“Sverige hjälper Frankrike mot IS”, kommentar till intervju med Peter Hultqvist

Förvarsministern säger att det är för tidigt att tala om vilken form av stöd Sverige kan ge till Frankrike. Frankrikes president Hollande har hänvisat till EUs solidaritetsklausul. Klausulen som återges nedan säger att alla stater får avgöra formen av stöd utifrån den “särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik”.
Sverige är alliansfritt och det är därför Sveriges eget beslut hur man vill ge sitt stöd.Lissabonfördraget mellan Europeiska Unionens medlemsstater undertecknades av statscheferna i december 2007 och trädde ikraft den 1 december 2009. Fördraget innehåller en solidaritetsförklaring. I denna görs dock förbehåll för bland andra alliansfria och neutrala staters eventuella förpliktelser. Fördraget har ratificerats av riksdagen.

Läs mer“Sverige hjälper Frankrike mot IS”, kommentar till intervju med Peter Hultqvist

Statsministerns ord vid pressträffen med anledning av terroristattackerna i Paris, regeringen 14 november

Idag sörjer Sverige med det franska folket.

Terroristattackerna som vi har bevittnat under gårdagskvällen och natten är präglade av ett vidrigt hat och förakt mot människovärdet.

Vi tänker på offren och deras anhöriga, de föräldrar som förlorat sina barn, de barn som förlorat sina föräldrar, de liv som nu aldrig kommer att levas. Det här är fruktansvärda timmar för Europa.

En svensk är avliden, och vi har uppgifter om att en annan svensk är skottskadad. Vi har kontakt med deras anhöriga, och de ska veta att mitt och hela svenska folkets deltagande och sympati är hos dem. Våra hjärtan är med er. De franska myndigheterna forsätter givetvis sitt arbete, ett arbete som pågår så vi har inte alla officiella svar ännu. Läs hela informationen

Margot Wallström fördömer attackerna

Sverige fördömer gårdagens avskyvärda terroristhandlingar i Paris. De har riktats mot oskyldiga medborgare som dödats, och våra tankar går till offren och deras familjer. Terroristdåden är en attack mot demokratin och våra öppna samhällen. Dessa attacker skall mötas med beslutsamhet; terrorismen skall slås tillbaka och de ansvariga ska ställas till svars. Vi behöver också långsiktigt tackla grundorsakerna till terrorism, och stärka arbetet mot extremism och fanatism. Tillsammans ska vi stå upp för demokratin och för humanistiska värderingar.

Margot Wallström, utrikesminister

Stärkt nordiskt samarbete i försvars- och säkerhetspolitiken – summering av nordiskt försvarsministermöte

Det svenska ordförandeskapet i det nordiska försvarssamarbetet Nordefco sammanfattades när de nordiska försvarsministrarna möttes den 10-11 november i Stockholm.

– Sverige har under 2015 tillsammans med våra nordiska grannar stärkt den gemensamma rösten på det säkerhets- och försvarspolitiska området genom att utöka dialogen och koordineringen mellan våra länder, säger försvarsminister Peter Hultqvist.Läs artikel

Är grundlagsändring en förutsättning för att Sverige skall kunna agera militärt tillsammans med annan stat vid angrepp eller kränkning av territoriet? Rolf Andersson

Strider det mot regeringsformen om Sveriges regering skulle besluta att landet ska agera militärt tillsammans med annan stat, till exempel Finland, för att möta ett väpnat angrepp mot någon av staterna? Eller för att hindra en kränkning av någon av staternas territorium, till exempel genom samordnad ubåtsjakt? Regeringen fattade den 12 november 2015 beslut om att utreda frågor om fördjupat försvarssamarbete. I direktiven för utredningen anges:

”Mot bakgrund av solidaritetsförklaringen och Sveriges samarbete på försvarsområdet med bl.a. Finland finns det anledning att utreda förutsättningarna enligt regeringsformen för vissa former av fördjupat försvarssamarbete med annat land.”

Läs merÄr grundlagsändring en förutsättning för att Sverige skall kunna agera militärt tillsammans med annan stat vid angrepp eller kränkning av territoriet? Rolf Andersson

Inte sälja ut vår handlingsfrihet, kommentar till riksdagsdebatt om Sveriges säkerhetspolitik 12 november

”Det ska inte råda någon osäkerhet om den svenska säkerhetspolitiska linjen”, sade utrikesminister Margot Wallström i en interpellationsdebatt i riksdagen den 12 november. Hon var den enda företrädaren för de nuvarande regeringspartierna som yttrade sig i debatten. Inte heller någon företrädare för Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna deltog. Ändå representerade Wallström riksdagsmajoriteten i fråga om svensk Nato-anslutning. Den är avvisande. Men varför fick hon stå ensam? Inte ens en partikamrat kom till hennes understöd.

Läs merInte sälja ut vår handlingsfrihet, kommentar till riksdagsdebatt om Sveriges säkerhetspolitik 12 november

Den svenska beredskapen för terror är den sämsta på tjugo år, Mikael Holmström i DN

Kommentar:

I en orienterande artikel efter de senaste attentaten i Paris klargör reportern Mikael Holmström hur dålig den svenska krisberedskapen är. (Dagens Nyheter 16/11) Det politiska ansvaret faller tungt på alla regeringar och riksdagsmajoriteter under en tjugoårsperiod, konstaterar han. Att återupprätta ett fungerande civilförsvar ingår i den uppgift som inga politiska aktörer ännu har tagit på fullt allvar, nämligen att stärka Sveriges försvarsförmåga på alla plan. Att öva för storskaliga och kostnadsslukande insatser i främmande land bidrar inte därtill. Försvarsmaktens fokus ska ligga helt och hållet på det egna territoriet. Den ominriktningen av den svenska försvarsmakten måste ges full prioritet. Holmströms artikel

Opinionsundersökningar i Sverige och Finland

I debatten om svensk alliansfrihet eller Nato-medlemskap används ofta hänvisningar till opinionsläget. Vardera sidan vill gärna peka på den trend man anser gynna den egna ståndpunkten. På den här sajten har vi varit återhållsamma med publicering av opinionsmätningar då de kan ha så varierande trovärdighet på grund av urval, tillfälliga svängningar och annat. Vi återger dock här två undersökningar då det kan vara intressant att se likheter och skillnader mellan Sverige och Finland.

Läs merOpinionsundersökningar i Sverige och Finland

Sverige på väg in i NATO? Seminarium om Sverige, Finland och NATO, 25 november

Sverige på väg in i NATO? 

Dag: 25 november 2015
Tid: 1300-1530
Plats: Riksdagens förstakammarsal, Sveriges Riksdag, Riksgatan 1, 111 28 Stockholm
Arrangörer: Aktionsgruppen Nej till NATO, Vänsterpartiet, Kvinnor För Fred
Entré: Fritt inträde men föranmälan krävs. Se
1300 INLEDNING: Sverige och Finland på väg in i NATOModerator: Carl ThamTalare: Hans Blix, fd utrikesminster.

Läs om evenemanget

Osäkerheten om Nato ökar, svenska.yle.fi

­
­
­
­

I en färsk mätning för Yle säger 23 procent av de tillfrågade att de inte vet om Finland borde ansöka om medlemskap i militäralliansen. Det är betydligt fler än i motsvarande undersökning i fjol. I augusti 2014 var antalet osäkra 16 procent.

Samtidigt som de osäkra blivit fler har antalet finländare som säger ja eller nej minskat.Läs artikel

Kriga för Baltikum, Lars-Gunnar Liljestrand

Karlis Neretnieks driver som sin linje att Sverige skall söka medlemskap i Nato, inte främst för vår egen säkerhets skull utan för att kunna hjälpa balterna. På den här sajten har detta bemötts utifrån ett inlägg av Neretnieks på Kungl. Krigsvetenskapsakademiens blogg där han argumenterar för att Sverige skall ”underlätta alliansens operationer till stöd för Baltikum”.

I en debatt med Sven Hirdman i TV2:s Aktuellt den 10 november fortsatte Neretnieks sin plädering för svenskt Nato-medlemskap med syftet att stödja balterna: ”Den springande punkten är Baltikum. Baltikum är helt beroende av Nato-hjälpen. För att Nato skall kunna hjälpa Baltikum måste Nato använda svenskt luftrum, territorium och sjöterritorium.”

Läs merKriga för Baltikum, Lars-Gunnar Liljestrand

Desinformation – Laurén har fel om Lipponen

I seminariet ”Russia and the Nordic Countries” på Voksenåsen i Oslo den 27 oktober deltog politiker och forskare från de nordiska länderna och Ryssland, bland andra Paavo Lipponen, Finlands statsminister 1995–2003 och den finska riksdagens talman 2003–2007, samt Uffe Ellemann-Jensen, dansk utrikesminister 1982–1993.

I referatet nedan påstår Anna-Lena Laurén att Paavo Lipponen ”anser att Finland borde gå med i Nato”. Detta föranledde Lipponen att svara:

Anna-Lena Laurén skriver (HBL 29.10) i artikeln ”Säkerhetspolitikens nordiska irgångar” att jag anser att ”Finland borde med i Nato”. Det anser jag inte och gjorde det klart under konferensen på Voksenåsen i Oslo den 27 oktober. Jag förespråkade starkt Finlands nuvarande säkerhetspolitiska linje mot Uffe Elleman-Jensens bagatellisering av vårt försvar och möjligheten för bilateralt försvarssamarbete med Sverige.

Paavo Lipponen

Helsingfors

Läs merDesinformation – Laurén har fel om Lipponen