt lossa banden och minska beroendet av USA, inte krypa närmare och närmare. Klarspråk önskas! Läs insändare

Sveriges pressas av Italien och Frankrike i militäraffär, svd.se

Frankrikes och Italiens försvarsministrar försöker övertala regeringen i miljardupphandlingen av nytt luftvärn. I ett brev till sin svenska kollega Peter Hultqvist, som SvD tagit del av, skriver Florence Parly och Roberta Pinotti att det fransk-italienska alternativet ”bäst motsvarar” det svenska försvarets krav.

Den planerade luftvärnsaffären är vid sidan av nya stridsflygplan och ubåtar den största materielinvesteringen i det militära försvaret inom överskådlig tid, uppskattningsvis värd totalt cirka 30 miljarder kronor. Den avgörande striden i upphandlingen står mellan amerikanska Patriotrobotar och det fransk-italienska systemet Samp/T-Aster-30. Tekniskt kan båda systemen anses ha både för- och nackdelar. Politiskt är affären ett vägval mellan fortsatt nära och utvecklat USA-samarbete eller att Sverige tar ett steg mot ökad integration i det europeiska försvarssamarbetet…

SvD har tidigare rapporterat att Hultqvist själv vill ha det amerikanska Patriotsystemet och att han försökt driva igenom ett sådant beslut i regeringen, hittills utan framgång. När ärendet kommer upp igen är oklart. Det kan både dröja och komma i närtid.

Samtidigt finns en tvekan inför hela affären, både politisk av finansieringsskäl, och inom försvaret där man ser att andra investeringar kan få stryka på foten.

– Frågan är om det är en vettig investering när ett nytt luftvärnssystem bara kan skydda en mindre yta av landet, men ändå slukar en så stor andel av försvarsbudgeten under lång tid. Om ryssarna har närmast obegränsad tillgång till robotar, då spelar det ingen roll om vi kan skjuta ner ett fåtal, säger en välplacerad källa till SvD. Läs artikel

This Is What a NATO vs. Russia War over the Baltics Would Look Like, nationalinterest.org

How would a war between Russia and NATO in the Baltics play out?

Chances of a Russian invasion of Latvia, Lithuania and Estonia appear fairly remote. Even the RAND Corporation, which has been particularly hawkish, suggests that a Russian attack on a NATO member-state is low even though the alliance faces a conventional imbalance. “Our analysis suggests that NATO’s deterrent against a conventional attack by Russia on a NATO member is currently strong,” a recent RAND report states. “While we assess that a Russian attack on NATO in the near term is highly unlikely, it also seems probable that Russia will explore other avenues to signal its displeasure with ongoing U.S. and NATO posture enhancements.”..

For the Kremlin, reducing Russia’s dependency on the Baltic Sea ports is a high priority. “Replacing the Baltic States logistical capabilities with the domestic ones was really an important priority of the whole Putin presidency,” Kashin said. “It does not make sense to conquer the Baltic States, after all the money was already spent on alternatives.” Moreover, the Kremlin has limited means to attack the Baltics even if it so chose. Most of Moscow’s conventional forces are concentrated elsewhere—it would take time to amass a force capable of repelling a NATO counterattack. Meanwhile, the Kremlin does not have the option of leveraging the large ethnic Russian populations in those Baltic republics. Läs artikel

 

Sifo: Stort stöd för kärnvapenförbud, gp.se

Ungefär var tionde svensk tycker inte att Sverige ska skriva under FN-konventionen om kärnvapenförbud. Men en stor majoritet, 86 procent av de tillfrågade i en Sifo-undersökning, anser att den svenska regeringen ska skriva under det omdiskuterade avtalet. Sex procent har ingen åsikt, enligt Olof Palmes internationella center som står bakom undersökningen.

Sverige röstade i somras ja till FN-konventionen om förbud mot kärnvapen – men regeringen meddelade senare att konventionen ska analyseras ordentligt innan Sverige skriver under. Läs artikel