Det behövs ett starkt defensivt markförsvar, sla.se

Per Blomquist

[…]Det finns, menar jag, ett moralisk imperativ att försvara det goda när det attackeras, att försvara den värnlöse som kränks, att försvara sitt hus och hem och sina närmaste. Den ende man kan välja att inte försvara är sig själv. Denna princip är lika gällande idag som tidigare, och därför måste vi värna ett starkt svenskt försvar.”

Ja, ”snällism” eller lismande solidaritet lönar sig inte, menar jag, och inte heller utgångsbaserade stridskrafter för ett förstärkt duellförsvar, som Försvarsberedningen föreslår. Detta har jag och strategen Raimo Jakola tidigare framfört i SLA. Det framstår närmast som självklart när man ser både USA:s och Rysslands möjlighet att med målstyrda missilrobotar omedelbart bekämpa våra till duell grupperade/baserade förband.

Det som behövs är ett starkt defensivt markförsvar, nytt sätt att strida med stridskrafter från P 4 och K 3 samt andra markförband i riket. Läs artikel

”Sverige och Finlands försvarssamarbete bör stärkas”, sverigesradio.se

Försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland bör formaliseras ytterligare så att det inte råder någon tvekan om att länderna kan
förvänta sig militär hjälp av varann – om kriget skulle komma. Det menar Finlands utrikesminister Pekka Haavisto.

– Jag tycker inte att det borde vara några gränser, utan att man borde också planera sakerna bortom fredstiden, säger Pekka Haavisto

Sverige och Finland har under flera år fördjupat sitt försvarssamarbete. Den svenska regeringen ser samarbetet som ”särskilt viktigt”, vid sidan av samarbetet med USA. Målet är att förbättra de båda ländernas militära förmågor. Det handlar bland annat om gemensam träning, utbildning och utbyte av information. Men trots att samarbetet även handlar om planering för situationer ”bortom fredstid”, finns det idag inga förpliktelser eller formella löften om att länderna ska hjälpa varandra i händelse av krig.

Pekka Haavisto tycker att det vore bra om länderna ingick ett avtal om ömsesidig hjälp.

– Jag tror att det skulle vara en bra idé för framtiden. Vi har gemensam planering och all information mellan oss är öppen och så vidare. Och då kan vi titta på om det skulle kunna leda till något slags avtal och gemensam planering och så vidare. Jag tror att vi är mycket nära nu, säger han.

Hela intervjun kan avlyssnas här.

Helten som ”forsvant”, uit.no

Han har på sett og vis kommet i skyggen av generalmajor Carl Gustav Fleischer når krigen i nord diskuteres. Men general Otto Ruge var mannen som i april 1940 ristet det verste krigssjokket av norske ledere og mobiliserte forsvaret til kamp over hele landet. I dag, onsdag 4. september, lanseres biografien «Otto Ruge. Hærføreren», skrevet av historieprofessor Tom Kristiansen ved UiT. […]

Forsvaret klarte under Ruges ledelse å mobilisere 55 000 mann under de 62 dagene felttoget varte. Med tanke på utgangspunktet; den manglende beredskapen og det tyske sjokkoverfallet, er dette beundringsverdig. Läs presentationen

USAs kampflyprosjekt på Rygge flyplass stanses, forsvaretsforum.no

Kampflyprosjektet på Rygge flyplass i Østfold stoppes inntil videre for å finansiere president Donald Trumps mur mot Mexico.

​USAs forsvarsminister Mark Esper ber NATO-allierte plukke opp regningen. Men det ønsker ikke forsvarsminister Frank Bakke-Jensen (H) å gjøre, skriver VG.

– Dette er amerikanske myndigheters planer knyttet til forsterkning av Europa. Det er derfor ikke naturlig for oss å finansiere dette enkeltprosjektet dersom det ikke skulle bli realisert, skriver statssekretær Tone Skogen (H) i Forsvarsdepartementet i en epost til VG.

Basen skulle legge til rette for hurtigreaksjonsstyrker og er en del av EDI – European Deterrence Initiative, skriver Bergens Tidende. Initiativet kom i stand etter at Russland annekterte Krim. EDI skal øke sikkerheten og NATOs reaksjonsevne i Russlands nærområder. Läs artikel

Effekter av jägarförband, kkrva.se

Johan Althén, major

Den grundläggande förmågan hos jägarförband är att med små enheter, också under svåra förhållanden leverera operativa och taktiska effekter på djupet av motståndarens gruppering, bortom de egna brigadernas operationsområde, inom ramen för den högre chefens plan. Striden på djupet bör samordnas och ske i ett sammanhang med övriga stridskrafters verksamhet för att maximera effekten.

Sammantaget syftar jägarstriden på djupet till att för motståndaren skapa friktioner på och över dennes markoperativa djup. Dessa friktioner kan påverka och minska motståndarens anfallskraft genom att bland annat sänka motståndarens framryckningshastighet samt begränsa och försvåra motståndarens styrketillväxt. Till det kan jägarförbanden tillfoga förluster på motståndarens gränssättande resurser, vilket bidrar till att forma och reducera kritiska förmågor hos motståndarens krigföringsförmåga inför ett avgörande. Läs artikel

Krigshistorie som fortsatt vekker følelser, forsvaretsforum.no

​«Grenselosene» er en samling beretninger om dramatikk og påkjenninger som lokale kjentfolk langs en fluktrute var utsatt for gjennom krigsårene i Norge. I alt skal nærmere ett tusen personer ha vært aktive som los for til sammen rundt 40 000 flyktninger over til Sverige.

Forfatteren Hege Kofstad har valgt å fremheve noen få familier, fortrinnsvis fra Nes i Akershus og fra Leksvik i Trøndelag. I tillegg møter vi blant andre motstandsfolk i Oslo og i Ålesund og deltakere i aksjoner på Helgelandskysten. Mange av hendelsene har vært beskrevet tidligere og utallige bøker og artikler har omtalt innsatsen som mange nordmenn gjorde for å hjelpe folk i sikkerhet, men temaet tåler tidens tann og har ennå ikke nådd grensen for hva de så å si anonyme hjelperne fortjener av oppmerksomhet og anerkjennelse.

Denne bokens styrke er at den gir god forståelse av mangfoldet i grenselosvirksomheten og hvilke konsekvenser den kunne få samtidig som man altså i hovedsak følger noen få familier. Läs recensionen

President Niinistös tal vid den interparlamentariska konferensen om Gusp och GSFP i Helsingfors den 5 september 2019

[…]  Även om världen förväntar sig att EU ska inta en ledande roll, ska vi inte göra oss några illusioner: den kommer inte att stanna upp och vänta på att det ska ske. I mitt eget tal till de finska ambassadörerna för två veckor sedan påpekade jag att världen geopolitiskt sett har börjat påminna om en triangel. Denna triangel, med Washington, Peking och Moskva i var sitt hörn, påverkar alla världsdelar i olika konstellationer.

Jag skulle betydligt hellre vilja rita upp bilden av världspolitiken som en fyrhörning än en triangel. En bild där Europeiska unionen är en likvärdig global aktör bland de andra stormakterna. För närvarande är det inte så. Europa formar inte längre världen, utan vi formas av den – framför allt av stormaktstriangeln.[…]

Den goda nyheten är att Europa nu äntligen håller på att inse detta. Länge kände jag mig ganska ensam när jag efterlyste en större roll för Europeiska unionen i fråga om vår världsdels säkerhet och försvar. Under de senaste åren har jag till min lättnad sett att även andra börjat engagera sig. Oberoende av om målet kallas en europeisk säkerhets- och försvarsunion, europeiskt strategiskt oberoende eller något helt annat, är huvudsaken att dessa frågor nu tas på allvar.[…]

I sista hand kan konkreta europeiska åtgärder endast åstadkommas genom ett engagerat politiskt ledarskap i medlemsstaterna. Därför har det särskilt glatt mig att en annan god kollega, Frankrikes president Emmanuel Macron, nu äntrat scenen. Jag stöder helhjärtat alla hans initiativ för ett starkare EU. Jag hoppas bara att vi ska få höra liknande tongångar från andra europeiska stats- och regeringschefer – och från de parlament ni representerar.

I Finland har vi länge framhållit två huvudsakliga orsaker till att det är viktigt att sörja för vårt nationella försvar. Dels skapar det en trovärdig tröskel mot potentiella angripare. Dels gör det oss till en intressantare partner för andra.

Jag kan inte se varför inte samma argument skulle fungera för hela Europeiska unionen. Ett EU som kan sörja för sin egen säkerhet är ett viktigt mål i sig. Men det är också ett medel för att nå ett mål. Resultatet kommer att bli ett EU som är en intressantare partner för andra, såväl i säkerhetsfrågor som på andra områden; ett EU med större inflytande i världen. Läs talet

Moskva tillverkar tidigare otillåtna robotar – ”Självklart gör vi det”, hbl.fi

Ryssland ska börja producera robotar som varit förbjudna enligt rustningskontrollavtalet INF som slöts mellan USA och dåvarande Sovjetunionen 1987.

– Självklart kommer vi att tillverka sådana robotar, säger president Vladimir Putin vid ett ekonomiskt forum i Vladivostok.

USA lämnade INF-avtalet den 2 augusti. Det stipulerade att landbaserade medeldistansrobotar med räckvidder mellan 500 och 5 500 kilometer skulle avskaffas. USA och andra länder i väst har tidigare anklagat Ryssland för att i hemlighet bryta mot INF-avtalet.

Enligt Putin kommer Moskva inte att placera ut robotarna ifall inte USA gör detta. Han säger sig dock vara oroad över amerikanska planer på upprustning i Rysslands närhet.

– Vi är inte glada över det faktum att Pentagonchefen sagt att USA planerar att placera ut (robotar) i Japan och Sydkorea, det gör oss besvikna och är verkligen oroande, säger Putin. Läs artikel

How much of a confidence trick is NATO? hitchensblog.mailonsunday.co.uk

Peter Hitchens

[…] And that was in the case of a blatant act of military aggression, now outlawed by the UN. If Russia ever were to destabilise and re-establish control over, say, the Baltic states, I suspect it would do so much as the EU and NATO and the USA destabilised and established control over Ukraine in January 2014. Maybe there would be mobs, maybe just an engineered change of government.   No tanks would roll. But if they did roll, you have to ask, would the President of the USA, in the end, sacrifice Boston for Riga, or Warsaw or Prague? And why?

The absurd thing is that the expansion of NATO eastwards, and the needless and futile tensions which this has created in the area, make it possible that such questions might one day actually be asked. What if Russia, cornered, sanctioned, excluded, throbbing with wounded pride, convinced it is doomed to be partitioned and salami-sliced out of existence, one day gets its own Trump?    If this does happen, those who now claim that Vladimir Putin is a ‘new Hitler’ might wish to recalibrate their rhetoric. We may find ourselves looking back on his reign as a period of enlightened, thoughtful despotism. Läs artikel

Internationell Utblick – Iran

DATUM 1/10
TID 18:00
ARRANGÖR ABF Stockholm och Olof Palmes Internationella Center
PLATS ABF-huset, Sveavägen 41

Relationerna mellan USA och Iran har tillspetsats under Donald Trumps tid som president, då den avspänning som började uppnås under föregångaren Barack Obamas tid förbyttes till sin motsats. USA har nu sagt upp kärnenergiavtalet med Iran, skärpt sanktionerna mot landet och tvingat andra länder att följa efter.

Agerandet ökar spänningen i världen och försämrar det politiska och ekonomiska läget i Iran, där en viss ljusning av förhållandena kunde skönjas tidigare. Den upptrappade situationen gynnar ”hökarna” i den islamiska staten politiskt på bekostnad av ”duvorna”.
Under seminariet analyseras och diskuteras relationerna mellan Iran och USA och hur de påverkar övriga världen. Inrikespolitiska utvecklingen i Iran behandlas, liksom landets utrikespolitiska hållning.

Medverkande:
Said Mahmoudi, professor emeritus i folkrätt
Rouzbeh Parsi, chef för utrikespolitiska institutets Mena-program
Agneta Ramberg, Sveriges radios tidigare utrikeskommentator

Iran to release crew of UK-flagged tanker, as Tehran’s vessel goes off grid near Syria, independent.co.uk

Iran will release seven crew members of the British-flagged tanker it captured in July on vague charges of violating maritime law, a fortnight after Gibraltar released an Iranian supertanker it had held at the behest of the US.

Iran’s foreign ministry spokesman said Iran would release five Indians, one Russian and a Latvian who are crew members aboard the Stena Impero, which Iran seized in 19 July along the Strait of Hormuz in apparent response to Gibraltar’s earlier capture of an Iranian oil tanker, the Grace 1, now renamed the Adrian Darya 1.

“They have left the vessel and the final procedures are underway to send them back to their countries,” Seyyed Abbas Mousavi, the Iranian foreign ministry spokesman, said in a televised appearance. […]

The UK and Gibraltar seized the Adrian Darya 1 following allegations the ship was taking its load of 2.1 million barrels of oil to a refinery on the Syrian coast, in violation of European Union sanctions.

Gibraltar, backed by the UK, agreed to release the ship after Iran formally promised the oil would head elsewhere. But reports and ship-tracking data on Tuesday suggested that the Adrian Darya 1 had moored off the coast of Syria and was unloading its oil onto smaller vessels to take them to port. Läs artikel

USA, Storbritannia og Frankrike medskyldige i krigsforbrytelser i Jemen, orsvaretsforum.no

USA, Storbritannia og Frankrike kan være medskyldige i krigsforbrytelser i Jemen ved å bistå den saudiledede koalisjonen med våpen og etterretning, ifølge FN. De tre landene kan bli holdt ansvarlig ved å gi etterretningsopplysninger, våpen og logistisk støtte til Saudi-Arabias koalisjon, som bruker utsulting av sivile som krigstaktikk, advarer FN-eksperter. De peker også på Iran som står på motsatt side i konflikten, og oppfordrer alle til å avstå fra å forsyne noen av partene med våpen, melder NTB. Titusener av mennesker er drept i krigshandlinger i Jemen siden 2015. FN har kalt konflikten den verste humanitære krisen i verden. Läs artikel