Regeringen skjuter med god marginal upp analysen av konsekvenserna av ett svenskt undertecknande av FN-avtalet om kärnvapenstopp till efter valet nästa år. Först den 31 oktober 2018 ska utredaren, som väntas bli Lars-Erik Lundin vid fredsforskningsinstitutet Sipri, redovisa sina slutsatser…

SvD har tagit del av direktiven till den aviserade utredning som kommer att tillsättas av regeringen på förslag av utrikesminister Margot Wallström inom kort. Då blir det också offentligt vem som får uppdraget. Enligt vad SvD erfar är det hetaste namnet veterandiplomaten Lars-Erik Lundin, 69, tidigare verksam bland annat vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och numera knuten till det internationella fredsforskningsinstitutet Sipri i Stockholm…

Enligt direktiven till den kommande utredningen är det nu nödvändigt att göra ”en grundlig analys av konventionens innebörd och konsekvenser”. En punkt är Sveriges ”bi- och multilaterala säkerhets- och försvarssamarbeten”. En annan är konsekvenserna för Sveriges materielsamarbete med andra länder på försvarsområdet. En tredje vilka förpliktelser Sverige har enligt EU-fördraget och andra internationella avtal som redan finns. Läs artikel

Mikael Smedin, chef Södermanlandsgruppen

… Jag vill särskilt lyfta fram stödet från Fältjägargruppen och 30-talet nedresta hemvärnssoldater ur Fältjägarbataljonen, utan er hade vi inte kunnat genomföra övningen med så gott resultat som nu blev fallet.

Soldater och befäl i 27.hvbat Ni har satt Hemvärnet och 27.hvbat på kartan, både internt i Försvarsmakten och för Sörmlänningarna. Ett fantastiskt intresse från media, både från SVT och lokal press har tillsammans med er medverkan bidragit till detta. Ni har bidragit till en positiv och professionell bild av Hemvärnet och väckt intresset för att fler skall sluta upp under Södermanlandsbataljonens fana. Ni har visat 2. Brigaden och amfibiebataljonen att hemvärnsförbanden är att räkna med i de uppgifter Ni löst. Ni har bidragit till en ökad operativ förmåga tillsammans med andra. Det var just detta övningen syftade till. Läs artikel

Sverige ställer upp med två av marinens modernaste fartyg i utryckningsstyrkan JEF som leds av Storbritannien. Syftet är att länderna som ingår i styrkan ska hjälpa varandra, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till DN…

– Det är ett väldigt viktigt samarbete eftersom styrkan kan sättas in snabbt i samband med en civil eller militär kris. Storbritannien är ett land som är utav strategiskt intresse för Sverige. Det är en av de mest kapabla försvarsmakterna i Europa vad gäller att sätta upp kvalificerade förband, säger Peter Hultqvist.

Räknar du med att Sverige i en kris skulle få hjälp av JEF?

– Ja, det är ju det som det hela går ut på: att vi på något sätt i olika situationer ska hjälpa varandra. Oavsett om det är en civil kris eller annan typ av kris. Läget och krisens omfattning avgör naturligtvis vad man gör, svarar försvarsministern och tillägger:

– JEF innebär möjligheter att agera både i närområdet och på en bredare global arena. Det är inget som tvinga oss att delta, det är ett nationellt beslut. Här skapar vi ytterligare en möjlighet och en plattform. Läs artikel

I promemorian föreslås begränsningar i statliga myndigheters möjligheter att utkontraktera och överlåta säkerhetskänslig verksamhet. Enligt förslaget ska en statlig myndighet som avser att genomföra en sådan utkontraktering av den egna verksamheten som innebär krav på säkerhetsskyddsavtal enligt säkerhetsskyddslagen utföra en särskild säkerhetsanalys av uppdraget och samråda med den tillsynsmyndighet (Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten) som är berörd innan ett förfarande för utkontraktering inleds. Läs  pressmeddelande

Neste år kommer rundt 35 000 soldater til Norge for å delta i storøvelsen Trident Juncture 18. – Avgjørende å øve på det kollektive forsvaret av Norge, sier viseadmiral Ketil Olsen.

– Artikkel 5 står fortsatt sterkt i NATO. Men artikkel 3 sier at enhver nasjon skal være i stand til å ta vare på seg selv og være i stand til å motta forsterkninger fra NATO i en eventuell konflikt, fortsetter Olsen.

– Derfor må Norge trene og øve på dette jevnlig…

Det er altså kjernen i NATO som nå skal øves og testes, artikkel 5.

– Vi øver på kollektivt forsvar, som er det NATO handler om, og da må vi opp på et nivå som er på linje med Trident Juncture 18. Läs artikel

I början av juli antogs en konvention i FN om ett globalt förbud mot kärnvapen. Sveriges regering röstade ja till förslaget och konventionstexten blir nu föremål för behandling inom regeringskansliet där man ska utreda konsekvenserna av det. Men det är uppenbart att regeringen redan nu, innan konsekvenserna utretts, vill att riksdagen ska ratificera avtalet…

Anhängarna till ett svenskt Nato-medlemskap protesterar givetvis högt, men även vi som är motståndare till ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen borde protestera. I en framtida krissituation skulle Sverige kunna tvingas frånsäga sig hjälp från andra länder bara för att dessa länder innehar kärnvapen. I annat fall skulle vi bryta mot konventionen. Vi kan aldrig förutse vad som händer i framtiden och vilka scenarion som kommer att utspelas i vår del av världen. Att bakbinda sig på detta sätt, som regeringen vill, är att äventyra svensk säkerhet.

Flera andra länder, däribland Japan som själva fått leva med ohyggliga konsekvenser av kärnvapen, valde att inte ställa sig bakom konventionen. Även Finland sade nej. Detta med anledning av att man inte vill stänga några säkerhetspolitiska dörrar och försvåra för framtida försvarssamarbeten. Vi borde göra samma ställningstagande som finnarna, med vilka vi dagligen arbetar med att fördjupa det försvarspolitiska samarbetet.

För Sveriges del borde vi istället fokusera på det globala icke-spridningsavtalet NPT, som kan göra större skillnad än ett rent kontraproduktivt slag i luften, men som nu kan vara hotat då riskerna med att kärnvapenstaterna inte går vidare i avtalet är överhängande. Läs artikel

Rett etter at Russland avsluttet storøvelsen «Zapad», varsler de nye militære aktiviteter: 5000 mann skal flyttes gjennom luftbårne operasjoner, 2000km av gårde. NATO vurderer situasjonen fortløpende.

En av Norges ledende eksperter på sikkerhetspolitikk og øst-Europa, Jakub M. Godzimirski ved Norsk Utenrikspolitisk Institutt (NUPI), har også lagt merke til at øvelsene fortsetter – selv om storøvelsen «Zapad» er avsluttet. Han mener Norge og andre NATO-land ikke bør overdramatisere saken.

– Russland annonserer en ny, stor øvelse, bare dager etter at de har avsluttet Zapad. Betyr det at de fortsetter å holde et uvanlig høyt aktivitetsnivå?

– Ikke nødvendigvis. Vi må huske at dette er et land som strekker seg over 11 tidssoner. Da foregår det alltid noe et eller annet sted. Det er ikke nødvendig å overdramatisere dette. Når man ser bort fra Zapad, er det ikke sikkert aktiviteten er uvanlig høy, sier Godzimirski. Läs artikel

Også Befalets fellesorganisasjon (BFO) mener norske militærstrategiske valg framstår som problematiske. – Vi må være forberedt på å klare oss selv en tid. Å forvente umiddelbar og stor støtte fra NATO, det kan vi ikke nødvendigvis gjøre. Derfor må Forsvaret styrkes, sier nestleder Rune Rudberg.

Forsker Tor Ivar Strømmen ved Sjøkrigsskolen publiserte nylig en oppsiktsvekkende fagartikkel der han tar et heftig oppgjør med norsk strategisk tenkning. Strømmen har allerede fått betydelig støtte fra flere forskerkolleger. Nå kommer også Befalets fellesorganisasjon (BFO) på banen:

– Dette er – på et overordnet nivå – en beskrivelse av den kampen vi føler at vi går i hele tiden. Både på et politisk nivå når det gjelder manglende bevilgninger og også selve viljen til å skape et troverdig forsvar, sier nestleder Rune Rudberg. Läs artikel

Söndagen den 1 oktober besöktes SD Lund av Roger Richtoff, riksdagsledamot och ledamot i försvarsutskottet. Inför cirka 30 medlemmar berättade han om Sverigedemokraternas försvars- och säkerhetspolitik, och tog sig gott om tid att svara på frågor och samtala…

Vad är det då Sverigedemokraternas linje i förvars- och säkerhetspolitiken? Grunden är att Sverige ska ha ett starkt försvar, och stå utanför militära allianser. Sverigedemokraterna har förslagit att man till att börja med ska tillskjuta 3-4 miljarder extra till försvaret. Vi ska inte ha främmande trupp på vår mark. Det har ju pågått en diskussion om eventuellt medlemskap i NATO, men Richtoff var mycket tydlig med att både han och SD som helhet är emot det. NATO för ju krig, ofta anfallskrig, på många ställen på jorden, och varför svenskar skulle till exempel strida för Turkiet mot dess kurdiska befolkning är svårt att motivera. Det skulle också innebära stationering av amerikanska kärnvapen på svensk mark. Ett NATO-medlemskap skulle ta ifrån oss vår självständighet, och inte öka vår trygghet på något sätt. Sverige skulle riskera att, liksom USA,  Storbrittanien,  med flera befinna sig i permanent krig. Sverige har ju, genom det nära samarbete vi har med NATO, redan deltagit i anfallskrig mot Libyen, vilket lett till totalt kaos i det landet. Läs artikel

Som EU-medlemsstater delar vi säkerhetsmiljö med NATO. EU och Nato möter också i allt högre grad framväxande utmaningar tillsammans.

I denna anda är det en ära att få välkomna Natos generalsekreterare och EU:s höga representant till Finland. Ert gemensamma besök ger en tydlig signal om ert engagemang för att motverka hoten tillsammans…

Hybridhot kräver bättre kunskap. Vi måste förstå våra utmanares mål och medel, på strategisk nivå. Vi måste identifiera våra sårbarheter och vi måste vara beredda och resilienta. Resiliens, eller förmågan att motstå och återhämta sig från påfrestningar, är av stor betydelse. Medborgarnas vilja att försvara sin nation är avgörande.

Men vi måste förhålla oss sansat till de hot vi står inför. Det händer också att hotet är mindre än vi tror. Ibland slås jag av panikstämningen i våra debatter om hotet från Ryssland.

Det är klart att vi måste ta Ryssland på stort allvar. Samtidigt måste vi emellertid vara noga med att inte blåsa upp hoten.

Ibland får man intrycket att vi själva utkämpar en del av informationskriget för dem som attackerar oss. Därför välkomnar jag det faktum att centret också kommer att bedriva forskning och hoppas att det kommer att bidra med väl avvägda inlägg i debatten. Läs talet

Efter muddringsarbeten i Gävle hamn kontrollerades resultatet med sjömätning genom ramning. På de platser där djupavvikelser från fastställt djup noterades gjordes undersökning med multibeam ekolod och dykare. Den 29 juni påbörjades undersökningen med multibeam ekolod och kl 1100 uppmättes ett kraftigt avvikande djup utanför den inre hamnbassängen. Avvikelsen hade formen av ett ca 13 m långt och ca 3 m brett lodeko. Dess högsta del låg 5 m under vattenytan. Ett mindre eko ca 1×1 m uppmättes på ekolodet 2.5 m väster om det större ekot. Dess översta del låg också ca 5 m under vattenytan. Se bilaga med fotokommentarer (4 st bilder) [1]…

Utifrån ekolodsbilderna och personalens utsagor är slutsatsen att en främmande undervattensfarkost har befunnit sig i Gävle hamn den 29 juni mellan kl 11-13.  Det djupa intrånget ända in i Gävle hamn omöjliggör också navigatoriska misstag. Händelsen bör därmed klassificeras som en grov avsiktlig kränkning…

Efter rapporteringen förväntade sig personalen i hamnen någon form av reaktion från försvaret men den uteblev. De enda som tidsmässigt skulle kunna ha gjort en insats är helikoptrar. Försvaret saknar sedan tio år operativa ubåtsjakthelikoptrar och vapen för dessa. Helikopterförbanden på Berga och Säve är nedlagda, kvar finns bara en enhet på Kallinge flygplats i Ronneby. Läs artikel