Korrekt av polisen att anvisa Paludan till annan plats än Rosengård, nj.se

Polisen anvisade det politiska partiet Stram Kurs Sverige och dess ledare Rasmus Paludan att hålla sin allmänna sammankomst på annan plats än Rosengård den 5 och 6 september 2022. Partiet överklagade men förvaltningsrätten avslog överklagandet – och kammarrätten gör nu samma bedömning och menar att polisen hade fog för sitt beslut.

Kammarrätten konstaterar att enbart det faktum att ordningsstörningar skulle kunna uppkomma inte i sig är tillräckligt för att anvisa sammankomsten till en annan plats. Av utredningen framgår dock att det funnits stora ordnings- och säkerhetsrisker kring de planerade sammankomsterna, som vid de s.k. påskkravallerna tidigare i år. Enligt kammarrätten saknas det skäl att ifrågasätta de risk- och hotbedömningar som polisen har gjort. Mot den bakgrunden har Polismyndigheten alltså gjort sannolikt att ordningsstörningarna och säkerhetsriskerna inte skulle kunna ha förhindrats med rimliga ansträngningar. Läs artikel

Förberedelser för medlemskap i Nato

Utgivarna

Förberedelserna för det tilltänkta svenska medlemskapet i Nato pågår nu för fullt på olika håll.

Vi har möten med och förhandlar med företrädare för den turkiska regimen.

Trycket på oss för att trappa upp vapenleveranserna till Ukraina till en krigförandes nivå ökar och ska väl få oss att bekräfta vår lojalitet mot Nato.

Försvarsmakten har på uppdrag av regeringen tagit fram en den 13 september daterad delredovisning av sina bedömningar med anledning av den svenska ansökan. Redovisningen är nästan helt maskad (vi har begärt ut handlingen). Men vi kan inte låta bli att återge en insikt som Försvarsmakten redovisar, nämligen att ett svenskt medlemskap ”ger Sverige en ny dynamik vad avser hot, utmaningar respektive försvarsmöjligheter”. Kan det vara detta som brukar kallas för instabilitet av det slag som statsminister Magdalena Andersson hänförde sig till före sin omvändelse, men sedan snabbt backade från? Försvarsmakten återkommer med sin slutredovisning senare i år. Det substantiella i den lär vi väl inte heller få ta del av.

Läs mer

Former Joint Chiefs chair calls for talks to end Ukraine war, responsiblestatecraft.org

A former Joint Chiefs of Staff chairman said on Sunday that the United States needs to work toward ending the war in Ukraine as soon as possible, amid reports of escalating violence and talk of increased threats of nuclear weapons use.

Retired Admiral Mike Mullen — the nation’s top military officer during parts of the Bush and Obama administrations — assessed on ABC’s This Week that Russian President Vladimir Putin is a “cornered animal,” a situation that he said “speaks to the need to get to the table” and negotiate.

Referring to President Biden’s recent warning of a nuclear conflict, Mullen added, “I think we need to back off that a little bit and do everything we possibly can to try to get to the table to resolve this thing.”

Mullen also urged Secretary of State Antony Blinken and other top diplomats to figure out a way to get Putin and Ukrainian President Volodomyr Zelensky to talk. “[A]s is typical in any war, it has got to end and usually there are negotiations associated with that,” he said. “The sooner the better as far as I’m concerned.” Läs artikel

Keynote speech by President of the Republic of Finland Sauli Niinistö at the Norwegian Institute of International Affairs in Oslo on 10 October 2022, presidentti.fi

President Sauli Niinistö

[…] We are now benefiting from the fact that we never let our guard down in the past decades. Our defence is in good shape and we are increasingly investing in it. NATO membership does by no means mean that we could start neglecting our own national defence. Just the opposite.

Finland’s membership will double the border NATO currently shares with Russia. For both Finland and NATO, it is of utmost importance that Finland will continue to primarily take care of defending its own territory. When coordinated with the joint planning of the Alliance, fulfilling this task has a stabilising effect that will enhance security in Northern Europe as a whole. […]

Also as NATO members, we want to advance further our bilateral and multilateral partnerships, in Europe and across the Atlantic. As was recently announced, we are opening negotiations on a Defence Cooperation Agreement with the US – a similar agreement to the one that Norway has. I have been delighted to see how steadily our bilateral defence cooperation with Norway has developed, with a particular focus on the North and the Arctic. The importance of that cooperation will only grow with our NATO membership. […]

Finally, as I mentioned in the beginning, Finland and Norway share one particular element that will always be a major factor for our security. We have a common neighbour, Russia. And I believe we also share a common approach to that neighbour.

As for Finland, we have never been naïve about this. Neither have you. Our idea has been to maintain as functioning a relationship with Russia as possible at a given point in time. Simultaneously, I have always repeated the old Finnish wisdom that the Cossack takes everything that is loose.

At this point in time, any kind of functioning relationship with Russia seems like a very distant prospect. Instead, we need to focus on fixing anything that may still lay loose.

But we also need to remember that Russia will not disappear. It will continue to be our neighbour, even if there is no turn for the better. Finland can never afford to ignore it. NATO membership will not change that reality. In this, too, I think there is a lot Finland and Norway can learn from each other. Läs talet

Finland will not impose special NATO membership requests, regional bloc, euractiv.com

NATO hopeful Finland will not seek special requests as preconditions for membership and or aim to build a regional bloc within the alliance, President Sauli Niinistö said during an official state visit to Norway on Monday.

In a speech at the Norwegian Institute of International Affairs (NUPI) in Oslo on Monday (10 October), Niinistö outlined the country’s future position within the military alliance. He said Finland seeks to develop its profile “naturally” and according to changing circumstances”.

Without going into detail, Niinistö said he was looking for “a lot of” Nordic cooperation stemming from mutual “identity and mindset” but was quick to point out that Finland is not seeking to build any kind of regional bloc within NATO.

“We will look at the Baltic Sea region as a whole; we will look at the alliance as a whole. We are not just asking what NATO can do for us. We are also thinking about what we can do for NATO, committing to the security of the whole alliance,” he said.

In his speech, the president also said that Finland is opening separate negotiations on defence cooperation with the US, which would be similar to Norway’s agreement with its North Atlantic partner. Läs artikel

Sjøforsvaret er til stede i nord, men har ikke ekstra nærvær rundt gassproduksjonen, highnorthnews.com

I lys av de nylige skadene på gassrørledningene i Østersjøen, samt økt droneaktivitet på norsk sokkel fortrinnsvis i Nordsjøen, har beredskapen rundt norsk olje- og gassindustri blitt styrket.

Blant annet skal Forsvaret ha mer synlig tilstedeværelse i områdene rundt petroleumsinstallasjoner, vektla statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) i forrige uke.

I forlengelsen har tre av totalt 15 kystvaktskip blitt omdirigert til å patruljere norske olje- og gassfelt i Nordsjøen. Dette gjelder også et maritimt patruljefly av typen P-3 Orion, med hjemmebase på Andøya, Vesterålen. Läs artikel

Sauli Niinistö besöker ett Norge på vakt, svenska.yle.fi

President Sauli Niinistös officiella besök i Norge pågår i två dagar. På måndag ska presidenten träffa statsminister Jonas Gahr Støre och diskutera Rysslands militära operationer i Ukraina, framtiden för den europeiska säkerhetsordningen och det finsk-norska samarbetet inom utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik.

Enligt Ståle Ulriksen finns det i Norge väldigt få kritiska röster mot att Finland ansökt om Natomedlemskap. Det här trots, som han säger, att det kommer att leda till ökad spänning när det kommer till säkerhetspolitiken i Norden. […]

Ulriksen hoppas att det att Finland och Sverige med stor sannolikhet blir Natomedlemmar innebär att Nato kan skapa ett multinationellt huvudkvarter i norr som specialiserar sig på vinterkrigföring.

– Det skulle vara ett nytt nordiskt huvudkvarter som Nato kan dra fördel av. Att ha en kommandostruktur i Norden är väldigt viktigt, säger han. Läs artikel

Remittering av promemorian Sveriges medlemskap i Nato, regeringen.se

Utrikesdepartementet har i dag (5 oktober , vår anm)remitterat en promemoria med förslag på riksdagens godkännande av Sveriges anslutning till Nato. Syftet är att möjliggöra ett snabbt förfarande efter att Natos alla medlemsländer har ratificerat Sveriges anslutningsprotokoll.

Sveriges respektive Finlands anslutningsprotokoll till Nato undertecknades av Natos medlemsländer i Nordatlantiska rådet den 5 juli 2022. När alla Natoländer har ratificerat protokollen möjliggörs ett svenskt och ett finskt medlemskap i Nato. Sveriges anslutning till Nato ska då underställas riksdagen för godkännande.

Som Natomedlem förväntas Sverige tillträda ett avtal som reglerar immunitet och privilegier för Nato. I promemorian föreslås att riksdagen ska godkänna avtalet och att avtalet ska införlivas i svensk rätt. I promemorian föreslås även att regeringen ska bemyndigas att fatta beslut om att ta emot stöd i form av militära styrkor från Nato. Detta syftar till att skapa bättre förutsättningar för att kunna försvara Sverige.

Remissen ska besvaras inom sex veckor. Läs pressmeddelande

Promemorian Sveriges medlemskap i Nato, regeringen.se

Som Natomedlem förväntas Sverige tillträda ett avtal om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella stab. Riksdagens godkännande krävs för att Sverige ska kunna bli medlem i Nato och tillträda statusavtalet.

I promemorian föreslås att riksdagen ska dels godkänna Sveriges anslutning till nord­atlantiska fördraget, dels godkänna avtalet om status för Nordatlantiska fördrags­organisa­tionen, nationella representanter och organisationens internationella stab. Det föreslås även att statusavtalet ska införlivas i svensk rätt samt att regeringen ska bemyndigas att fatta beslut om att ta emot stöd i form av militära styrkor från Nato. Läs pressmeddelande

PM:et går att ladda ned här.

Tormod Heier mener Nato bør ta selvkritikk: – USA har vært alt for dominerende, abcnyheter.no

Ifølge supermaktene Russland og Kina begynte Nato og USAs stadig mer dominerende kamp om dominans i verdensbildet for flere år siden. I 2017 ble Quad-alliansen blåst liv i. The Quadrilateral Security Dialogue, som består av USA, Australia, India og Japan, er et diplomatisk samarbeid som i stor grad forholder seg til den asiatiske delen av verden. […]

I sommer gikk Kina igjen ut med en advarsel, denne gangen rettet mot Nato. Kina anklaget Nato-medlemmer for å skape spenning og provosere fram konflikter ved å sende krigsskip og fly inn i områder nær det asiatiske fastlandet og Sør-Kinahavet. […]

Ligger det noe i Kinas og Russlands bekymringer? Er Nato for dominerende?

– Ja, fra et russisk og kinesisk perspektiv har det lenge vært uttrykt misnøye med den internasjonale situasjonen i verden. Og det er fordi USA har vært altfor dominerende etter at Sovjetunionen oppløste seg selv i 1991, sier professor i militær strategi og operasjoner ved Stabsskolen Tormod Heier til ABC Nyheter. […]

Nato har nemlig flere mislykkede kriger i sin portefølje. I kjølvannet av den amerikanske alenegangen i internasjonal politikk har det vært gjennomført en rekke mislykkede kriger, i blant annet Afghanistan, Irak og Libya. I tillegg har flere av disse krigene, som Natos krig mot Serbia i 1999 og Irak-krigen i 2003, vært ført uten et FN-mandat, meddler Heier.

– Dette har bidratt til å svekke den internasjonale rettsordenen som småstater især er avhengige av.

Nato har også bidratt til en rekke såkalte fargerevolusjoner i vippestatene som ligger rett på utsiden av russergrensene, som i Ukraina i 2004 og 2014, i Georgia i 2003 og i Tadsjikistan i 2005. Russland hevder at denne typen rasling med Nato-sabelen, samt Natos stadig økende dominans i områder rundt Russland, er årsaken til at supermakten ser seg nødt til å ta grep.  Läs artikel

Norrlandsjägare och UK Rangers sida vid sida

Sedan 2017 är Sverige med i Joint Expeditionary Force (JEF) – ett brittiskt ramverk för en snabbinsatsstyrka vars syfte är att kunna agera vid kriser. Tio nationer deltar i dag i samarbetet och styrkan kan agera självständigt eller ihop med Nato.

Under drygt en veckas tid har därför brittiska rangers övat tillsammans med jägarsoldater vid Norrlands dragonregemente.

– Det unika i denna övning är att vi för första gången integrerat svenska och brittiska soldater i samma grupp. På så sätt har vi fått ett mycket effektivt kunskapsutbyte på kort tid, säger överste Teddy Larsson, regementschef vid Norrlands dragonregemente.

Läs mer: Norrlandsjägare och UK Rangers sida vid sida – Försvarsmakten (forsvarsmakten.se)