Nordens tid borde vara nu, Henrik Wilén, hbl.fi

Nordisk gemenskap har ofta fördjupats efter kris. Osäkerhet har större inverkan på viljan att samarbeta än gemensam historia. Nu när det finns flera internationella osäkerhetsmoment borde det vara tid för ett tätare samarbete.

Till följd av ett tilltagande internationellt intresse för Norden och tilltagande osäkerhet på den internationella arenan, hävdar mången politiker i debattartiklar och seminarieinlägg att Nordens tid är nu. Visst. Men sker det något konkret som visar på att beslutsfattarna verkligen vill fördjupa samarbetet? Tja, med lite välvilja kan man tolka talen och artiklarna som att det finns en politisk beredskap att göra något mer av det nordiska samarbetet än vad som är fallet i dag. Potentialen för det nordiska samarbetet är betydligt större än vad som i dag utnyttjas. Läs artikel

Genmäle till Björn von Sydow, Carl Björeman, kkva.se

Förre försvarsministern, numera ordföranden i Försvarsberedningen, Björn von Sydow, menar i ett genmäle mot mig på Akademiens blogg 2017-04-21 ”att försvarsinriktningen 2000 var relevant i det dåvarande omvärldsläget.” Det stämmer inte.

Försvarsinriktningen år 2000 var relevant mot något helt annat, nämligen den föreställning om det rådande omvärldsläget som den politiska och militära försvarsledningen dessvärre hade intalats, av Wilhelm Agrell kallad ”en ny svensk överdoktrin”. Denna överdoktrin var rådande under några år. Nationellt försvar framstod som något ”irrelevant, förlegat och närmast pinsamt, ett tecken på glappande verklighetsuppfattning.” (Wilhelm Agrell, ”Fredens illusioner” s. 244). Björn von Sydows genmäle mot mig tyder enligt min mening på att han tagit starkt intryck av denna vilseledande överdoktrin. Han snedvrider därmed även dagens försvarsdebatt. Läs artikel

President Niinistö in Berlin: No One Is Allowed to Attack Anywhere Through Finland, finlandtoday.fi

According to President Sauli Niinistö, no one – no nation – is allowed to attack any other country through Finland. Niinistö commented on the country’s defense policy while visiting Berlin to meet the German President Frank-Walter Steinmeier on Thursday.

Niinistö added that Finland will decide by itself, whether its airspace or landmass is used to protect Estonia or the Baltic countries.

The Finnish president also made clear that Finland can’t be a country that gives military aid without receiving any.

During his visit, President Niinistö stressed that security problems must be raised to the top of Europe’s development agenda. “The union could send citizens the strong message that Europe is taking care of their security. Security must be at the forefront of European development. In the European debate, Germany is an important partner for Finland because we have very similar ideas,” Niinistö said. Läs artikel

Visst gjorde Sverige skillnad i kriget – vi  bidrog till katastrof, Jan Guillou, Aftonbladet

I tolv år bedrev Sverige krig i Afghanistan utan att någon kan förklara varför eller peka på något positivt resultat. Nu råder en skammens tystnad, ingen av de tidigare så aktivistiska bombliberalerna vill längre tala om eländet, inte heller sossarna, för den delen. Kriget i Afghanistan raderas från den svenska politiken, det är som om det aldrig ägde rum och titt som tätt möter vi i stället omkvädet att ”Sverige har haft fred i 200 år”, vilket är en häpnadsväckande lögn.

Krigets kostnader kan delvis mätas i pengar, 27 miljarder, och svenska soldaters liv, 5, men inte i afghaners liv. Hur många afghaner vi dödade är nämligen hemligstämplat. Ovanpå de konkret mätbara kostnaderna kommer sannolikt ännu högre kostnader som inte låter sig mätas. Läs artikel

Republikens president Sauli Niinistös uttalande med anledning av president Mauno Koivistos frånfälle, president.fi

Vi har i dag 12.5.2017 fått ta emot sorgebudet om att president Mauno Koivisto har avlidit. Koivisto somnade in i en ålder av 93 år i Helsingfors.

Med Mauno Koivisto försvinner från Finlands politiska liv slutgiltigt den generation som deltog i krigen och återuppbyggnaden därefter, som intog nyckelpositioner och styrde in Finland på vägen mot den framgång och välfärd vi har i dag. Koivistos väg från den unge mannen från anspråkslösa hemförhållanden till universitetslärare, bankdirektör och slutligen till toppen av rikspolitiken är en finländsk framgångshistoria som söker sin like.
Som republikens president under en lång tid lämnade Mauno Koivisto varaktiga spår och läror i vårt statliga system och vår utrikespolitiska linje. Koivisto var en övertygad demokrat och anhängare av parlamentarisk politik. Han var också rik på kunskap och en ansedd internationell diskussionspartner.

Mauno Koivisto lämnade som president ett arv som har varit en bra grundval för mig och mina föregångare att bygga vidare på.

Vi känner stor tacksamhet för Mauno Koivistos långa och imponerande livsverk för Finland. Läs uttalandet

Stor militärövning i södra skärgården,skargarden.se

Just nu pågår en stor ubåtsjaktsövning i Stockholms södra skärgård. Omkring 700 personer, 30 fartyg och ett antal helikoptrar deltar.
Syftet med övningen är att vidmakthålla och utveckla landets marina ubåtsstyrka.

I måndags inleddes Fjärde sjöstridsflottiljens ubåtsjaktsövning i den södra skärgården. Övningen pågår fram till den 18 maj. Främst är det omkring Berga, Stabbo-Bodskär, Hårsfjärden och Mysingen som den militära aktiviteten kommer att märkas som mest.

– Den här övningen, liksom alla de andra vi genomför, är helt centrala för oss att utveckla vår förmåga under vattnet. Att jaga ubåt är ett lagspel där många enheter och sensorer måste vara med, säger Fredrik Palmquist, chef för Fjärde sjöstridsflottiljen. Läs artikel

Hultqvist förste ministern som tas emot i Washington, dn.se

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) träffar nästa vecka USA:s nye försvarsminister James Mattis i Washington. Det blir det första bilaterala ministermötet mellan Sverige och en medlem av Trump-regeringen…

Det gäller det att konfirmera den strategi vi haft fram till nu, men sedan också bygga vidare mot framtiden och föra de diskussionerna med Mattis. Det är väldigt viktigt att diskutera det fortsatta konkreta innehållet i avsiktsförklaringen. Jag har inte fått någon signal om att någonting har förändrats i vår relation sedan vi fick en ny administration i Washington, säger Peter Hultqvist. Läs artikel

 

Ryssland på tapeten när Niinistö besökte Tallinn, vasabladet.fi

Relationerna till pressen och Ryssland var på tapeten när president Sauli Niinistö besökte Tallinn på lördagen. Niinistö var huvudtalare vid Lennart Meri-konferensen i Tallinn…

Den internationella publiken visade större intresse för Finlands relation till Ryssland och president Vladimir Putin. Niinistö intygade att relationen till Ryssland sköts öppet.

– Det jag gör, gör jag öppet. Mitt förhållande till Ryssland och president Putin är transparent, sade Niinistö.

Enligt honom står den finska utrikes- och säkerhetspolitiken på en stabil grund och inte ens i samband med presidentbyten har politiken ändrats märkbart.

– Jag ser ingen större skillnad i jämförelse med mina företrädare då det handlar om utrikespolitiken och säkerhetsfrågor.

Niinistö betonade än en gång sin vilja att främja de gemensamma säkerhetssträvandena i Europa. Finland har upprepade gånger betonat sitt stöd för en gemensam säkerhets- och försvarspolitik inom EU.

– Vad är det för en union som inte tar hand om medborgarnas trygghet? Det är ju ändå en alldeles grundläggande fråga. Läs artikel

Spänt läge då Finland ska sätta agendan i Arktis, svenska.yle.fi

Rysslands och USA:s frostiga relationer kan bli en utmaning då Finland tar över ordförandeskapet i Arktiska rådet.

Arktiska rådet är ett internationellt regeringssamarbete för att skydda den arktiska miljön, främja hållbar utveckling och förbättra invånarnas situation i området.

Rådet består av USA, Kanada, Ryssland och de nordiska länderna. Dessutom deltar representanter för alla ursprungsbefolkningar i Arktis. Läs artikel

En Bild i Moskva, jagarchefen.blogspot.se

Rysslands Generalstabschef, Valerij Gerasimov, höll ett anförande vid den årliga säkerhetskonferensen i Moskva den 26-27APR2017. Där han bl.a. berörde hur NATO:s åtgärder/förberedelser för att kunna förstärka dess östra flank påverkade den ryska säkerheten. I en av hans bilder, som visades under anförandet, utvisas både svenskt och finskt territorium som en del NATO:s åtgärder. Således ser Ryssland svenskt och finskt territorium som en förlängd del av NATO, huruvida de ser det som en integrerad del av NATO, får vara osagt. I den ryska militärstrategiska doktrinen från 2014 och i den nationella säkerhetsstrategin från 2015 utpekas NATO som ett hot mot Rysslands säkerhet.
Då det kommer till svenskt territorium och svenska förhållanden, är detta inget nytt. I ett flertal svenska böcker som publicerats under 2000-talet, framgår det tydligt att Sovjetunionen under en stor del av det kalla kriget såg Sverige mer eller mindre som en inofficiell NATO medlem. Varpå den nuvarande ryska synen på Sverige som en del av NATO, blir föga förvånansvärt, då Sverige i dagsläget, dels är ett av fem länder med utökade möjligheter till samarbete, dels undertecknat värdlandsavtal med NATO, samt den tidigare synen kring Sverige och NATO under det kalla kriget får anses ligga kvar i det ryska tänkandet. Läs artikel

Ber om rakett­skjold, Klassekampen

Norge må enten bli med i Natos rakettskjold, eller skaffe sitt eget. I et gradert dokument beskriver Luftforsvaret enorme hull i dagens luftvern.

Klassekampen kan for første gang dokumentere at Luftforsvaret vil ha et rakettskjold i Norge.

I en hemmeligstemplet rapport fra Luftforsvaret slås det fast at Forsvaret i dag ikke er i stand til å beskytte Norge mot angrep fra missiler og presisjonsstyrte bomber. Dagens luftvern beskrives som «begrenset», med for liten størrelse og for kort rekkevidde. Dette gjør de norske flystasjonene, som i framtida skal bli base for Norges nye kampfly F-35, til enkle mål. Luftforsvaret konkluderer derfor med at Norge har to valg: bli med i Natos omstridte rakettskjold, eller skaffe et eget nasjonalt rakettskjold. Dermed havner norske politikere i skvis. Et eget norsk rakettskjold vil bli ekstremt dyrt. På den andre sida har Natos rakettskjold blitt kritisert for å drive fram et nytt atomvåpenkappløp.

Russland har varslet en svært skarp reaksjon dersom Norge blir med i Natos kontroversielle rakett­skjold, og har tidligere sagt at det vil ha «katastrofale konsekvenser».Läs artikel

FMV värd för Natomöte, fmv.se

Den här veckan står FMV värd för ett internationellt möte med en expertgrupp inom Nato, som arbetar med att ta fram en gemensam standard för skyddsnivåer samt test och verifiering av ballistiska skydd på fordon. Mötet hålls på Tre Vapen i Stockholm och 33 representanter från 17 nationer deltar. – Det är första gången vi har möte i Sverige, säger Ida Nilsson, FMV, ansvarig för mötet.

Sedan tre år tillbaka är Sverige fullvärdig medlem, dock utan rösträtt, i en expertgrupp inom Nato som arbetar med att ta fram en standard, Standardization Nato Agreement, Stanag, för test och verifiering av ballistiska skydd, kallad Stanag 4569.

Expertgruppen, som nu har arbetsmöte i Stockholm, riktar in sig på att ta fram skyddsnivåer samt test- och verifieringsprocedurer för olika typer av ballistiska fordonsskydd, bland annat skydd mot finkalibriga vapen och minor. Läs artikel