Kommendören för försvarsmakten, general Jarmo Lindberg och chefen för försvarsministeriets resurspolitiska avdelning, överdirektör Raimo Jyväsjärvi står som värdar för ett försvarssamarbetsmöte i Helsingfors den 18 augusti 2017.
Vid det årligen sammanträdande arbetsmötet diskuterar representanterna för de nordiska länderna bland annat nuläget jämte utvecklingsmöjligheterna kring gemensamma upphandlingsprojekt. Läs pressmeddelande
På måndag den 21 augusti startar Arctic Fighter Meet, AFM, och pågår till och med torsdag. Det är en årlig flygövning som genomförs tillsammans med Finland och Norge. I år används Norrbottens flygflottilj, F 21, som huvudbas för övningen.
Övningen, som är en del i det nordiska samarbetet, genomförs för att öka det internationella samarbetet mellan de ingående länderna genom realistiska övningar. Arctic Fighter Meet är en övning med stort fokus på yngre piloter, där de bland annat får utveckla sina färdigheter inom kurvstrid. Läs pressmeddelande
USA og Danmarks indsats i Syrien er i strid med international lov og koster millioner af kroner. Burde vi ikke overveje vores absurde deltagelse i denne konflikt og bruge pengene i kampen mod bevæbnede bander i stedet, spørger Claus Hyldahl.
Det er altid med interesse, at jeg noterer mig hvilke emner, som helt går under nyhedsmediernes radar. I en stort opsat artikel i Washington Post kunne man i juli læse, at Donald Trump har skrottet CIA’s ”hemmelige” støtte til de såkaldte ”moderate” rebeller i Syrien. Man har siden konfliktens start postet ca. en mia. dollars i et projekt, som har haft til hensigt at knuse styret i Syrien.
Sammen med allierede i regionen (Saudi Arabien, Qatar, Jordan) og med støtte fra en håndfuld vestlige allierede – herunder Danmark – har man økonomisk og militært støttet kendte terrororganisationer og anvendt deres krigere som lejesoldater. USA har lige fra begyndelsen været en aktiv og drivende kraft i forsøget på at styrte den syriske præsident Al Assad, men er nu nået til den erkendelse, at forsøget på at forvandle endnu et arabisk land til en ruinhob overgivet til fanatiske terrorgrupper er mislykket…
I kølvandet af at USA nu tager sig selv i barmen og erkender den mislykkede indsats, burde vi så ikke også her i Danmark overveje vores absurde deltagelse i denne konflikt? Vores indsats er i strid med international lov og koster millioner af kroner, som kunne være givet bedre ud til f.eks. bekæmpelsen af bevæbnede bander i København. Läs artikel
Sverige är varken alliansfritt eller neutralt, hävdar Lars Wilderäng i en gästkrönika på ledarsidan i GP 15 augusti.
I och med EU:s Lissabonfördrag skulle det finnas ett åtagande från Sverige som skulle innebära att vi ”med alla till buds stående medel ska hjälpa våra allierade EU-länder om något av dem blir angripet.”
Så är det inte. Artikel 42.7, som Wilderäng hänvisar, till förpliktar inte Sverige till annat än att stödja en annan EU-stat på det sätt vi själva finner lämpligt utifrån vår alliansfrihet. Det kan röra sig om allt från diplomatiskt stöd till fältsjukhus och, om vi så beslutar, även militärt stöd. Artikel 42.7 utformades just så att den skulle vara förenlig med alliansfriheten hos några av EU:s medlemsstater. Den andra meningen i artikel 42.7 understryker att alliansfria stater har rätt att fullfölja sin traditionella säkerhetspolitiska linje. Om detta kan man läsa bl.a. i den till svenskt Nato-medlemskap vänligt inställde ambassadören Tomas Bertelmans rapport från 2014.
Wideräng vill ha med Sverige i Nato. En utgångspunkt han anför är att vi, vid en konflikt i vårt närområde, automatiskt blir indragna. Hur vet han det? Vi har fortfarande möjlighet att ställa oss neutrala i händelse av krig. Inget är ödesbestämt.
Sveriges säkerhetspolitik har faktiskt i mer än 200 år inriktats på att vi skall undvika att dras med i krig. Den har varit lyckosam. Trots något otydliga signaler från regeringen är det alltjämt den svenska linjen. Samma politik för Finland. Med Nato-medlemskap kommer vi med stor sannolikhet att bli indragna från dag ett vid en konflikt i Östersjö-området. Utifrån sin syn på Nato-medlemskap blundar Wideräng för vissa inslag i den kommande övningen Aurora 17 där 1000 amerikanska soldater medverkar.
Sverige behöver öva militärt, och det kan vara nödvändigt att utländska styrkor deltar. Avgörande är i vilken roll och i vilket skede det sker. USA uppträder i Aurora 17 inte bara i rollen som angripare utan även i rollen som försvarare av Sverige.
Vi har rätt påkalla kollektivt självförsvar, om vi blir utsatta för ett väpnat angrepp. En gräns som inte får överskridas är dock att före ett angrepp tillåta placering av utländsk trupp på vårt territorium. Det kan utlösa och motivera ett anfall mot oss. Under Aurora 17 kommer ett antal amerikanska enheter att överföras till svenskt territorium innan krig brutit ut – under ett ”skymningsläge”.
Detta är äventyrligt och oförenligt med vår alliansfrihet, och det ger helt fel signaler till svenska folket och till omvärlden.
…Det Nato, der eksisterede i 2014, var gennem de sidste mere end 25 år blevet omstillet til alene at fokusere på krisestyring uden for Nato’s eget område, og medlemslandene havde alle – også Danmark – indkasseret den såkaldte fredsdividende. Alle lande havde skåret og nedlagt kapaciteter i en sådan grad, at alliancen reelt ikke kunne gennemføre et forsvar af eget område med udsigt til succes…
Lad mig fokusere på denne mulige nye brigade i ramme af Hæren. Den skal kunne deltage i en krig mod en ligeværdig modpart og ikke længere alene deltage i krisestyring, der omfatter mindre styrkers kamp mod let bevæbnede modstandere iført ”nattøj” og lette håndvåben. Lad mig så lige påpege, at jeg har den største respekt for vores udsendte soldater, der har løst en udfordrende opgave på fortrinlig vis og høster stor hæder for dette. Det har bare desværre ikke noget med krigsførelse på teknologisk højt niveau at gøre. Läs artikel
Gjennom 30 år har Forsvarsdepartementet (FD) bygget opp en ukultur for å styre saker gjennom tilbakeholdelse av informasjon, skriver John Berg.
Frode Larsen fra Styrk Heimevernet vil ha en gransking av omstendighetene rundt den lekkede rapporten om at Heimevernet trenger en personellstyrke på 56 000. Kommunikasjonssjef ved Forsvarets forskningsinstitutt (FFI), Anne-Lise Hammer, krisemaksimerer Larsens innlegg og mener at her ligger det implisitt «alvorlige beskyldninger». Jeg foreslår at FFI slapper av og tar en debatt i åpent lende. Følgende sitat kunne være et utgangspunkt:
«I noen land [i Nato] er det en betydelig tendens til å stole for mye på spesialstyrker. De vinner ikke kriger. Nasjoner utkjemper og vinner kriger.»
«Nasjonen» omfatter for Norges del ikke bare de ultrateknologiske og svinedyre styrkene forsvarssjef emeritus, nå dominerende FFI-forsker, general Sverre Diesen har trumfet frem. «Nasjonen» omfatter også hær og heimevern, politi, sivil beredskap og helsevesen og alle samfunnets ressurser i et totalforsvar. Hvem var det så som sa ovenstående, og hvor? Sitatet stammer fra en konferanse ved britiske Rusi (Royal United Services Institute), der alle Nato-lands forsvarsledelser satt og lyttet. Han som sa det heter Mark Milley. Han er general og sjef for den amerikanske hæren.
Problemet er strukturelt og handler om skjult makt. Gjennom 30 år har Forsvarsdepartementet (FD) bygget opp en ukultur for å styre saker gjennom tilbakeholdelse av informasjon. Noen korte hovedpunkter fra utviklingen kan illustrere hva dette dreier seg om: Läs artikel
Den positiva trenden av en förbättrad försvarsekonomi sedan 2014 stärker försvarsförmågan och de behov myndigheten har som en följd av det förändrade omvärldsläget, såväl här och nu som i försvarsbeslutsperioden.
– Försvarsmakten ser positivt på det ekonomiska tillskottet om 6,8 miljarder vilket leder till en ökad försvarsförmåga och därmed minskad risk i genomförandet av det försvarspolitiska inriktningsbeslutet till och med 2020, säger ÖB Micael Bydén.
De flesta av de aviserade åtgärderna kommer ur det förslag till stärkt förmåga som Försvarsmakten utarbetat inom ramen för BU 18. I vilken omfattning dessa möter Försvarsmaktens behov i närtid och på längre sikt behöver analyseras vidare i detalj när myndigheten får regeringens fördjupade underlag. Men det handlar om bland annat fler anställda, övning och beredskap, ledningssystem och olika typer av specialfordon. Läs pressmeddelande
Fyra partier står bakom den försvarsuppgörelse som presenterades i går. Kristdemokraternas avhopp i måndags har därmed ingen betydelse. De hade inte is i magen tillräckligt för att vänta in ett bra förhandlingsresultat – eller valde att lämna förhandlingarna för att kunna föra fram ett populistiskt budskap om ännu mer pengar till försvaret nu.
Att det blev en bred uppgörelse är framför allt en viktig signal till omvärlden att det finns bred enighet i Sverige om att stärka försvarsförmågan. Det ger också Försvarsmakten långsiktighet i planeringen och ett tydligt resurstillskott, som ÖB begärt.
2,7 miljarder per år i tillskott är ett rejält tillskott, framför allt med tanke på att redan försvarsuppgörelsen 2015 innebar en kraftfull nivåhöjning av försvarsanslagen. Läs ledaren
Företaget 4C Strategies har rekryterat Johan Sjöberg till tjänsten som seniorkonsult. Han skall arbeta främst med affärsutveckling inom offentlig sektor, totalförsvar och civilförsvar. ”Johan har bl.a. en mångårig erfarenhet från EU i Bryssel som Försvarsråd på EU-representationen med ansvar för Försvarsdepartementets personal och verksamhet och sista tre åren som Försvarsrådgivare vid Nato-delegationen.” Det skriver sajten Aktuell säkerhet den 16 augusti.
Steget måste ses som ytterligare en sammanväxning mellan privata företag, Försvarsmakten och andra offentliga institutioner. Vi har på alliansfriheten.se tidigare kommenterat hur Försvarsmakten tecknat avtal med företaget 4C om outsourcing av verksamheter och inhyrning av personal. Det är en utveckling som har gått långt i andra länder. USA har kontrakterat privata företag som Blackwater för att kriga i Afghanistan, och nu är ett av förslagen som ligger på bordet i Vita Huset att privata företag helt skulle kunna ersätta USA:s styrkor i landet. I Sverige har det inte gått så långt, men riktningen är klar: att steg för steg ersätta svensk militär med privata aktörer inom vissa områden.
Utvecklingen oroar. Svenska försvaret är en nationell angelägenhet som inte får överlåtas till privata intressen.
Brist på personal åberopas för att motivera outsourcingen. Med allmän värnplikt löses personalproblemet och dessutom ges försvaret en bred kompetens. Unga värnpliktiga med färska kunskaper om teknik, IT och annat vore ett lyft för Försvarsmakten.
Nytt luftvärn, ja!
– Men, är den svenska regeringen på väg att göra ett jättemisstag i upphandlingen?
Ända sedan högkvarteret gjorde beräkningar att luftförsvaret behöver minst 60 till 80 nya Gripen E har frågan om inköp av modernt medelräckviddigt luftvärn varit en springande punkt. Det minsta tänkbara luftförsvaret kräver mycket modernt medelräckviddigt luftvärn om vi skaffar endast 60 stridsflygplan. Om vi skaffar 80 plan kan mängden luftvärn vara något lägre.
Beställningen av Gripen E bestämdes tyvärr till endast 60 plan och upphandlingen av det nya luftvärnet har tagit lång tid. Redan tidigt i samband med Luftförsvarskommitténs arbete uttalade Försvarsmakten sin åsikt: man ville ha Aster30 som medelräckviddig lv-robot kombinerad med korträckviddiga IrisT SLS.Det var en utveckling som vi gav vårt stöd. Tyvärr i upphandlingen har nu en märklig låsning uppstått där alternativen är Samp/T ställt mot amerikanska 80-talslösningen Patriot. Samp/T är en lösning som säljs av ett konsortium, Eurosam, där Aster-30 från MBDA styrs av en fransk radar tillverkad av Thales. Läs artikel
Försvarsgruppen har att tillse att försvarsbeslutets innehåll fullföljs. Vi är överens om att lägga grunden för en ökad militär förmåga och dessutom en förstärkt förmåga inom totalförsvaret från och med 2021. I vårändringsbudgeten för 2017 tillfördes 500 miljoner kronor för satsningar under innevarande år. De åtgärder som aviserades i samband med vårändringsbudgeten för 2017 kan fortsätta och intensifieras ytterligare under kommande år 2018-2020.
Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Miljöpartiet är överens om att det behövs ytterligare resursförstärkningar från och med 2018. I arbetet har försvarsgruppen utgått från Försvarsmaktens budgetunderlag avseende 2018 liksom relevanta underlag från andra myndigheter inom totalförsvaret. Läs överenskommelsen
I Det Konservative Folkeparti mener vi, at den danske værnepligt både er for kort, og der er for få, som bliver indkaldt. Derfor ønsker partiet at udvide værnepligten – ved eksempelvis at hæve værnepligten fra de nuværende fire måneder til otte måneder, som en del af det kommende forsvarsforlig.
Vi har en historisk kort uddannelse – og et historisk lavt antal værnepligtige. Derfor mener vi, at værnepligten skal fylde en større rolle end den gør i dag, siger partiets forsvarsordfører Rasmus Jarlov. Som det ser ud i dag, bliver der kun uddannet omkring 4000 værnepligtige om året. Sidste år pådrog hele 98,6 % af mændene sig værnepligten frivilligt. Når interessen er så stor, så bør de også have en bedre og længere uddannelse. I dag er værnepligten kun et rekrutteringsshow. Vi vil hellere lave rigtige soldater ud af de værnepligtige. Værnepligten skal være en reel kapacitet, der skal indgå som en vigtig del af forsvaret af Danmark, siger Rasmus Jarlov.
Det Konservative Folkeparti mener, at Forsvaret både skal være større og stærkere. En ting er de internationale missioner, noget andet er Danmarks forsvar af egne grænser. Vi ser lige nu spændingerne i Østersø-regionen, hvor der er fare for nogle af vore allierede i Baltikum. Og her er det vigtigt, at vi har en hær af en vis størrelse. Vores egen sikkerhed er vigtigere end at sende hær, flåde eller flyvevåbnet på internationale missioner, afslutter Rasmus Jarlov. Läs artikel