Alliansfriheten som spänningsdämpare, Anders Björnsson

Rysslands inblandning i den ukrainska statens inre angelägenheter har stått i strid mot de principer om non-interventionism som landet självt har förskrivit sig åt, och återerövringen av Krim med militära medel utgör ett klart folkrättsbrott. Den negativa betydelsen av dessa handlingar förminskas inte av att Rysslands strategiska huvudmotståndare också har begått uppenbara brott mot folkrätten i Europa och annorstädes och på ett tämligen flagrant sätt lagt sig i till exempel inrikespolitiska avgöranden i Ukraina.

Läs mer

OKLOKT ARMÉFÖRSLAG SOM SVERIGE BÖR AVVISA, Anders Björnsson

Motståndet mot svenskt Nato-medlemskap kan inte vara ett Nato-motstånd. Det är ett medlemskapsmotstånd. Ett medlemskap skulle upphäva Sveriges ställning som en militärt alliansfri stat, och det skulle helt utesluta våra möjligheter att stå utanför ett eventuellt krig mellan rustade maktblock. Denna ståndpunkt har från början hävdats på denna plats.

Läs mer

Debatt i UNT: Visst är Sverige alliansfritt, Rolf Andersson, Anders Björnsson och Lars-Gunnar Liljestrand

UNT 24 mars 2014: Sveriges regering deklarerar att landet är militärt alliansfritt och omvärlden erkänner att det är så. Förespråkare för svenskt Nato-medlemskap hävdar att Sverige måste överge alliansfriheten för att vara på den säkra sidan om landet skulle angripas av en fiende. Men i Uppsala sitter en professor i folkrätt, Inger Österdahl, och påstår (UNT Debatt 22/3) att Sverige inte är alliansfritt ”ens i strikt juridisk mening”.

Läs mer

Kommentar till uppgifter i Der Spiegel om Nato-befälhavarens påståenden om ryska trupper, Rolf Andersson

Små stater gör klokt i att inte sätta sin tillit till stormakter. I Ukraina-konfliktens spår sker en upptrappning av stormaktsspelet, där USA använder sig av Nato och Ryssland kontrar. Den ena militära övningen följer på den andra. Detta paras med spridning av uppgifter i centrala frågor som inte kan verifieras. Återhållande europeiska krafter som Tyskland har fullt sjå att få ett ord med i laget.

Det är ett spel som Sverige varken vill bli indraget i eller underställt. Och som landet inte kan ha någon inverkan på som Nato-medlem. De ökande spänningarna gör det bara än viktigare att Sverige håller sig kallt och inte bidrar till att ytterligare öka osäkerheten. Sverige bör lugnt stå fast vid alliansfriheten, stärka försvaret och inte skapa instabilitet genom att ge sig in på några utredningar om Nato-medlemskap.

Sabotera inte försvarets återuppbyggnad! Anders Björnsson

Enligt ett TT-telegram (17/3) ”förstärker” Moderata samlingspartiet sitt krav på att svenskt Nato-medlemskap utreds. Partiordföranden Anna Kinberg Batra anser att Nato-frågan måste ”tas på allvar”. Hon säger att ”en förutsättning för att komma överens [i försvarsförhandlingarna] är att regeringen utreder ett svenskt medlemskap i Nato”.

Läs mer

DEN BLINDA ALARMISMEN Anders Björnsson

Nato-frågan, det vill säga frågan om ett svenskt medlemskap i den västliga militäralliansen, riskerar att splittra befolkningen – vilket skulle vara ett mycket dåligt utfall ur säkerhetspolitisk synvinkel. Tidigare har detta varit fredad mark, till nationens fördel. Men den riskerar också att utså splittring i flera av de politiska partierna. Därmed kan det uppstå en oklarhet om Sveriges säkerhetspolitiska orientering, under en mandatperiod som inte föregicks av någon stor debatt i denna fråga (utan snarare av en högintensiv propaganda för svensk Nato-anslutning).

Läs mer

Nato och Östersjön, Gunnar Fredriksson

Eftersom säkerhetspolitik måste vara långsiktig och förutsägbar, är det naturligt för dem som varit med länge att tänka tillbaka på den efterkrigstid då vår nuvarande alliansfrihet utformades. Nato var en försvarsorganisation som bildades när Sovjetunionen tog makten i de delar av Östeuropa som Röda armén hade erövrat. Det var ett inslag i det kalla kriget. Östersjöområdet berördes och Finland och Sverige utformade var för sig en alliansfri säkerhetspolitik.

Läs mer

Sveriges förhållande till Ryssland , Sven Hirdman

Fyra premisser om Ryssland

  1. Sverige måste alltid förhålla sig till Ryssland. Den ryska stormakten ligger i Sveriges omedelbara närhet och kommer alltid att påverka oss på gott och ont.
  2. Oavsett eventuella problem i den ryska ekonomin och eventuella regimförändringar kommer Ryssland alltid att ha överlägsna militära resurser i förhållande till Sverige.
  3. Den största faran för Sveriges säkerhetspolitik är att vi blir indragna i ett krig med Ryssland. Det vore en katastrof för vårt land. Målet för vår säkerhetspolitik är att undvika detta.
  4. Sverige har ett långsiktigt intresse av att Ryssland utvecklas till ett land med stabila demokratiska institutioner, väl integrerat i övriga Europa, med en välmående befolkning, som lever i harmoni inom sitt eget land såväl som med sina granländer.

Läs mer

KAN SVERIGE LÄNGRE BEDRIVA UTRIKESPOLITIK? En kommentar av Anders Björnsson

Får Sverige ha en egen, självständig utrikespolitik? Svaret på den frågan är nej, enligt Peter Wolodarski, Dagens Nyheters chefredaktör. Med EU-medlemskapet har vi, enligt honom, avsvurit oss den rätten. ”Vårt utrikespolitiska beroende av Bryssel kan aldrig tänkas bort”, skriver han, ”oavsett vad [den svenska] regeringen försöker påskina. Lojaliteten med den gemensamma europeiska linjen är inskriven i fördrag.” (Wolodarskis artikel). Naturligtvis är detta en betydande, för att inte säga hårresande överdrift.

Läs mer

SAULI NIINISTÖ TAR TILL ORDA En redaktionell kommentar

Finlands president Sauli Niinistö har givit en stort uppslagen intervju i Dagens Nyheter (27/2) med anledning av att 75-årsminnet av finska vinterkrigets slut snart infaller och att ett svenskt statsbesök i Finland förestår.  Republikens president gör i denna intervju med Mikael Holmström ett antal markeringar rörande Finlands säkerhetspolitiska läge och framtid.

Läs mer