Niinistö blev inbjuden till Moskva, svenska.yle.fi

President Sauli Niinistö har fått en inbjudan till ett möte med Rysslands president Vladimir Putin i Moskva kring påsk.

Det var premiärminister Dmitrij Medvedev som kom med inbjudan då han diskuterade med Niinistö i samband med säkerhetskonferensen i München på fredag kväll. Niinistö bekräftade efter mötet att han reser till Moskva och att han träffar president Putin.

Niinistö och Medvedev fokuserade vid sitt cirka en timme långa möte på frågan om Finlands östgräns. Hundratals flyktingar har i år kommit över till Finland från ryska sidan via gränsövergångar i norr. Läs artikel

Ja till ett folkförsvar, Robert Sundberg i Sydöstran

Försvaret främst är en bok som enligt undertiteln är En antologi om hur Sverige kan och bör försvara sig. Nästan 20 skribenter har deltagit och nästan alla är män. Anders Björnsson är redaktör och boken är utgiven på Celanders förlag.

Några röda trådar löper genom texterna. Folkförsvaret, eller snarare dess avveckling, är en av dessa. Alliansfriheten, och nej till Natoanslutning, är en annan. Värnplikt i någon form och behovet av att återinföra det är en tredje tråd. Nästan alla författarna är män. En av få kvinnor är Norrländska Socialdemokratens förra politiska chefredaktör Lotta Gröning, nu bland annat krönikör i Expressen. Hon skriver om rysskräcken, som hon anser fördummar. Den har hundraåriga anor, Ryssland är ju en klassisk fiende för Sverige. Rysslands ökade försvarsanslag är små jämfört med USA:s och Kinas, framhåller Gröning och ifrågasätter rädslan för den ryska upprustningen. Läs ledaren

 

Ideologi får inte styra vårt lands säkerhet, kommentar till tre ambassadörer som skriver i Aftonbladet

Tre socialdemokrater, som har varit verksamma inom utrikesdepartementet, uppmanar nu den svenska regeringen att göra som i EG/EU-frågan – det vill säga att med ett överraskande beslut ta både det egna partiet och den svenska allmänheten på sängen och verka för medlemskap i Nato.

Skribenterna verkar inte ha några betänkligheter att köra över opinionen med en sådan u-sväng.

I sak är det väldigt lite som de tre anför för en ny säkerhetspolitik. Istället framför de allmänna ideologiska argument: ”Vi hör samman med de västerländska demokratierna, och vi måste i vår säkerhetspolitik nogsamt skilja på demokrati och diktatur.”

Läs mer

Hur nej till Nato kan bli ett ja, Stig-Björn Ljunggren i Piteå-Tidningen

Politiska krafter driver på för att vi ska ansluta oss till Nato.Ett av argumenten för Nato-medlemskap är att Sverige varit dubbelmoraliskt när vi sagt oss vara alliansfria, samtidigt som vi spelat under täcket med Nato.Vi var därför, hävdas det, egentligen inte neutrala. Bättre då att säga som det är och gå med från början. Så vi får vara med och påverka.

Men detta är idealism. Sverige har som huvudlinje haft en realistisk hållning. Vi har sagt att vi inte tänker delta på den ena eller andra sidan om det blir krig. Däremot kommer vi, om vi blir anfallna, att försvara oss med näbbar och klor. Samt ta hjälp från den som vill bistå oss.Dock finns på samma sätt hos Nato-motståndarnas en liknande änglakörsliknande idealism. ”Nato-utredningen”, utgiven på Celanders Förlag, med bland annat Hans Blix, Pierre Schori och Stina Oscarsson som författare, osar av oskuldsfull klockartro på vänskaplig dialog och förståelse.De argumenterar bra för den traditionella svenska linjen, beskriver hur vår alliansfria neutralitetslinje backades upp av en stark krigsmakt, men vågar inte slå fast att vi nu, efter en kraftfull nedrustning, bör styra över mer resurser till detta område. Läs artikel

Möte om boken ”Försvaret främst” på ABF i Stockholm 11 februari

Den nya boken Försvaret främst presenterades på ABF i Stockholm den 11 februari.

I panelsamtalet deltog fyra av författarna i antologin, generalmajor Bengt Loenbom, ambassadör Sven Hirdman, professor vid Försvarshögskolan Kent Zetterberg samt författaren och redaktören för antologin Anders Björnsson. (visas på bilden till vänster tillsammans med överstelöjtnant Arvid Cronenberg, också medförfattare i boken. Bilden till höger överste Per Blomquist och Lars-Gunnar Liljestrand, båda medförfattare i boken).

Intresset för mötet var stort. Publiktillströmningen gjorde att möte fick flyttas till en större sal som fylldes upp till bristningsgränsen med 160 personer.  Försvaret främst var till salu på ett bokbord och ganska snart var alla böcker sålda. Boken finns nu i en andra upplaga och kan löpas via nätet eller i bokhandeln.   Några av anförandena återges här nedan på sajten liksom ett skriftligt inlägg från generallöjtnant Carl Björeman som av hälsoskäl var förhindrad att delta. Mötet filmades av Franz Smidek och kan ses här på youtube .

IMG_0473k

A1

Inledning vid ABF-mötet 11 februari om boken Försvaret främst, Anders Björnsson

Försvars- och säkerhetspolitiken har under de gångna två åren stått centralare i den allmänna debatten än på mycket, mycket länge. Jag tror man får gå tillbaka närmare hundra-hundra femtio år för att få syn på något motsvarande i fredstid. Och då räknar jag också in den stora uppmärksamhet som 1925 års nedrustningsbeslut utlöste och striden om svenska atomvapen i slutet av 1950- och början av 1960-talet.

Läs mer

Underlag: Anförande vid möte på ABF 11 februari om boken Försvaret främst, Sven Hirdman

  1. Försvaret är en del av säkerhetspolitiken.
  2. Säkerhetspolitikens viktigaste uppgift är att bevara Sveriges säkerhet, vilket främst innebär att undvika att vi blir indragna i krig. Ett stormaktsanfall på Sverige vore förödande.
  3. Säkerhetspolitikens andra och med den första sammanhängande uppgiften är att bidra till fred och avspänning i vårt närområde och överhuvudtaget mellan stormaktsblocken.
  4. Även om inget anfall på Sverige är sannolikt, har vi en folkrättslig skylighet att såsom en självständig nation kunna freda vårt territorium från kränkningar av andra makter. För detta behövs en rätt ansenlig försvarsmakt i ett land med ett så stort territorium som Sverige. Lägg därtill den spända militärpolitiska situation som uppstått i Östersjöområdet de senaste åren till följd av Rysslands och Natos agerande.

Läs mer

Inlägg till mötet på ABF 11 februari om boken Försvaret främst: Det militär-industriella komplexets kupp, Carl Björeman

Den 8 december 1994 är en märkesdag i den svenska försvarspolitiken.Då yppades – i en mycket liten krets – planerna på den kupp som kom att sättas i verket med början i oktober 1998 och i maj 1999, i ÖB:s skrivelser till regeringen 1998–10–12 23 200:72865 och 1999–05–1923 200: 65 490.

Den 8 december 1994 anammade också Centerpartiet kupplanerna, för att i försvarsbeslutet år 2000 kraftfullt bidra till att dessa kunde genomföras. Då övergav Centerpartiet sin tidigare inriktning: ett regemente i varje län. Överbefälhavaren Owe Wiktorin var denna dag i riksdagshuset som gäst hos Centerledaren Olof Johansson och Centerns försvarspolitiker Anders Svärd och Erik Arthur Egervärn. Den sistnämnde har i boken Jämtlands fältjägarregemente 4 (2006) beskrivit hur ÖB sagt sig vilja lösa försvarsmaktens under 1990-talet alltmer märkbara problem.

Läs mer

Svar på interpellation 2015/16:319 om det svenska stödet till Frankrike , referat av debatt i riksdagen

Utrikesminister Margot Wallström om svenska stödet till Frankrike:

”Det vi erbjuder är efterfrågat, folkrättsenligt och ändamålsenligt. Vårt bidrag har välkomnats av Frankrike, såsom jag har fört fram tidigare i denna kammare. Det är helt riktigt att det görs en helhetsbedömning som innefattar allt från vad vi gör bäst till vad vi rent praktiskt kan bidra med genom att titta på säkerhet och ekonomi. Man tar in alla olika faktorer för att slutligen bedöma detta.

Sverige vill alltid i första hand att våra militära insatser stöds av ett uttryckligt kapitel VII-mandat från FN:s säkerhetsråd. I det här fallet har säkerhetsrådet inte gett något sådant mandat, och då måste man luta sig på en annan folkrättslig grund innan man agerar. En sådan grund kan vara att man på inbjudan bistår en annan stat.

Så är fallet med engagemanget i Irak, där vi i dag har en svensk väpnad styrka som deltar i en utbildningsinsats inom ramen för koalitionen mot Daish. Den svenska styrkans huvuduppgift är att hjälpa till med att utbilda det irakiska försvaret och de kurdiska peshmergastyrkorna i syfte att de ska kunna stå emot Daishs framryckning.” Läs riksdagsdebatten

Försvarsminister Niinistö diskuterade östgränsen på Natomöte, Vasabladet

Migrantströmmarna från Ryssland är det mest akuta säkerhetshotet för Finland just nu, konstaterar försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf).Han uppger sig ha tagit upp frågan på ett Natomöte på onsdag kväll.

Finland var för första gången inbjudet i egenskap av medlem i det som Nato kallar för Enhanced Opportunity Program. Sverige, Finland, Australien, Georgien och Jordanien är med i detta fördjupade samarbete med Nato.

De fem länderna deltog inte i onsdagens dagsprogram, men var med på kvällen. Läs artikel

Nato inte vägen till fred, Linus Larsson , Katrineholms-Kuriren

Vi kan vara i krig om några år! I intervjun säger arméchef Anders Brännström också: Man kan dra paralleller till 1930-talet. En stor osäkerhet och en stor dynamik som sedan ledde till att det blev ett stort krig. Den gången lyckades vi hålla oss utanför. Det är inte alls säkert att vi lyckas den här gången. Det bästa vore alltså att lyckas hålla oss utanför. Kommentaren från Allan Widman (L), ordförande i riksdagens försvarsutskott blev: Vi kommer att få en debatt om hur vi ska stärka det svenska försvaret. Hur kan en förstärkning av försvarsmakten någonsin bli en fredshandling och hur ska vi kunna hålla oss utanför ett eventuellt krig om vi går med i Nato? Läs artikel

Statsminister Juha Sipilä Statsministerns upplysning om regeringens politik 2016 och de viktigaste propositionerna till riksdagen

Citat ur talet:

Vi lever sannerligen inte längre i någon idyll. Vi måste vara ännu mer alerta och föra en ännu aktivare utrikespolitik.

Vi måste komma ihåg vilka som är våra närmaste vänner: de nordiska länderna och det nordiska samarbetet. I år är vi ordförandeland i Nordiska ministerrådet. Vi leder detta samarbete med utgångspunkt i den starka grund som byggts upp under årtionden och svarar aktivt på aktuella utmaningar.

Regeringen anser att också de bilaterala relationerna till Ryssland är ytterst viktiga. Samtidigt vet vi att vi beslutsamt står bakom EU:s gemensamma utrikespolitik, inklusive besluten om sanktioner. Läs hela talet